Publicerad: 16 april 2019

Mätning av trycksår i slutenvården

Varje år mäts förekomsten av trycksår genom en punktprevalensmätning som består av observation, riskbedömning och journalgranskning.

Nytt för i år är två nya kategorier i mätningen. För båda dessa kategorier är sårdjupet omöjligt att ta ställning till. För tredje året i rad redovisas sjukhusförvärvade trycksår.

Resultat av mätningar 2019

Resultat trycksårsmätningar 2019 presentation (PDF öppnas i nytt fönster)

Årets mätningar visar på en nedgång i förekomsten av andelen trycksår totalt och andelen sjukhusförvärvade trycksår. Resultaten visar också fortsatta förbättringar i det förebyggande arbetet som kan ha bidragit till att andelen trycksår nu minskar. Mätningarna visar också att andelen patienter som bedöms ha en ökad risk för att få trycksår var färre i årets mätning, 19,7 procent jämfört med 21,9 procent 2018.

Resultaten från de nationella mätningarna visar att andel sjukhusförvärvade trycksår har minskat till 9,3 procent jämfört med 10,6 procent 2018. Andelen patienter med ett eller flera trycksår som inkluderar alla kategorier var 12,3 procent, jämfört med 14,1 procent 2018. Andel patienter som hade trycksår kategori 2 till 4 inklusive Icke klassificerbart trycksår och misstänkt djup hudskada var 6,7 procent.

Patienternas allvarligaste trycksår är oftast lokaliserat till ryggslut eller häl, vilket utgör mer än hälften av de allvarligaste trycksåren.

Andelen riskpatienter som hade en riskbedömning dokumenterad i sin journal inom 24 timmar efter att patienten kommit in på sjukhuset var 54,4 procent.Andelen riskpatienter med förebyggande madrass är på en fortsatt hög nivå, 96 procent jämfört med 94 procent 2018. Andel riskpatienter med lägesändring i säng var 56 procent.

Mätningen visar dock på stora variationer både mellan och inom regionerna. Den region som har lägst andel sjukhusförvärvade trycksår hade 2,6 procent jämfört med 14,1 procent hos den region med högst andel. Punktmätningar genomförs vid en given dag under vecka tio på de patienter som då ligger inne. Mätningarna blir därför känsliga för variationer över tid och patienter med långa vårdtider blir överrepresenterade i materialet. Många landsting och regioner genomför lokala och regionala mätningar flera gånger per år för att kunna få en bättre analys och kunskap om vad som är orsaken till att trycksår uppkommer.

Några viktiga framgångsfaktorer är individanpassade åtgärder, snabb återkoppling av resultat och förebyggande material.

Om mätningarna

2019 års mätningar genomfördes under vecka 10 på drygt 14 800 patienter. Mätningarna omfattar alla personer som är 18 år och äldre i slutenvård.

Trycksår går att förebygga

Genom att tidigt identifiera patienter med ökad risk för trycksår och sätta in förebyggande åtgärder kan andelen patienter med trycksår minimeras. Det kräver ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer.

SKL har tagit fram ett åtgärdspaket som beskriver åtgärder för att förebygga trycksår. SKL har även tagit fram en rapport där framgångsfaktorer för att minska trycksår beskrivs.

Rapport Trycksår, åtgärder för att förebygga

Rapport Trycksår, framgångsfaktorer för att förebygga

Trycksårskort, sårsjuksköterskor i Sverige (SSiS) (PDF, öppnas i nytt fönster)

Informationsansvarig

  • Agneta Andersson
    Handläggare
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot