Genombrottsmetodik

Det är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete och metodiken bygger på principen om att det är de som utför arbetet som också är de som kan förändra det. Förändringar testas i liten skala.

Genombrott som metod

Genombrottsmetodiken har sitt ursprung i det framgångsrika arbetssättet ”The Breakthrough Series”, framtaget av Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston, USA.

Det är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete med upplägg i form av gemensamma Lärande Seminarier och mellanliggande arbetsperioder på hemmaplan. SKL, (tidigare landstingsförbundet) introducerade metoden i Sverige 1997 och den har sedan dess använts och vidareutvecklats för svenska förhållanden.

Den är spridd över hela Europa och har använts för att bland annat korta köer och väntetider, minska vårdrelaterade infektioner, förbättra vården för olika sjukdomsgrupper och förbättra samverkan mellan olika vårdenheter.

Forskningsområdet kring förbättringsarbete växer, Johan Thor, Jönköping Academy, läkare och specialist i socialmedicin, har med sin avhandling belyst detta. "Getting going on getting better: how is systematic quality improvement established in a healthcare organization?: Implications for change management theory and practice" i Medical Management vid Karolinska Institutet.

Föreläsning Johan Thor, Förbättringsarbete, det senaste inom forskningen, november 2014

Teamens arbete

Metodiken bygger på principen om att det är de som utför arbetet som också är de som kan förändra det. Team från olika enheter men med ett gemensamt förbättringsfokus samarbetar under en begränsad period för att lära av andra och varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet.

Varje team formulerar tydliga, patientfokuserade mål och testar förändringar i liten skala. Effekterna av förändringarna följs upp med systematiska mätningar över tid. I arbetet lyfts evidensbaserad medicin och tidigare gjorda erfarenheter fram som exempel på vilka förändringar som kan göras. Metodiken syftar till att minska gapet mellan kunskap och praxis – mellan det vi vet och det vi gör. Teamen får metodstöd under sitt arbete av en coach.

Coacher som finns i varje landsting och region med utbildning och erfarenhet (PDF, nytt fönster)

Basen i det praktiska förbättringsarbetet

Basen består av två huvudbeståndsdelar:

Tre fundamentala frågor

• Vad är det vi vill uppnå?
• Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
• Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar?

PDSA-cykeln

Cykeln beskriver arbetsgången för att avgöra om en förändring är en förbättring och detta sker i fyra steg. PDSA-cykeln beskriver hur man testar en förändring genom att pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser av mätvärden och observationer. PDSA utgår från att den rätta lösningen/lösningarna får utvecklas efterhand – någon ”rätt” lösning finns alltså inte från start utan olika team/enheter kan komma fram till olika lösningar utifrån sina villkor. Man ska testa många idéer parallellt men varje testcykel ska dokumenteras för sig.

I arbetssättet ingår att team från olika enheter med gemensamt förbättringsfokus samarbetar under en begränsad period för att lära av andra och varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet. Valt förbättringsområde kan vara en viss verksamhet till exempel psykiatrisk intensivvård, en viss diagnosgrupp; psykoser eller en process; delaktighet i vården.

Att arbeta med kunskap om förbättring och lärande innebär att man på ett strukturerat sätt arbetar med kontinuerliga förbättringar som fokuserar på patienten och sätter denne i centrum för vårdarbetet. Det är oftast de små förändringarna i vardagen som tillsammans leder till systemförändringar och därmed stora förbättringar för både patienter, närstående och personal. Det handlar om att med patienternas bästa i tankarna se över behandlingsmetoder, arbetsrutiner, inre organisation, processer, resursutnyttjande och arbetsfördelning.