Publicerad: 26 september 2019

Åtgärder för bättre samverkan mellan vården och Försäkringskassan

Färre onödiga kompletteringar av sjukintyg och ett utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Det är några förväntade effekter av olika åtgärder som görs för att förbättra samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.

Rapporten "Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården" har tagits fram av Försäkringskassan och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är att hälso- och sjukvården upplevt ett ökat tryck och krav från Försäkringskassan på att lämna mer information i patientens läkarintyg, i takt med att antalet sjukskrivningar ökat inom psykisk ohälsa.

– Mycket av det som var känt sedan tidigare har blivit mer belyst, lyfts upp och gjorts transparent och synligt och vi har en gemensam syn på hur vi ska arbeta framåt. Det handlar dels om ett löpande samarbete kring intyg och försäkringsmedicin, dels om begreppen, som vi idag använder olika inom sjukskrivningsprocessen, säger Ulrika Havossar, Försäkringsdirektör och chef avdelningen för sjukförsäkring vid Försäkringskassan.

Onödiga kompletteringar ska minska

I rapporten presenterar de två myndigheterna flera åtgärder för att förbättra Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens samarbete och dialog inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, framförallt runt läkarintygen. Förslagen utgår från fyra delstudier med analyser, bland annat om Försäkringskassans behov av kompletteringar av intyg, om omfattningen av långa och komplexa sjukfall samt om användningen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet.

– Vi hoppas kunna lösa problemen med onödiga kompletteringar så att de inte blir belastningar för hälso- och sjukvården och för Försäkringskassan. Det skapar dessutom en osäkerhet för individen i sjukskrivningsprocessen, säger Ulrika Havossar.

Åtgärderna gäller bland annat efterfrågad information, där Försäkringskassan ska bli tydligare i vilken information som normalt behövs för att bedöma rätt till sjukpenning och varför, samt endast efterfråga det som har betydelse för bedömningen.

Utveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Andra åtgärder gäller utveckling av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, FMB, som ska ge bättre stöd i dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården om skillnader i sjukskrivningstider och rekommendationer, men också vid bedömningar som upplevs svåra, till exempel vid psykisk sjukdom och samsjuklighet. Anna Ericsson är utredare vid Socialstyrelsen:

– FMB ska bättre ge stöd vid svåra fall som samsjuklighet, det kan handla om olika kombinationer av samsjuklighet eller mer om hur man ska förhålla sig till det i bedömningar. FMB ska också beskriva mer om vanliga konsekvenser för aktivitetsförmåga vid olika tillstånd och koppla aktivitetsförmågan till vanliga typer av krav i arbetet.

Socialstyrelsen planerar att utveckla båda delarna av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. De övergripande principerna för sjukskrivning ska kunna stödja flera yrkeskategorier i hälso- och sjukvården utöver läkaren, kanske också arbetsgivare.

– De övergripande principerna behöver ge mer vägledning om god kvalitet i underlag och bedömningar. En annan viktig del är att stödja ett gemensamt språkbruk och terminologi. Vi ser att man tänker på olika saker fast man använder samma begrepp. Vi behöver ett gemensamt språkbruk i kommunikationen för att undvika onödiga missförstånd, säger Anna Ericsson.

Gemensamt inriktningsdokument

Ett tredje område som behöver utvecklas är strukturer och arbetsformer mellan framförallt Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Där föreslår rapporten att ett gemensamt inriktningsdokument ska tas fram.

– Vi har redan idag bra upparbetade former för samverkan, men trots det har det inte fungerat. Vi har tänkt att förtydliga det till exempel skriftligen eller i en överenskommelse. Formerna får vi prata om tillsammans i höst, säger Ulrika Havossar och fortsätter:

– Nu vill vi sätta igång med åtgärderna och de förslag vi tagit fram. Det tycker alla är viktigt och absolut nödvändigt. Det är en enormt viktig fråga att det blir bra, att alla tar sitt ansvar. Och Försäkringskassan kommer att vara aktiv för att det ska att fungera.

Rapport Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (PDF, nytt fönster)

Kunskapsunderlag, Socialförsäkringsrapport 2019:3 (PDF, nytt fönster)

Fakta

Några åtgärder i utredningen:

  • Försäkringskassan ska förtydliga vilken information som normalt behövs för att bedöma en individs rätt till sjukpenning.
  • Kompletterande information i ett läkarintyg ska bara efterfrågas om det är troligt att det finns, och om det spelar roll för Försäkringskassans bedömning.
  • Läkare ska inte bedöma patientens arbetsförmåga i relation till normalt förekommande arbete, det är Försäkringskassans uppdrag.
  • En utvecklingsplan ska tas fram för det försäkringsmedicinska beslutsstödet, FMB, för att ge stöd för svåra bedömningar.
  • Försäkringskassan ska tillsammans med hälso- och sjukvården utveckla sin samverkan och samarbete.

Informationsansvarig

  • Cecilia Alfvén
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot