Publicerad: 12 april 2016

Effektiv modell för återgång i arbete

Med stöd av en arbetsspecialist kunde personer med affektiv problematik, som depression eller mani, öka sin återgång i arbete, få bättre hälsa och minska sin medicinering.

Kortare sjukfrånvaro och optimering av rehabiliteringsinsatser är ett de forskningsprojekt som ingått i Rehsam-satsningen. Projektet bygger på ett nätverkstänk där stöd från hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och familjen samordnas, med individen i centrum.

IES står för Individual Enabling and Support och är en personcentrerad supported employment metod för personer med depressiva besvär. I IES kombineras effektiva strategier som motiverande samtal, kognitiva strategier, tidsanvändningsstrategier och stöd för att nå, få och behålla ett arbete. En arbetsspecialist utför insatsen som integreras i hälso- och sjukvården och samordnas med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare.

Flera strategier i en insats

Enligt Ulrika Bejerholm som är forskningsledare vid Lunds universitet är IES en mer effektiv metod för återgång i arbete än insatserna i en traditionell arbetsrehabiliteringskedja.

- Vi har sett att detta är en eftersatt grupp när det gäller behandling och rehabilitering, oftast får de KBT och mediciner. Men problemet är inte behandlingarna, utan det är att det saknas koppling till arbetslivet. Vi har sett att det är mer effektivt att sätta samman flera olika strategier i en insats, den blir mer effektiv för individen.

Varför har ni använt olika strategier?

- De som har depressiva skov har svårt att starta sin motor, att komma igång. Individen kan vara motiverad men har lågt självförtroende. Det IES gör är att verka motiverande, att förbereda för förändring; vad vill jag göra och hur vill jag dit. De strategier som rör tidsanvändning hjälper i vardagen. En vanlig sjukskrivningsorsak för denna grupp är att inte klara arbetslivet i kombination med vardagen. På så sätt blir ”fokus på tid” en preventiv insats.

Vad har ni fått för resultat från studien?

- IES leder till att ungefär 40 procent kommer ut i arbete jämfört med 4 procent i den traditionella rehabiliteringen, som vi jämfört med. Dessutom minskar depressiva symptom samtidigt som egenmakten och livskvaliteten ökar. Vi ser också att medicineringen minskar och att man behöver mindre psykiatrisk stödkontakt. Och arbetsgivarna tycker att IES är bra eftersom personen både får stöd i början och sen har kvar kontakten med vården hela vägen. Det gör att den psykiska hälsan består.

Arbetsspecialisten håller ihop insatsen

Att IES lyckas beror enligt Ulrika Bejerholm på att de täpper till det glapp som idag finns i vård- och rehabiliteringskedjan, där ingen aktör har helhetsansvaret och ingen tidigare har integrerat stöd för återgång i arbete i en sammanhållen insats.

- Nu är det någon som genuint lyssnat in patienten. Och insatsen bygger på vad patienten kan och vill göra och man söker arbete där arbetsplats och arbetsgivare matchar. Det blir ett sätt att designa en insats. Istället för att många aktörer utför insatserna är det en person, en arbetsspecialist, som utför insatserna.

Individen behöver bara träffa en person, arbetsspecialisten i hälso- och sjukvården istället för många olika personer från olika myndigheter med olika agendor, som i den traditionella rehabiliteringskedjan. Många av de som ingått i studien är personer som varit sjukskrivna i flera år och de upplever att det är första gången någon lyssnar på dem. Enligt Ulrika Bejerholm kan olika professioner fungera som arbetsspecialist och använda IES.

Vilken är er viktigaste lärdom från projektet?

- Att genuint lyssna på patientens vilja, intresse och preferenser och ge stöd utifrån det ger personen egenmakt och kraft att ta sig tillbaka. Sedan måste insatser kopplas direkt mot arbetsgivarna. Att systematiskt etablera kontakt och skapa goda relationer till arbetsgivarna är en av grundpelarna i insatsen.

Rehsams receptsamling, SKL 2016

Mer om forskning och Rehsam

Fakta

  • Projektet Kortare sjukfrånvaro och optimering av rehabiliteringsinsatser genomfördes mellan december 2011- december 2014.
  • I studien rekryterades cirka 80 patienter med depression eller mani med medelsvår depression och två arbetsspecialister utbildades, en arbetsförmedlare och en arbetsterapeut.
  • Studien är gjord vid Institutionen för hälsovetenskaper på Lunds universitet och forskargrupp Arbete och Psykisk Hälsa, forskningsledare är docent Ulrika Bejerholm.
  • Framtida studier på ett större material som involverar primärvård, arbetsförmedling och arbetsgivare är nästa steg.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot