Publicerad: 8 mars 2019

Effektiv satsning på vårdsamordnare i Västra Götaland

Det lönar sig att satsa på vårdsamordnare visar forskning från Västra Götalandsregionen. Vårdsamordnaren stöder patienter med psykisk ohälsa och håller i kontakterna inom vården. Det gör att patienten mår bättre och snabbare kommer tillbaka i arbete.

Västra Götalandsregionen har infört vårdsamordnare på vårdcentralerna som fast vårdkontakt och stöd till personer med depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa, efter att forskning visat att det både ger goda effekter för patienterna och tio gånger pengarna i vinst till samhället.

– Den stora vinsten är att patienterna har kortare nettosjukskrivning och snabbare går tillbaka till jobbet. Det har varit svårt att visa tidigare att hälso- och sjukvårdens insatser gett effekter på sjukskrivningen, men vårdsamordnaren ger en jätteeffekt. Det ger en tiodubblad vinst för samhället genom minskad sjukskrivning, säger Christina Möller, regionutvecklare hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.

Införandet av vårdsamordnare började som en forskningsprojekt som genomfördes av Göteborgs universitet. Syftet var att undersöka om samordning hjälper dem som söker för depression och ångest i primärvården och att stimulera vårdcentralerna att bättre ta hand om patienter med depression.

Bättre livskvalitet och bättre vård

– Det fanns en sammanställning från SBU om att modellen fungerade utomlands, men den var inte testad än i Sverige. Vi bestämde då att vi skulle ha en vetenskaplig utvärdering, vi ville veta att det fungerar i svensk primärvård, säger Christina Möller.

Vinsten med vårdsamordnare ligger på flera plan. För samhället är det lönsamt att patienten snabbare kommer tillbaka i arbete. För patienterna är vinsten att de tidigt får en bättre livskvalitet och att depressionssymptomen minskar snabbare. De som får stöd av vårdsamordnare är mer nöjda med sin behandling, mer motiverade och mer följsamma till behandlingen.

Att resultatet blir så bra handlar både om tillgänglighet och kontinuitet, menar Christina Möller.

– Det är en person som har kontakten med patienten och samordnar vården på ett strukturerat sätt, dessutom är uppföljningen är viktig. Det är kombinationen av uppföljning och samordning som ger effekten.

Samordnar vårdstöd

Christina Möller betonar att rollen vårdsamordnare inte är samma sak som rehabiliteringskoordinator, båda rollerna är viktiga och kompletterar varandra.

– Vårdsamordnaren arbetar med uppföljning av den sjukskrivnes hälsotillstånd och samordnar vårdstödet runt patienten. Rehabiliteringskoordinatorn samordnar åtgärder för personens återgång i arbete.

– Visst har vårdsamordnaren fokus på arbete också, men då utifrån ohälsoperspektivet, inte på arbetsgivarkontakter. Där kan vårdsamordnaren istället ha kontakter med rehabiliteringskoordinatorn, säger Christina Möller.

Fler diagnoser och fortsatt forskning

Idag har 160 av 200 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen en vårdsamordnare. Förra året togs ett politiskt beslut om att vårdsamordnare ska vara obligatoriskt på alla vårdcentraler i Västra Götaland. Dessutom utökas diagnoserna som får stöd till att även gälla de med ångest och stressutlöst psykisk ohälsa, utöver depression, efter önskemål från vårdsamordnarna.

Forskarna vid Göteborgs universitet kommer också att fortsätta med en ny studie för att se om resultaten kan förbättras ytterligare genom att vårdsamordnaren, rehabiliteringskoordinatorn och arbetsplatsen hjälps åt.

Västra Götalandsregionen om forskning om vårdsamordnare

Fakta

Studien om vårdsamordnare genomfördes under 2014-2017 av läkare och professor Cecilia Björkelund vid Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen, som finansierade studien. Nära 400 patienter med mild till medelsvår depression ingick i studien, som genomfördes på 25 vårdcentraler. Hälften av patienterna fick vanlig vård och stöd av vårdsamordnare, övriga fick vanlig vård.

Bägge grupperna hade ett bra tillfrisknande, men vid de vårdcentraler som erbjöd stöd av vårdsamordnare tillfrisknade fler tidigare och fler återgick till deltidsarbete från att ha varit helt sjukskrivna, 62,5 procent jämfört med 42,9 procent i kontrollgruppen.

Informationsansvarig

  • Anna Östbom
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot