Publicerad: 12 april 2016

Faktorer som påverkat sjukfrånvaron

Fyra viktiga faktorer har påverkat uppgången i sjukfrånvaron sett över tid, säger Laura Hartman, före detta analysdirektör vid Försäkringskassan. Bland annat är arbetsmarknaden, sjukförsäkringens utformning och attityder, beteenden och normer i samhället betydelsefulla faktorer.

Laura Hartman

Laura Hartman

Under Rehsamkonferensen lyfte Laura Hartman in Rehsamsatsningen i ett samhällsperspektiv och belyste de olika faktorerna som hon menar har påverkat dagens sjukfrånvaro.

1. Sjukförsäkringens utformning

Själva utformningen av sjukförsäkringssystemet spelar roll för sjukfrånvaron. Hälften av dagens uppgång i sjuktalen handlar om de striktare kriterierna för sjukersättning, tidigare förtidspension. När färre beviljades sjukersättning blev fler kvar i långa sjukskrivningar. Men även sjuk- och rehabiliteringskedjan har haft betydelse för den senaste nedgången mellan 2002 och 2010, menar Laura Hartman.

2. Arbetsmarknaden och arbetslivet

Under goda tider med högkonjunktur är det många sjukskrivningar, i en lågkonjunktur få.

- Forskningen visar att variationen delvis beror på att arbetskraften är olika sammansatt. I bra tider är alla i arbete, även de med sämre hälsa, vid lågkonjunktur är de mest friska personer i arbete. Disciplineringseffekten spelar också roll. Det innebär att vid tider med hög arbetslöshet är man mer rädd att förlora jobbet och är då mindre sjukskriven, säger Laura Hartman.

3. De olika aktörernas förmåga att jobba aktivt med sjukskrivningsprocessen

En viktig förutsättning för nedgången i sjukskrivningstalen i början av 2000-talet var den breda samsynen bland politiker och andra aktörer om att den tidigare uppgången måste brytas. Socialstyrelsen tog till exempel fram det försäkringsmedicinska beslutsstödet, FMB, för att ”styra upp” läkarna och få bättre kvalitet i sjukskrivningarna, och Försäkringskassan fick öronmärkta pengar för att jobba med sjukskrivningsprocessen. Genom den så kallade Sjukskrivningsmiljarden kunde landstingen också börja arbeta mer aktivt med sjukskrivningsfrågan.

4. Attityder, beteenden, normer

Enligt Laura Hartman kan förändringar i folkhälsan inte förklara variationen i sjukfrånvaron. Snarare har folkhälsan successivt förbättrats. Och de tre första faktorerna räcker inte för att förklara förändringarna. Det finns också en ond-god spiral där vi påverkas av varandra och av hur medier rapporterar om sjukskrivningar.

- Det är svårt att i forskning belägga ändrade attityder i befolkningen om trygghetssystemen. Men det finns forskning på mikronivå som visar hur beteenden kan kopieras och nästan smitta mellan människor. Om en grupp påverkas av en reform kan man se att individer i närheten kopierar beteendet.

Även medias rapportering om sjukskrivningar påverkar hur vi beter oss. Fler känner efter och blir sjukskrivna om det medvetandegörs via medierna. När medierna skrev om sjukskrivningar på 2000-talet låg fokus på det friska och inte på att blir sjukskriven.

Behövs samsyn och tidiga insatser

Laura Hartmann menar att det är viktigt att få en samsyn och kraftsamling hos alla aktörer i sjukskrivningsprocessen för att få bukt med de höga sjukskrivningstalen.

- Vi måste få stopp på pendelrörelsen och inte låta sjukskrivningarna börja öka igen. Man ska sätta in insatser tidigt, innan en sjukskrivning ens har börjat. Det finns forskning om rehabiliteringsgarantin som visar att en rehabiliteringsinsats som sätts in när personen fortfarande är i arbete minskar risken för sjukskrivning. Men om samma insats sätts in när en sjukskrivning börjat så förlängs istället frånvaron, säger Laura Hartman.

Mer om forskning och Rehsam

Fakta

Sjukförsäkringen har genomgått stora förändringar sen 1994. I slutet av 1990-talet började både sjukpenningtalet och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar att öka kraftigt. I början av 2000-talet nådde de sitt hittills högsta värde, för att därefter börja sjunka kraftigt. Sen 2010 ses åter en ökning, men nivåerna ligger fortfarande under vad de gjorde i början av 2000-talet.

Sjukpenningtalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad mellan 16-64 år.

  • I februari var sjukpenningtalet 10,6 dagar
  • 2010 var sjukpenningtalet 6,7 dagar
  • 2002 var sjukpenningtalet 20,9 dagar
  • Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska ner till 9.0 dagar till 2020.

Källa: Försäkringskassan

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot