Publicerad: 24 april 2018

Fler läkare upplever problem i arbetet med sjukskrivningar

Fler läkare upplevde sjukskrivningsärenden som problematiska 2017, jämfört med 2004, 2008 och 2012. Samtidigt säger många att försäkringsmedicinskt beslutsstöd och elektroniska läkarintyg är en god hjälp i arbetet med sjukskrivningar, visar en ny rapport från KI.

I mars 2018 kom Karolinska Institutets rapport ”Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning av patienter”. I den presenteras enkätsvar från 2017 som jämförs med svar från motsvarande studier från 2004, 2008 och 2012.

Fyra av fem läkare svarade år 2017 att de hade kontakt med Försäkringskassan, av dem var drygt hälften ganska eller mycket nöjda med kontakterna. En stor andel, 85 procent, upplevde dock olika typer av svårigheter i kontakten. De svårigheter de flesta angav var att ”Försäkringskassans begär onödiga kompletteringar av mina intyg” samt att ”Försäkringskassan efterfrågar ’objektiva medicinska fynd’ där sådana inte kan observeras vid undersökning”.

Andelen läkare som upplevde sådana svårigheter ökade från åren 2008 och 2012 till 2017 för elva av de fjorton svårigheterna som fanns listade i samtliga enkäter.

– En orsak till det kan vara att Försäkringskassan tar ett större skadekontrollansvar i dag, säger Kristina Alexanderson, professor och avdelningschef för Avdelningen för försäkringsmedicin på Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och projektledare för enkäten.

Stöd av rehabiliteringskoordinatorer

Det som störst andel läkare upplever som mest problematiskt är att bedöma arbetsförmåga, alltså om en patients funktionsnedsättning även påverkar arbetsförmågan i relation till kraven i arbetet, samt till vilken grad och hur länge.

En majoritet av läkarna (52-74 %) svarade att de inte har kontakt med patientens arbetsgivare, socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen kring patientens sjukskrivning. Detta har inte förändrats mellan åren 2008-2017.

– En anledning till att inte fler läkare samverkar med de här aktörerna kan vara att det i de flesta fall inte behövs. Patienten har kanske en åkomma som snart går över. En annan orsak kan vara att rehabkoordinatorn eller någon annan sköter denna kontakt, säger Kristina
Alexanderson.

År 2017 svarade en tredjedel av läkarna att de har tillgång till de nyligen införda rehabiliteringskoordinatorerna och hälften av dessa läkare ansåg att de har stort värde för hanteringen av sjukskrivningsärenden. Flertalet ansåg också att Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd samt den elektroniska överföringen av läkarintyg både underlättar och höjer kvaliteten på arbetet med sjukskrivningar.

Komplexa frågor

Knappt hälften av läkarna upplevde minst en gång per vecka att sjukskrivningsärenden är problematiska och andelen var störst bland vårdcentralsläkare (70 %). Fler läkare upplevde detta 2017, jämfört med tidigare år. Britt Arrelöv, försäkringsmedicinskt sakkunnig på SKL, säger att såväl SKL som landstingen och andra aktörer har gjort omfattande satsningar för
att möta svårigheterna, främst inom primärvården. Trots detta kvarstår alltså stora behov.

– Det tar tid innan insatser ger resultat, men vi måste självklart jobba vidare med kompetensutveckling och utbildning på de områden som läkarna anger att de behöver mer kunskap om, säger hon.

Läkares arbete med sjukskrivning, huvudrapport Karolinska Institutet, 2018

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot