Publicerad: 1 september 2017

Framgångsrik rehabilitering kräver bra dialog

Ett gemensamt möte med arbetsgivare och patient är grunden för en lyckad rehabilitering, tycker Eva Sundman, rehabkoordinator i Vänersborg. Öppenhet och neutralitet är andra viktiga faktorer.

Första steget i rehabiliteringsprocessen är att patienten får träffa Eva Sundman för en kartläggning då både arbets- och privatliv tas upp. Under kartläggningen ställer hon frågan om patienten vill att hon kontaktar arbetsgivaren redan under mötet. Det är viktigt att få samtycke till det.

– Många tackar ja. Om jag får tag i ansvarig chef blir det ofta ett bra, inledande samtal där vi alla tre pratar lite om sjukskrivningen genom högtalartelefon och bokar tid för ett gemensamt möte, förklarar Eva Sundman.

På det följande mötet deltar vanligtvis patienten, arbetsgivarrepresentanten och hon själv.

Det kommande arbetet diskuteras och Eva Sundman skriver ett enkelt protokoll som visar vem som ska göra vad. Patienten kan behöva göra sina åtgärder för att bli återställd, exempelvis träna. Eva Sundman kanske ska ha en dialog med Försäkringskassan och arbetsgivaren kan behöva göra anpassningar på arbetsplatsen.

– Ofta handlar det om att minska känslan av ensamt ansvar hos den sjukskrivne, när han eller hon ska tillbaka till jobbet. På en förskola kan man till exempel behöva arbeta i en mindre barngrupp den första tiden.

En neutral länk och bollplank

Eva Sundman menar att det är viktigt att arbetsgivaren står upp för den sjukskrivne i kontakterna med övrig personal och förklarar varför anpassningarna behövs. Annars kan förändringarna leda till dålig stämning och frågor om varför den sjukskrivne ska få särskilda villkor.

– En sjukskriven person kan lätt få skuldkänslor över att de andra i personalen tillfälligtvis får en ökad arbetsbelastning

I kontakterna med arbetsgivaren menar hon att det är viktigt att vara ödmjuk och lösningsorienterad – aldrig anklagande, för då är det lätt att hamna i låsta positioner.

– Både arbetsgivaren och patienten ska känna att jag är neutral länk och ett bollplank för båda parter, jag företräder inte någon av dem utan ska bidra till en så bra utveckling som möjligt i fallet, säger Eva Sundman.

Små marginaler

Rick Flood är avdelningschef på avdelning 47 vid vuxenpsykiatriska akutmottagningen på NU-sjukhuset (Näl-Uddevalla) i Västra Götalandsregionen. Som arbetsgivarrepresentant är han mycket tacksam för det stöd som en rehabiliteringskoordinator kan ge.

– Att rehabkoordinatorn är uppdaterad och tar det stora samordningsansvaret är
jätteskönt.

Det svåraste i arbetet tycker han är att genomföra de anpassningar som behövs utan att det inverkar för mycket på verksamheten i övrigt.

– Att till exempel begränsa antalet arbetsuppgifter för någon som varit sjukskriven innebär att någon annan måste göra vissa moment. Det finns sällan marginaler för det, säger Rick Flood.

Evas råd till rehabkoordinatorer:

  • Bjud in arbetsgivare och patient till ett gemensamt möte. Att träffas personligen vid ett tillfälle är en bra grund för det fortsatta arbetet.
  • Håll mötet kort och effektivt, 45 minuter räcker.
  • Visa att du är en neutral länk i processen, inte någons företrädare.
  • Följ upp regelbundet per telefon.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot