Publicerad: 15 februari 2016

Kartläggning av arbetsplatsnära insatser i landstingen

Karolinska Institutet (KI) har gjort en kartläggning av landstingens förutsättningar för att använda arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin 2015. Viktiga faktorer för att möjliggöra arbetet är målsättningen med insatsen och vem som ansvarar för den.

I kartläggningen har KI samlat svar från processledare i landstingen och behandlare i verksamheterna om förutsättningar för arbetsplatsnära insatser vid en patients rehabilitering. Frågorna har gällt vilka faktorer som underlättar eller hindrar arbetsplatsnära insatser och hur landstingen stödjer och följer upp arbetet i verksamheterna. Elisabeth Björk Brämberg är en av de forskare som gjort kartläggningen:

- Svaren visar att målet med insatserna och vem som har ansvaret för dem är viktiga faktorer som underlättar kontakt med arbetsgivare . Men även andra värden är betydelsefulla, som arbetsklimatet, stöd från kollegorna och närmaste chef för att genomföra insatserna.

Faktorer som påverkar

I kartläggningen har forskarna funnit flera viktiga faktorer som underlättar arbetsplatsnära insatser, men även faktorer som hindrar dessa. Faktorer som de flesta tycker underlättar är:

  • stöd från arbetskamrater
  • en tydligt formulerad målsättning med insatserna
  • formellt utsedd personal, exempelvis en rehabiliteringskoordinator
  • vana att arbeta med nya arbetsmetoder.

Faktorer som de flesta upplever som hindrande är:

  • otydlighet i vad arbetsplatsnära insatser innebär
  • bristande kunskaper om när och hur arbetsplatsnära insatser ska tillämpas
  • otydlig ansvarsfördelning, vem ska utföra och ansvara för insatsen.

Åtgärder som kan leda till kontakt

- När vi jämför med tidigare utvärderingar kan vi se en positiv utveckling i inställningen till att diskutera arbetsrelaterade problem. Idag diskuterar behandlarna oftare dessa med sina patienter. Det är också vanligt att ha kontakt med Försäkringskassan. Däremot har knappt hälften av behandlarna inom MMR och knappt en femtedel av behandlarna inom KBT/IPT kontakt med arbetsgivare.

Enligt Elisabeth Björk Brämberg kan landstingen genomföra flera åtgärder för att få till mer kontakt med arbetsgivare. Bland annat förtydliga vad arbetsplatsnära insatser innebär. De behöver även ta fram riktlinjer för vad som ska ingå vid kontakten med arbetsgivare. Där ska det framgå vem som ska utföra insatsen, vad som ska göras, vilken kompetens som krävs och för vilka patienter. Elisabeth Björk Brämberg har ännu ett råd:

- När det nya arbetssättet införs, se till att registrera givna insatser och möjliggör uppföljning och utvärdering. Prata med patienten, och hitta de som behöver hjälp i tid.

Kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin, Karolinska Institutet, 2015

Bakgrund

Kartläggningen gjordes 2015 av forskarna Elisabeth Björk Brämberg, Lydia Kwak och Irene Jensen vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet på uppdrag av regeringen.

Kartläggning är gjord i två parallella delar, med olika syfte:

  • Policynivå (landsting/regionnivå), för att undersöka förberedelser, stöd och uppföljning
    av tillämpning av arbetsplatsnära insatser inom rehabiliteringsgarantin. Enkäten besvarades av 30 processledare i fem landsting/regioner.
  • Genomförande (verksamhetsnivå), för att studera omfattningen av arbetsplatsnära insatser,
    rutiner, metoder och stödverktyg som används, samt identifiera faktorer som hindrar respektive underlättar tillämpningen. Enkäten besvarades av 808 behandlare inom kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) och mulitmodal rehabilitering (MMR) inom ramen för rehabiliteringsgarantin.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot