Publicerad: 8 november 2017

Medicinska intyg ses över i nytt projekt

Bättre samverkan mellan de aktörer som efterfrågar medicinska intyg kan resultera i färre intyg och en effektivare intygsprocess. Just nu kartläggs floran av intyg i ett SKL-projekt.

Att skriva medicinska intyg är ett ganska omfattande arbete för hälso- och sjukvårdens personal. Det finns därför ett behov av att effektivisera processerna och se över både innehåll och antal intyg som begärs in från olika aktörer.

I våras startade SKL projektet Hälso- och sjukvårdens intyg som ska kartlägga och analysera de olika intyg som efterfrågas och komma med förslag på effektiviseringar. Under 2017 granskar projektet vilka olika medicinska underlag som efterfrågas av Arbetsförmedlingen och kommunerna.

- Vi samarbetar nu bland annat med Arbetsförmedlingen för att ta fram nya medicinska frågor som är bättre anpassade för deras behov och som underlättar för vården. I slutet av året ska vi sedan testa de nya frågorna i ett litet pilotprojekt, berättar Peter Lindgren, uppdragsledare för SKL.

Landstingen och de försäkringsmedicinska kommittéerna med flera har fått lämna synpunkter på förslag på nya medicinska frågor som Arbetsförmedlingen behöver svar på när de exempelvis ska bedöma om någon bör erbjudas utbildning, arbetsträning eller praktik.

Intyg från kommunerna

De medicinska intyg som efterfrågas av kommunerna rör till största delen intyg för ekonomiskt bistånd och insatser för barn och unga, men även för bostadsanpassning, färdtjänst, riksfärdtjänst och parkeringstillstånd. Det har också blivit vanligare att skolor begär intyg som ska bekräfta allergier och överkänslighet, för att skolan ska kunna servera rätt mat till barnen. Det finns därför ett behov av att se över kommunernas begäran av intyg och begränsa förfrågningar.

Ett konstaterande Peter Lindgren gör så här långt är att kommunernas digitalisering på området är mycket låg.

- Få kommuner erbjuder en helt digital process. Vanligtvis måste man ladda ned ett dokument som ska skrivas ut, fyllas i för hand och skickas med vanlig post. De lokala varianterna av olika kommunala intyg skulle också behöva minska och det är ett av projektets mål, säger han.

Behov av effektiv samordning

Cecilia Alfvén, uppdragsägare på SKL, tycker att det behövs ett nationellt krafttag kring alla intyg.

- Det skulle verkligen underlätta för landstingen om vi får till en smidigare process. I dagsläget är det inte samordnat på ett effektivt sätt och fler aktörer skulle behöva få intygen digitala, nu när det finns en infrastruktur uppbyggd för det på hälso- och sjukvårdens sida, säger Cecilia
Alfvén.

I slutet av november redovisas projektets första delrapport. Efter årsskiftet kommer delrapport 2, som omfattar analys och förslag på vidare åtgärder.

Fakta

Projektets långsiktiga mål är att:

  • Minska antalet intyg – och kvalitetssäkra och effektivisera förfrågningar om medicinska underlag som ställs till hälso- och sjukvården av olika aktörer.
  • Förbättra samordning – runt förfrågningar av olika typer av medicinska underlag. 
  • Förbättra samverkan – utveckla och effektivisera samverkan på nationell och regional nivå kring utbyte av medicinska underlag, utifrån aktörernas behov.
  • Möjliggöra digitalisering – av medicinska underlag inom ramen för det pågående nationella arbetet kring elektroniskt informationsutbyte.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot