Publicerad: 5 september 2018

Mer strukturerat arbetssätt med SRS Bedömningsstöd

Pilottesterna av SRS Bedömningsstöd i två landsting är nu klara och resultaten håller på att sammanställas. Tudorkliniken i Region Halland har testat bedömningsstödet och tycker att de fått ett bra stöd i sjukskrivningsprocessen.

Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) har under vintern och våren testat en första version av ett bedömningsstöd vid sjukskrivning i primärvården. Bedömningsstödet är tänkt att kunna stödja läkaren i att identifiera patienter som riskerar lång sjukskrivning och även ge förslag på olika åtgärder som kan hjälpa patienten att helt eller delvis återgå i arbete.

Två primärvårdsenheter i Region Norrbotten och tre i Region Halland har deltagit i studien.

– Det mest påtagliga är den ökade aktiviteten på vårdcentralerna runt de här patienterna. När det finns ett underlag att utgå ifrån är det lättare att samverka på vårdcentralen. Och det är ju själva syftet med SRS Bedömningsstöd, att identifiera de patienter som är i behov av stöd i sin sjukskrivning och att rehabiliteringen kan komma igång snabbt, säger Kaj Ekvall, SKLs projektledare för pilotstudien.

SRS Bedömningsstöd har testats i intygsapplikationen Webcert, där läkarna skriver digitala läkarintyg, och har omfattat fyra delar:

  • en indikator, ”risksignal”, som visar om det finns en hög risk för lång sjukskrivning för patienten,
  • nationell statistik över andelen avslutade sjukskrivningsfall för den aktuella diagnosen,
  • förslag på råd och åtgärder som kan förbättra patientens prognos för att återgå i arbete,
  • en webbplats med fördjupad information om råd och åtgärder samt statistik.

Bra med risksignal

Nina Persson, leg. arbetsterapeut och rehabiliteringskoordinator vid Tudorkliniken i Halmstad är nöjd med SRS Bedömningsstöd och menar att det lett till ett mer strukturerat arbetssätt med sjukskrivningar på kliniken.

– Våra läkare tycker att SRS har varit ett bra stöd under sjukskrivningsprocessen. Läkarna tycker generellt att det är svårt med sjukskrivningar, men efter pilotstudien har det mynnat ut i ett mer strukturerat arbetssätt.

– Och risksignalen har varit otroligt bra, framförallt för oss koordinatorer. Det visuella verktyget med flaggning har inneburit att vi fått överblick över vilka patienter som är i riskzonen för en lång sjukskrivning, säger Nina Persson.

Ökat förtroende för vården

Hos Tudorkliniken har patienterna fått fylla i ett formulär i väntrummet inför läkarbesöket. Formuläret är en autoanamnes som tagits fram av Cederkliniken i Piteå där patienten bland annat beskriver sjukdomsförlopp, besvär, yrke och arbetsuppgifter. Syftet är att få patienten att själv berätta om sina aktivitetsbegränsningar kopplat till arbetsuppgifterna.

– Det har blivit en mer positiv stund med patienten, där läkaren har kunnat lämna bättre information om sjukskrivningen och vilken rehabilitering som finns att tillgå. Det har också gett patienten en uppfattning om vad som är rimligt i sjukskrivningslängd.

– Patienterna har uttryckt att de fått mer förtroende för vården när de fått planeringen från början och de vet vad som förväntas av dig som patient, säger Nina Persson.

Rimliga och lämpliga åtgärder

Läkarna på Tudorkliniken har under piloten använt sig av både FMB, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, och SRS Bedömningsstöd.

– Generellt så tycker läkarna att SRS varit mer tydligt och lättläst, med bra förslag på rimliga och adekvata åtgärder, och att det är ett bra verktyg för planering av vården, säger Nina Persson och fortsätter:

– Personligen tror jag att de yngre läkarna som inte är lika erfarna är de som har mest nytta av SRS, men även de äldre har fått sig en tankeställare.

I oktober lämnas utvärderingen av pilotstudien och övriga utredningar från projektet över till Socialdepartementet i form av en slutrapport. Därefter följer en process med att förankra med bland andra landstingen och regionerna om en fortsättning av SRS Bedömningsstöd.

– Landstingen och regionerna har tidigare lämnat in en intresseanmälan om att de vill fortsätta att utveckla SRS Bedömningsstöd. Efter att vi utvärderat piloterna kommer vi därför att skicka ut en avsiktsförklaring där vi frågar landstingen och regionerna om de vill satsa på SRS Bedömningsstöd, säger Kaj Ekvall.

Fakta

Projektet Stöd för rätt sjukskrivning ingår i överenskommelsen om ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018”.

SRS Bedömningsstöd utgår från flera olika prognosfaktorer för att beräkna en patients risk för lång sjukskrivning. Stödet föreslår sedan konkreta råd och åtgärder som är effektiva och främjar återgång i arbete för den aktuella diagnosen. Det visar även nationell statistik över andelen avslutade sjukskrivningsfall per diagnos.

De fem kliniker som testat SRS Bedömningsstöd är Cederkliniken i Piteå, Hälsocentralen i Övertorneå, Vårdcentralen Vallås, Tudorkliniken i Halmstad samt Amadeuskliniken i Halmstad.

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot