Publicerad: 7 juni 2017

Oklara konsekvenser av förslag från socialförsäkringsutredningen

Några av Socialförsäkringsutredningens förslag på åtgärder för långsiktigt hållbar sjukförsäkring är intressanta, men flera behöver utredas vidare för att bedöma konsekvenserna för landstingen, anser SKL i sitt svar till regeringen. 

Regeringens socialförsäkringsutredning, del 1 (PDF, nytt fönster)

SKL:s remissvar (PDF, nytt fönster)

I den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) lämnas flera förslag som på olika sätt påverkar landstingens roll i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Här beskrivs några i korthet och med SKL:s synpunkter.

Samverkansskyldighet regleras i lag

Enligt förslaget ska landstingen samverka med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att patienten ska kunna återgå i arbete så snart som möjligt. Samverkanskravet på landstingen föreslås ingå i Hälso- och sjukvårdslagen.

- Vi ser inget behov av en lagändring eftersom landstinget alltid ska samverka och samarbeta med andra aktörer när det behövs, menar Anders Henriksson, vice ordförande SKL.

Den samverkan som redan finns idag mellan aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen behöver istället fortsätta att utvecklas.

Landstingen ska upprätta rehabiliteringsplaner

Förslaget innebär att landstinget ska göra en rehabiliteringsplanering när en patient behöver samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete så snart som möjligt. SKL är emot förslaget och förklarar varför:

- Om vården måste ta hänsyn till målet att en individ ska återgå i arbete så betyder det att hälso- och sjukvårdens uppdrag vidgas. Risken är då stor att vårdpersonal hamnar i konflikt med grunduppdraget, där den individ som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Anders Henriksson påpekar att hälso- och sjukvården redan idag har ett lagstadgat ansvar att samverka med andra aktörer och säkerställa en behandlings- och rehabiliteringsplan för de patienter som behöver det. Det ansvaret räcker, menar SKL.

Försäkringskassans samordningsuppdrag ändras

I utredningen framgår att det idag finns förväntningar på att Försäkringskassan ska se till att en individ får rehabilitering. Samtidigt så utför inte Försäkringskassan några insatser, de utövar ingen tillsyn och har inga sanktionsmedel. Därför föreslår utredningen att samordningsuppdraget lyfts från Försäkringskassan och övergår till ett uppföljningsansvar. SKL ställer sig avvisande till förslaget.

- När varje aktör får ett eget ansvar att påbörja rehabiliteringsåtgärder, utan att någon har ett samordningsansvar, är risken stor att en individ har flera rehabiliteringsprocesser igång samtidigt. Det gör det inte enklare för någon, eller underlättar återgången i arbete, säger Anders Henriksson.

SKL vill att Försäkringskassan ska ha kvar samordningsansvaret och även få bättre förutsättningar för att utföra uppdraget. Risken är annars stor att samordningen blir ännu otydligare.

Koordinatorer permanentas

Förslaget om ett permanent statsbidrag för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården ställer sig SKL helt bakom. Koordinatorerna har en nyckelroll inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och för att stödja samverkan runt en individ med behov av insatser.

Andra remissvar

Försäkringskassans remissvar

Läkarförbundets remissvar

Socialstyrelsens remissvar (PDF, nytt fönster)

Inspektionen för socialförsäkringens remissvar (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot