Publicerad: 29 mars 2017

Metodstöd för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering

SKL har tagit fram en metodbok för att ge praktisk vägledning till de som har uppdraget som rehabiliteringskoordinator. På denna sida finns praktiska tips, frågeguider och mallar som ett komplement till metodboken för koordinering.

Rehabiliteringskoordinatorn stödjer kvinnor, män och transpersoner i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och underlättar för patienten att återgå i arbete eller vara kvar i arbete. I uppdraget ingår även arbete med intern samordning och stöd inom hälso- och sjukvården samt extern samverkan med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, där arbetsgivare är en särskilt viktig aktör.

SKL har tagit fram en metodbok som beskriver det arbete som rehabiliteringskoordinatorn förväntas göra, hur koordinering kan utföras i praktiken och vilken kunskap och kompetens som krävs för uppdraget.

Denna sida är ett praktiskt stöd till metodboken och innehåller frågeformulär, frågeguider, blanketter och mallar som kan vara till hjälp vid kontakt med patient och arbetsgivare och underlätta koordineringen. Frågeformulären och blanketterna har tagits fram utifrån beprövad erfarenhet men är inte vetenskapligt testade.

Informationen finns på denna sida i avvaktan på att metodstödet ska bli tillgängligt i Vårdhandboken.se under våren 2017.

Metodbok för koordinering i hälso- och sjukvården, SKL 2016

Processteg koordinering

Rehabkoordineringens tre huvudområden är individuellt stöd till patienten, samverka och samordna internt och samverka externt.

Gå igenom sjukskrivningslista och prioritera

Olika IT-stöd kan användas i koordineringsarbetet, till exempel för att hämta statistik och följa sjukskrivningsarbetet. Ineras Rehabstöd är utformat för att stödja de som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. 

Rehabstöd

Rehabstöd ger användaren en bra överblick över samtliga pågående sjukfall på en vårdenhet. Informationen hämtas ur de elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården när en patient sjukskrivs. För att använda Rehabstöd krävs särskild behörighet och säker inloggning med SITHS-kort.

Till Rehabstöd

Om behörighet i Rehabstöd

Att prioritera

Vilka sjukfall ska prioriteras för att arbeta med mer fördjupat? Vilka patienter riskerar att få svårigheter att återgå i arbete? Som ny rehabiliteringskoordinator kan det vara lämpligt att prioritera och börja att arbeta med de nya sjukfallen. Det som främst påverkar möjligheten att återgå i arbete är patientens tilltro till sin egen förmåga. Andra faktorer som kan påverka är:

  • psykisk ohälsa
  • icke specifik smärta
  • andra komplexa tillstånd
  • tidigare sjukskrivningsperioder
  • kön och ålder
  • om patienten medverkat i andra utredningar som kan vara till hjälp i bedömningen av funktion och aktivitet.

Kontakt med patienten

Patienten ska ha en kontaktperson på sin vårdenhet. Om patienten har behov av sjukskrivnings- och rehabiliteringskoordinering kan koordinatorn vara denna person, om det inte faller sig naturligt att patienten träffar annan pro­fession regelbundet, som passar bättre som kontakt.

Att vara kontaktperson betyder att vara tillgänglig för patienten och kunna svara på frågor om hur det praktiskt går till vid sjukskrivning och vad som händer i patientens vård och behandling. Här finns förslag på sidor och mallar som kan användas i kontakten med patienten.

Inhämta samtycke

Det är viktigt att inhämta individens samtycke vid koordinering. Ett samtycke gör att flera myndigheter kan samverka om individen så att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen det effektivare. Detta gäller för samtycke:

  • Ett muntligt samtycke gäller. Det måste dock dokumenteras i patientjournalen vilket datum och hur samtycket inhämtats.
  • Samtycket bör inhämtas skriftligt. Det blir då tydligt för patienten vad medgivande gäller. Varje aktör ska försäkra sig om att det finns ett samtycke.
  • Var tydlig med att informera patienten vad samtycket innebär. Lämna gärna en kopia på samtyckesblanketten till patienten.

Två mallar med olika samtycksesblanketter: 

Mall för patientens samtycke - flera aktörer (word, nytt fönster)

Mall för patientens samtycke - arbetsgivare (word, nytt fönster)

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Erfarenheter från praktiskt arbete och från forskning visar att ju längre tid den sjukskrivne är borta från arbetet eller är arbetsökande på grund av sjukdom, desto svårare är det att komma tillbaka på grund av sjukskrivningens bieffekter. Det kan till exempel vara dåligt självförtroende, depression, social isolering, risk för att tappa kontakten med arbetslivet. Det är därför viktigt med en plan för återgång till arbete och att, vid behov, initiera insatser med andra berörda aktörer tidigt.

Vad ska ingå i en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan?

En plan för återgång i arbete kan se olika ut beroende på vilket vårdinformationssystem som finns på vårdenheten. Här är några exempel på innehåll i en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan:

  • beskrivning av arbetsuppgifter
  • målsättning
  • planerade aktiviteter och behandling inklusive tidsintervall
  • planerad nedtrappning av sjukskrivning
  • planerad uppföljning
  • eventuella behov av samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och kommun.

En digital samordnad individuell plan (SIP) för återgång och återinträde på arbetsmarknaden håller på att utvecklas. Denna plan är tänkt att användas vid de mer komplexa fallen där en samordnad planering mellan olika aktörer behöver ske.

Mer information om SIP hos Uppdrag psykisk hälsa

Kartläggning av rehabiliteringsbehov

En stor del av koordineringsarbetet handlar om patientkontakt där fokus ligger på att skapa förändring och att ta fram resurser hos individen som ibland kan vara väl dolda. Koordinatorn ska skapa motivation hos patienter som sällan är motiverade till de för­ändringar som krävs av dem.

Ett bra sätt att kartlägga en individs rehabiliteringsbehov är att använda frågeformulär och skattningar och att samtala med individen för att få fram kompletterande uppgifter. Dessa formulär och checklistor kan användas för att kartlägga rehabiliteringsbehov utifrån patientens situation.

Mall för patientens grunduppgifter och frågeformulär förutsättningar (word, nytt fönster)

Frågeformulär Norfunk och skattning arbetsförmåga (word, nytt fönster)

Frågeformulär om levnadsvanor, Socialstyrelsen (PDF, nytt fönster)

Formulär och stöd vid kartläggningssamtal (PDF, nytt fönster)

TRIS - metod för rehabiliteringsinventering

Landstinget i Sörmland har tagit fram arbetsmetoden TRIS för rehabiliteringsinventering vid komplexa ärenden. Metoden syftar till att åstadkomma ett effektivt flöde i samverkansarbetet och i individens rehabiliteringsprocess.

TRIS - rehabiliteringsinventering vid risk för långtidssjukskrivning (PDF, nytt fönster) 

Läs mer om TRIS under samverka externt

Kontakt med arbetsgivare, företagshälsovård, arbetsförmedling

Det är viktigt att redan vid första samtalet med patienten ta reda på om patienten berättat för sin arbetsgivare eller Arbetsförmedling om sin situation och eventuella besvär. Syftet är att se om det är möjligt att göra någon anpassning av arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna.

Behov av samverkan

Om patienten har haft kontakt med sin arbetsgivare eller Arbetsförmedling utan att få gehör för sina behov, eller om patienten inte har förmåga att ta egen kontakt, behöver rehabkoordinatorn ta kontakt med arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen för att se om det finns behov av samverkan. För detta behövs patientens samtycke.

Mer om att inhämta samtycke

För att få information om patientens arbetssituationen har SKL tagit fram ett frågeformulär med frågor till både arbetsgivare och anställd som kan användas. Det finns även en mall för att informera arbetsgivare om rehabkoordinatorns roll och kontaktuppgifter.

Mall för information till arbetsgivare om rehabkoordinering (word, nytt fönster)

Mall för frågor om arbetet till arbetsgivare och patient (word, nytt fönster)

Rehabverktyget

Tipsa arbetsgivaren om att använda Rehabverktyget® för att få råd och tips om praktiskt rehabiliteringsarbete och var i rehabiliteringskedjan den anställde befinner sig. Verktyget finns under knappen “räkna ut”.

Uppföljning av planering

Följ regelbundet upp de pågående insatserna med patienten. Förändra den uppgjorda
planeringen om det är något som inte fungerar. Samarbeta och följ upp tillsammans med de övriga professioner på vårdenheten samt externa parter som medverkar i planeringen.

  • dokumentera alla händelser löpande.
  • har delmål och mål uppnåtts?

Mer om dokumentation

Innehåll i läkarintyg vid sjukskrivning

För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om rätten till sjukpenning, och för att patienten ska få en rättssäker handläggning, krävs ett tillräckligt beslutsunderlag. Om det inte finns tillräckligt med uppgifter i läkarintyget måste Försäkringskassan begära komplettering vilket kan fördröja handläggningen av sjukpenningärendet.

Det som ska beskrivas i läkarintyget för sjukskrivning är patientens diagnos och vilken funktionsnedsättning samt aktivitetsbegränsning detta medför. Det ska även anges på vilket sätt aktivitetsbegränsningen sätter ner patientens arbetsförmåga.

Försäkringskassan har tagit fram ett dokument om vad ett läkarintyg ska innehålla i samverkan med Sveriges kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund, Distriktsläkarföreningen, Stockholms läns landsting samt Västra Götalandsregionen, för att ge stöd åt ansvarig läkare vid utfärdande av läkarintyg.

Vad ska ett medicinsk underlag innehålla, Försäkringskassan (PDF, nytt fönster)

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB

Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som ska användas som vägledning för läkare, Försäkringskassan och andra aktörer i frågor som de stöter på i samband med sjukskrivningar.

FMB består av två delar: Övergripande principer för sjukskrivning ochrekom­mendationer vid bedömning av arbetsförmåga utifrån olika diagnoser.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Ifyllnadsstöd för bedömning av arbetsförmåga

Region Jönköpings län har tagit fram ett ifyllnadsstöd för till läkarintyget för sjukskrivning och kan användas vid bedömningar av arbetsförmåga. Ifyllnadsstödet följer ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) och fungerar som stöd vid sjukskrivning i primärvård och specialiserad vård.

Ifyllnadsstöd till läkarintyg för sjukskrivning, Region Jönköpings län

Teambedömning

För att patienten ska få en bättre behandling och en helhetsbedömning är team ett användbart arbetssätt. Olika professioner har olika synsätt och kompetenser och kan bidra med kunskap om de komplexa problem som patienten har och kan hjälpa patienten vidare. Arbeta för att hitta metoder där hela gruppens kompetens kan uttnyttjas. Exempel på teamarbete:

  • Checklista (PR-team®) stödjer arbetssättet med en helhetsbedömning i team. Målsättningen är att göra en teambedömning tidigt i sjukfall där det finns en komplex bild. Checklistan har utvecklats av Region Jönköpings län.

Checklista för helhetsbedömning i team , Region Jönköpings län

  • Frågeformulär RiTiP ( rehabiliteringsutredning i team i primärvården) används i samband med teambedömningar i komplexa sjukfall på vårdcentralen. Checklistan och beskrivning av arbetssättet har utvecklats av Landstinget i Uppsala.

RiTiP frågeformulär rehabiliteringsutredning, landstinget Uppsala län (PDF, nytt fönster)

RiTiP rutindokument rehabiliteringsutredning, landstinget Uppsala län (PDF, nytt fönster)

Kunskap om försäkringsmedicin

Sprid kunskap om försäkringsmedicin till andra yrkesgrupper på vårdenheten. Exempelvis behöver sjuksköterskor/distriktssköterskor som prioriterar och sorterar patienter (triagerar) kunskap om vad de ska tänka på när personer med komplex problematik ringer och söker hjälp.

Stockholms läns landsting har tagit fram en webbutbildning i försäkringsmedicin “Din hjälp i konsten att sjukskriva” som är en bra grund för alla professioner som jobbar med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. 

 Webbutbildning “Din hjälp i konsten att sjukskriva”, Stockholms läns landsting

  • Välj öppna kurser och kursanmälningar för att nå utbildningen.
  • Under rubriken Din hjälp finns förslag på hur läkarintyget vid sjukskrivning kan formuleras i valda delar.
  • Under rubriken Dokument finns en bipacksedel för sjukskrivning som innehåller information till patienten om vilka effekter sjukskrivning kan ha och som inte är gynnsamma för återhämtning.
  • Dokumentet Generella rekommendationer (alla bedömningar och intygande) innehåller rekommendationer om försäkringsmedicinska bedömningar och intyganden och är framtagna av Stockholms läns landstings Försäkringsmedicinska kommitté, FÖRKOM.

Länk till bipacksedel för sjukskrivning samt generella rekommendationer, Stockholms läns landsting

Risk- och friskfaktorer

Psykisk ohälsa är utbredd och den vanligaste sjukskrivningsorsaken idag. Det finns många faktorer som ger upplevd psykisk ohälsa men inte är en psykiatrisk sjukdom. I en ny rapport om riktlinjer för psykisk ohälsa finns en tabell över riskfaktorer och främjande faktorer för psykisk hälsa i arbetet.

Riktlinjer psykisk ohälsa, Karolinska institutet, Sveriges företagshälsor 2015

Diskutera så kallade friskfaktorer med patienten, utan att förringa patientens problem. Samtalet kan ta upp vad patienten kan klara av på arbetet och i privatlivet. Det är också viktigt att diskutera vad patienten tycker om att göra och mår bra av.

Titta gärna på filmen "Tänk inte sjuk, tänk frisk" från Region Skåne som belyser bemötande. Film: "Tänk inte sjuk, tänk frisk”

Uppdrag psykisk hälsa har tagit fram filmer om att identifiera frisk- och riskfaktorer.
Filmer hos Uppdrag psykisk hälsa

Verka för en jämställd sjukskrivningsprocess

Att verka för jämställdhet innebär att omsätta forskning om genus och kön i praktiken. Konkret innebär det att använd metoder och åtgärder för att upptäcka och förändra skillnader inom vård- och omsorg utifrån kön.

Ni kan till exempel ställa tvärtom-frågan för att undvika omotiverade skillnader, att våga fråga om våld, att ibland ge könsspecifik vård samt att inte diskriminera. Använd genushanden som påminner om att ställa samma frågor till kvinnor som män. Genushanden är framtagen av Skurups vårdcentral.

Mer om Genushanden 

Film om Genushanden från Region Skåne

Våld i nära relation

I en jämställd vård och behandling kommer frågan om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer upp som en naturlig del i anamnesen och i andra samtal med patienten.

Om hälso- och sjukvårdens uppdrag, Nationellt centrum för kvinnofrid

Utbildning i mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan ske genom att bjuda in landstingets eller kommunens kvinnofridssamordnare eller den lokala kvinnojouren. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har även en webbutbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utöver denna grundutbildning finns åtta kortfilmer med tillhörande utbildningsmaterial som beskriver patientmöten där frågan om våld ställs till patienten.

Webbutbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Faktorer som underlättar för kvinnor att berätta om våld är till exempel att personalen ställer öppna frågor och intar en tillåtande attityd samt uppträder respektfullt och empatiskt. Det hjälper också till om personalen exemplifierar vad som menas med våld:

  • Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång?
  • Känner du dig kontrollerad av din partner?
  • Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?

Vårdgivaren måste ta sig tid att lyssna på kvinnan och inte pressa henne.

Följa statistik

Sjukskrivningsstatistik kan användas som ett verktyg för verksamhetsförbättring på vårdenheten.

Nationell statistik över ordinerad sjukskrivning är tillgänglig för alla via Ineras Statistiktjänst, som visar statistik från alla elektroniska läkarintyg utfärdade inom hälso- och sjukvården. Med stöd av statistiktjänsten går det att följa antalet sjukfall uppdelat på kön och för olika diagnoser, åldersgrupper, sjukskrivningsgrad och längd.

Personal inom hälso- och sjukvården kan se statistik för sin vårdgivare om de har särskild behörighet. Det är verksamhetschefen på varje vårdenhet som beslutar vem som ska ha tillgång till statistiken. Personal inom hälso- och sjukvården som inte har behörighet att logga in har alltid tillgång till den nationella statistiken.

Nationella statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning

Inera om Statistiktjänsten och särskild behörighet

Lathund för analys av sjukskrivningsstatistik

Landstinget i Kalmar har tagit fram en lathund med analysfrågor för att följa sjukskrivningsstatistik via Ineras statistiktjänst.

Lathund för sjukskrivningsstatistik, Landstinget Kalmar (PDF, nytt fönster)

Svarsblankett för sjukskrivningsstatistik och analys, Kalmar (word, nytt fönster)

Formulering av uppdrag för kvalitetsuppföljning

För att rehabkoordinatorn ska kunna läsa journaler, ta fram statistik från Rehabstöd och Statistiktjänsten (dessa tjänster kräver behörighet) krävs att du har fått ett kvalitetssäkringsuppdrag av verksamhetschefen. Uppdraget ska dokumenteras av verksamhetschefen och diarieföras enligt verksamhetens vanliga rutiner. Patienten har rätt att få veta vem som har läst journalen och tagit del av sjukskrivningsdata och det är viktigt att kunna härleda loggen (den elektroniska åtkomsten) till ett diariefört kvalitetssäkringsuppdrag. Västra Götalandsregionen har tagit fram ett förslag på formulering av uppdrag för kvalitetsuppföljning som kommer under januari-februari 2017.

Fråga och svar, funktion i läkarintyget

När ett elektroniskt läkarintyg vid sjukskrivning har signerats och skickats till Försäkringskassan är det möjligt att ställa frågor om intyget till Försäkringskassan via en funktion för fråga och svar. Det går även att svara på frågor från Försäkringskassan.

Ett mätbart mål att följa kan till exempel vara att minska antal kompletteringar av läkarintyg. Följ antalet kompletteringar kontinuerligt och genomför förbättringsarbete utifrån resultatet.

Vissa landsting använder den nationella intygsapplikationen Webcert för att skriva frågor och svar till Försäkringskassan.

Manual om Webcert och fråga-svarsfunktionen (PDF, nytt fönster) 

Dokumentera

Alla kontakter som rehabkoordinatorn har ska dokumenteras i patientens journal. Rutiner och system för journalskrivning kan se olika ut inom olika landsting. För att i framtiden kunna ta fram jämförande statistik och under­lag är det en förutsättning att samma terminologi och sökord används natio­nellt. Här finns ett förslag till journalmall för rehabiliteringskoordinatorns dokumentation.

Dokumentationsmall för rehabiliteringskoordinator (PDF, nytt fönster)

Dokumentera även KVÅ-koder (klassifikation av vårdåtgärder). KVÅ-kod är en åtgärdskod som används som en statistisk beskrivning av åtgärder bland annat inom hälso- och sjukvården.

Om KVÅ-koder hos Socialstyrelsen

Samverka externt

Det är myndigheternas ansvar, inte individens, att hitta en arbetsmodell där de olika insatserna harmonierar med varandra. Tre förutsättningar är grundläggande för en lyckad rehabilite­ringsprocess:

  • Varje individ ses som unik med individuella förutsättningar, vilket kräver flexibel planering och mångfald i insatserna.
  • Kontinuitet när det gäller personal, metod, struktur och information.
  • Olika insatser kan ges samtidigt och integrerat i stället för efter varandra i tur och ordning, vilket kräver gränsöverskridande samverkan.

Rapporten Samverkan i re/habilitering - en vägledning, beskriver förutsättningar för en lyckad rehabilitering. Rapporten är skriven för äldrerehabilitering men är aktuell även för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Samverkan i re/habilitering, Socialstyrelsen

Mindmap innehåller en beskrivning av de olika aktörernas roller och ansvarsområden i patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Mindmap över olika aktörer och deras ansvarsområde (PDF, nytt fönster)

Samordningsförbunden har flera insatser att erbjuda personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Undersök vilka aktiviteter som samordningsförbundet arrangerar i ditt område. 

Kontaktuppgifter till samordningsförbunden

TRIS – tidig rehabilitering i samverkan

Flera landsting har utvecklat partsöverskridande samverkan för att skapa ett effektivt stöd till individen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteter samordnade så att individen får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. Ett exempel är TRIS, tidig rehabilitering i samverkan, som är en struktur och organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland.

I TRIS-teamen finns representanter från sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst. TRIS-teamen leds av en rehabiliteringskoordinator som fungerar som spindeln i nätet såväl internt i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen som i relation till de samverkande parterna i TRIS.

Om TRIS hos Landstinget Sörmland

Personer som saknar SGI

Patienter som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) riskerar att falla mellan stolarna om ingen av aktörerna tar ett helhetsgrepp.

En metodik för samverkan har tagits fram i ett utvecklingsprojekt i Halland med syfte att skapa gemensamma strukturer för arbetssätt och förhållningssätt kring personer utan SGI som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Utgångspunkt i metodiken är individens behov och rätten till ett bra bemötande, rättssäker handläggning och samordning av aktiviteterna.

SKL, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har en viljeinriktning kring samarbete för att säkerställa möjligheten till rehabilitering för personer som saknar SGI och har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. 

SKL om samverkan för bättre rehabilitering för personer utan SGI

Mallar och dokument

På denna sida har vi samlat mallar, dokument och länkar som kompletterar metodboken och underlättar i arbetet med koordinering. Här finns frågeformulär, frågeguider, blanketter och brevmallar som kan vara till hjälp vid kontakt med patient och arbetsgivare och i arbetet med intern och extern samordning. Frågeformulär och blanketter har tagits fram utifrån beprövad erfarenhet. De är dock inte vetenskapligt testade.

Mallar och dokument är i pdf- eller wordformat och kan laddas ner i datorn för eget bruk.

Information och brev

Mall för brev till patient om kontakt med rehabiliteringskoordinator (word, nytt fönster)

Mall för information till patient om rehabiliteringskoordinering (word, nytt fönster)

Mall för information till arbetsgivare om rehabkoordinering (word, nytt fönster)

Bipacksedel för sjukskrivning, Stockholms läns landsting

Om sjukskrivning på 1177.se

Formulär och checklistor

Mall för patientens grunduppgifter och frågeformulär förutsättningar (word, nytt fönster)

Frågeformulär Norfunk och skattning arbetsförmåga (word, nytt fönster)

Frågeformulär om levnadsvanor, Socialstyrelsen (PDF, nytt fönster)

Formulär och stöd vid kartläggningssamtal (PDF, nytt fönster)

Mall för frågor om arbetet till arbetsgivare och patient (word, nytt fönster)

Samtycke

Mall för patientens samtycke - flera aktörer (word, nytt fönster)

Mall för patientens samtycke - arbetsgivare (word, nytt fönster)

Riktlinjer

Riktlinjer psykisk ohälsa, Karolinska institutet, Sveriges företagshälsor

IT-stöd för läkarintyg vid sjukskrivning

Rehabstöd

Nationella statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning

Statistiktjänsten och särskild behörighet, Inera

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Ifyllnadsstöd till läkarintyg för sjukskrivning, Region Jönköpings län

Webbutbildning “Din hjälp i konsten att sjukskriva”, SLL

Samverkan och teamutredning

TRIS - rehabiliteringsinventering vid risk för långtidssjukskrivning (PDF, nytt fönster) 

Om TRIS hos Landstinget Sörmland

Vad ska ett medicinsk underlag innehålla? Försäkringskassan (PDF, nytt fönster)

Checklista för helhetsbedömning i team , Region Jönköpings län

RiTiP frågeformulär rehabiliteringsutredning, landstinget Uppsala län (PDF, nytt fönster)

RiTiP rutindokument rehabiliteringsutredning, landstinget Uppsala län (PDF, nytt fönster)

Samverkan i re/habilitering, Socialstyrelsen

Kontaktuppgifter till samordningsförbunden

SKL om samverkan för bättre rehabilitering för personer utan SGI

Mindmap över olika aktörer och deras ansvarsområde (PDF, nytt fönster)

Utvärdering, dokumentation

Dokumentationsmall för rehabiliteringskoordinator (PDF, nytt fönster)

Lathund för sjukskrivningsstatistik, Landstinget Kalmar (PDF, nytt fönster)

Svarsblankett för sjukskrivningsstatistik och analys, Kalmar (word, nytt fönster)

Övriga länkar

Sunt arbetsliv

Faktablad om socialförsäkringen, Försäkringskassan

Filmer om att identifiera frisk- och riskfaktorer hos Uppdrag psykisk hälsa

Information om SIP hos Uppdrag psykisk hälsa

Rehabverktyget® 

Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ-koder, Socialstyrelsen

Film "Tänk inte sjuk, tänk frisk", Region Skåne

Om Genushanden 

Film om Genushanden från Region Skåne

Om hälso- och sjukvårdens uppdrag, Nationellt centrum för kvinnofrid

Webbutbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot