Publicerad: 30 november 2017

Överenskommelse om sjukskrivning och rehabilitering 2017-2018

Syftet med överenskommelsen är att skapa en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess i hälso- och sjukvården genom att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan.

Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 (PDF, nytt fönster)

Frågor och svar om 2017-2018 års överenskommelse inom sjukskrivning och rehabilitering (PDF, nytt fönster)

SKL och regeringen har tecknat en tvåårig överenskommelse för att fortsatt stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att förebygga eller förkorta sjukskrivning och främja kvinnors och mäns återgång i arbete. Insatserna bedöms höja kvaliteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen både inom hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen och vara till nytta för den enskilde patienten.

Målet med årets överenskommelse är att slutföra flera av de insatser som utvecklats genom tidigare överenskommelser. Det gäller bland annat kompetenssatsning i försäkringsmedicin, funktion för koordinering och utvecklingsarbetet inom utökat elektroniskt informationsutbyte.

Den nya tvååriga överenskommelsen omfattar totalt 2,88 miljarder kronor. Av dessa är 500 miljoner avsatta per år för ersättning till landstingen för rehabiliteringsinsatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta, och cirka 730 miljoner för landstingens utvecklingsarbete inom olika områden.

Anna Östbom berättar om överenskommelsen om sjukskrivning och rehabilitering 2017:

Områden i överenskommelsen

Följande insatsområden ingår i överenskommelsen 2017-2018:

Villkor 1 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin

Villkor 2 Funktion för koordinering 

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte

Villkor 5 Stöd för rätt sjukskrivning

Forskning, uppföljning och utvärdering

Samordning och stöd

Nyheter i överenskommelsen 2017-2018

En förändring är att det tidigare villkorsområdet jämställdhet nu ingår i samtliga områden. Kunskap om våld i nära relationer som en faktor bakom ohälsa och sjukfrånvaro och kompetens inom jämställdhet ska vara integrerade delar i landstingens kvalitetsarbete med sjukskrivning och rehabilitering.

För att kunna ge individuellt stöd till patienter som är eller riskera att bli sjukskrivna ska funktionen för koordinering införas i andra verksamheter, utöver primärvården, där sjukskrivning är vanligt förekommande. Särskilt viktigt är att kontakt tas mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen, förutsatt att patienten ger sitt medgivande.

Under 2017 planerar regeringen även att utreda möjligheten att permanenta funktionen för koordinering i hälso- och sjukvården.

Inom det försäkringsmedicinska området är fortbildningsfrågan fortfarande viktig. I årets överenskommelse ingår att landstingen ska verka för att det finns läkare med fördjupad kunskap i försäkringsmedicin som ett stöd till kollegor och medarbetare i det praktiska
försäkringsmedicinska arbetet, samt att minst hälften av specialisttjänstgöringens (ST) läkare har utbildning och handledning.

SKL kommer att bidra med stöd för att utveckla och samordna det försäkringsmedicinska kunskapsområdet.

Bakgrund

Sedan 2006 har SKL och regeringen ingått överenskommelser för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Framgångsrika områden är till exempel utvecklingen av en funktion för koordinering i landstingen, åtgärder inom ledning och styrning, införande av elektroniska läkarintyg och andra elektroniska tjänster i landstingen, samt kompetensutveckling inom försäkringsmedicin för att åstadkomma en god, effektiv och kvalitetssäker vård.

SKL:s stöd för att utveckla arbetet

SKL organiserar nätverksträffar med samtliga landsting där aktuell information tas upp och erfarenhetsutbyte sker mellan landsting. Genom kommunikationsinsatser sprids också ny kunskap och erfarenheter från landstingen till andra landsting och intressenter.

Pengar och uppföljning

Överenskommelsen för 2017-2018 innebär att regeringen satsar 1,44 miljarder kronor per år, varav 500 miljoner utgörs av stimulansmedel för behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom villkor 3 och ytterligare 50 miljoner kronor för behandlingar där kontakt tagits med patientens arbetsgivare eller Arbetsförmedling, med patientens samtycke.

Fördelning av medel
Till landsting/regioner2017
2018
Område 1 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin150
150
Område 2 Funktion för koordinering420
430
Område 3 Psykisk ohälsa och smärta500
500
Extra stimulans kontakt arbetsgivare/arbetsförmedling50
50
Område 4 Elektroniskt informationsutbyte100
100
Till nationellt arbete för att stödja överenskommelsen
Område 4 Elektroniskt informationsutbyteSKL, Inera, Försäkringskassan, Socialstyrelsen151,2
141,4
Område 5 Utvecklingsmedel Stöd för rätt sjukskrivning, SKL21,7
13,3
Utvecklingsinsatser, Försäkringskassan9
10
Utvecklingsinsatser samverkan arbetsgivare och vård, SKL9
15
Samordning och stöd, SKL8,5
9,3
Forskning, uppföljning och utvärdering24,6
25
Totalt1 444
1 444

Uppföljning och redovisning

Redovisningskrav och olika rutindokument tas fram av Försäkringskassan, som är den myndighet som granskar redovisningarna, följer upp och betalar ut medlen från överenskommelsen. Försäkringskassans uppdrag granskas av Socialdepartementet.

Resultat

De åtgärder som hittills gjorts inom ramen för SKL:s och regeringens överenskommelser inom sjukskrivning och rehabilitering har bidragit till att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med att effektivisera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom ett mer strukturerat och metodiskt arbetssätt.

Koordineringsfunktionen har utvecklats som ett stöd till kvinnor och män i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och de elektroniska intygen har gjort det möjligt att ta fram statistik om sjukskrivningar uppdelad på bland annat kön, diagnos och län.

Patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärta har idag tillgång till fler behandlingar än tidigare och inom ledning och styrning har flera åtgärder lett till nya arbetssätt och bättre uppföljning.

Men det finns fortsatt utvecklingsbehov bland annat när det gäller fler åtgärder inom psykisk ohälsa och långvarig smärta, långsiktig kompetensutveckling i försäkringsmedicin och för att ytterligare utveckla samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot