Publicerad: 27 januari 2016
Prenumerera på Asyl- och flyktingmottagande, integration

Kommunernas ansvar för boende och stöd till asylsökande

Kommunerna har ett tydligt ansvar när det gäller ensamkommande barn, men en mer begränsad roll för asylsökande vuxna och familjer. Olika lagar och bestämmelser gör att det inte generellt går att säga vad som är tillåtet eller inte tillåtet. Bedömningen måste grundas på kommunens omständigheter och förutsättningar.

Utifrån kommunallagens mening är det inte en kommunal angelägenhet att kommuner driver flyktingförläggningar på uppdrag av Migrationsverket. Detta är en tydlig statlig uppgift, även om Migrationsverket enligt lag kan uppdra åt privata leverantörer att driva sådana anläggningar. Någon särskild bestämmelse som ger kommunerna rätt att driva flyktingförläggningar finns inte.

Kommunerna kan dock ha rätt att ordna tillfälliga boendelösningar för att hjälpa nödställda personer. Att detta även kan avlasta Migrationsverket, är då inte det huvudsakliga syftet med åtgärden.

Juridiska förutsättningar

De juridiska förutsättningarna om kommunernas ansvar beror på var i asylprocessen personerna i fråga befinner sig och hur situationen i övrigt ser ut:

Ej ännu sökt asyl

För människor som ännu inte ansökt om uppehållstillstånd (asyl), kan kommunen ge bistånd enligt socialtjänstlagen (4 kap. 1 §). Bedömningen görs utifrån den tillfälliga situationen till dess att personen sökt uppehållstillstånd och Migrationsverket fått det fulla ansvaret för personen ifråga. I detta fall bör kommunerna ha befogenhet att ordna med tillfälliga boendeplatser för att kunna uppfylla sina skyldigheter, till exempel ifråga om nödbistånd.

Sökt asyl

Kommunerna har inte har någon skyldighet att med försörjningsstöd bistå människor som har ansökt om asyl. Det framgår både av 2 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen och av 1 § andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande. Av sistnämnda bestämmelse framgår uttryckligen att den som omfattas av lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande karaktär och att rätt till bistånd heller inte föreligger för bostadskostnader. Den som ansökt om asyl har istället rätt till bistånd bland annat i form av logi och dagersättning från Migrationsverket. Eftersom bestämmelsen i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen helt kopplas ur när det gäller personer som har ansökt om asyl, är vår bedömning att kommunerna inte ens har något ansvar för akut bistånd t.ex. vad gäller att ordna tillfälligt boende.

Kommunernas ansvar för hemtjänst till asylsökande

Stöd som kommunerna kan ha befogenhet att ge

Kommunerna kan trots detta ha befogenhet att göra vissa insatser för flyktingar i behov av stöd:

Andra bestämmelser i socialtjänstlagen

Lagen om mottagande av asylsökande kopplar inte ur alla bestämmelser i socialtjänstlagen. Finns barn med i bilden så är bestämmelserna om barn och unga i socialtjänstlagen tillämpliga också i förhållande till asylsökande. Bestämmelsen i 4 kap. 2 § socialtjänstlagen om så kallat frivilligt bistånd kan möjligen också tillämpas i förhållande till personer som ansökt om asyl. Denna bestämmelse innebär att kommunen kan ge hjälp till en enskild utan att det annars föreligger någon rätt till bistånd.

Extraordinär händelse

En kommun som anser att det föreligger en extraordinär händelse, har befogenhet att ge begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som vistas i kommunen och som har drabbats av händelsen (utifrån lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Sådant stöd bör kunna ges i form av tillfälliga boendeplatser, att transporter ordnas eller liknande. Lagen gör det också möjligt för en kommun som har drabbats av en extraordinär händelse att begära hjälp från andra kommuner, till exempel när ett mycket stort antal asylsökande på kort tid kommer till kommunen. Det är då tillåtet för de andra kommunerna att lämna hjälp i form av egna personella resurser och genom att upplåta lokaler för att hjälpa nödställda.

Upplåta lokaler och mark

Kommunerna har rätt att upplåta tillgängliga lokaler och bostäder eller tillgänglig mark till Migrationsverket eller andra som vill driva förläggningar eller tillfälliga boenden. Om en kommun driver en anläggning, till exempel en stugby, som inte utnyttjas fullt ut för sitt ändamål, bör det från kompetenssynpunkt också kunna anses godtagbart att anläggningen upplåts för tillfälligt boende för nyanlända. Både kommunens intresse av en god ekonomisk förvaltning och att ta vara på överkapacitet kan tala för detta.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot