Publicerad: 23 oktober 2018

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd till personer med uppehållstillstånd

Får socialnämnden återkräva bistånd som ges i tidsglappet mellan sista utbetalningen av dagersättning och första utbetalningen av etableringsersättning/andra förmåner?

Enligt socialtjänstlagen får socialnämnden återkräva bistånd som den enskilde fått om det lämnats som förskott på en förmån eller ersättning (9 kap. 2 § SoL). Detta kan enligt vår bedömning vara till exempel socialförsäkringsförmåner eller etableringsersättning.

Återkrav bör dock bara kunna göras för en tidsperiod då den enskilde haft rätt till en viss förmån. För närmare detaljer kring beslutet, se 9 kap. 2 § SoL.

Får kommunen ge ett generellt ekonomiskt bidrag till alla i en viss grupp utan en individuell behovsprövning?

Tidigare Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) har slagit fast att kommunen inte får besluta om generella ekonomiska bidrag till en viss grupp utan att göra en individuell behovsprövning (se RÅ 1991 ref. 61).

Vad gäller för ekonomiskt bistånd vid studier?

Vuxna studerande ska i första hand försörja sig på de förmåner som ges inom ramen för studiestödssystemet. Den som studerar är därför normalt skyldig att söka studiestöd, såsom studiehjälp och studiemedel, för att försörja sig under studietiden.

Den som inte klarar sig på studieförmåner är normalt skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL. Om det finns godtagbara skäl kan det finnas en rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Enligt förarbeten till SoL (prop. 2015/16:136 s. 21) kan sådana godtagbara skäl finnas för ungdomar som går i gymnasiet, eftersom studier är en viktig förutsättning för arbete. Det är inte heller alltid rimligt att kräva att en vuxen studerande omedelbart avbryter sina studier för att stå till arbetsmarknadens förfogande om studierna är en förutsättning för framtida arbete. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Vilken kommun har ansvar för eventuellt bistånd till anhöriga som kommer till Sverige med uppehållstillstånd?

Utifrån reglerna i socialtjänstlagen har vistelsekommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen kan den sistnämnda kommunens ansvar begränsas till akuta situationer. Vilken kommun som är individens bosättningskommun regleras i 2 a kap. 3 § SoL.

Den som väljer att flytta till en kommun, från en annan kommun eller ett annat land, har som regel en skyldighet att planera för sin försörjning under en inledande period. Socialtjänsten kan kräva att makar eller par som har ett underhållsansvar för varandra planerar för sin gemensamma försörjning innan den ena personen flyttar till sin partner i Sverige. En individuell bedömning i varje enskilt fall ska dock göras.

Har socialtjänsten någon skyldighet att ge bistånd till bostad?

Socialtjänsten har ingen skyldighet att tillgodose behovet av bostad i allmänhet för de som är bostadslösa i kommunen. Av rättspraxis framgår dock att det kan finnas situationer då kommunen är skyldig att bistå med att skaffa bostad. Så kan vara fallet när en person är helt bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på egen hand. Se bl.a. avgörandena RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130.

Vissa nyanlända som fått uppehållstillstånd anvisas till en kommun enligt den s.k. bosättningslagen. Den kommun som individen anvisats till är skyldig att ta emot personen för bosättning enligt den lagen.

Informationsansvarig

  • Mia Hemmestad
    Förbundsjurist
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot