Publicerad: 6 februari 2019

Boende och studier för ensamkommande unga på folkhögskolor

Under projekttiden 2012-2018 har ett flertal kommuner samverkat i syfte att möjliggöra för folkhögskolor att ta emot ensamkommande ungdomar för boende och studier. Projektet har nu avslutats men modellen för Folkhögskolespåret lever kvar på Folkhögskolorna.

Organsiation: Kommuner i samverkan
Tidsperiod: 2012- 2018

Exemplet i korthet

Sedan 2012 samverkar ett antal aktörer i totalt 16 län i syfte att möjliggöra för folkhögskolor att ta emot ensamkommande ungdomar för boende och studier. Utgångspunkten är att god integration möjliggörs genom en bred inkludering av samhällsaktörer över sektorsgränserna.

Därför gjorde vi det

Syftet med projektet var att möjliggöra för folkhögskolor att ta emot ensamkommande ungdomar för boende och studier. Målet var att ungdomarnas väg mot arbete eller vidare utbildning kortas.

Så gjorde vi

Projektet har genomförts i omgångar under 2012- 2018 och finansierats genom Länsstyrelsernas § 37-medel. När projektet startade drevs det av Trelleborg kommun i samverkan med Malmö stad, Vellinge och Glokala folkhögskolan. Därefter har det utvecklats till att vara nationellt med regionala projekt i Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Västerbotten och Gävleborgs län. Under projektets gång har de samverkat med ca 70 kommuner och ett 15-tal folkhögskolor, Migrationsverket och representanter för idéburen.

Projektet riktade sig till ungdomar i gymnasieålder med permanent uppehållstillstånd (PUT) och runt 120 ungdomar har deltagit. Utifrån folkhögskolornas värdegrund och bildningsideal ville aktörerna i projektet främja ett nytt sätt att se på ensamkommande ungdomars förmåga, resurser och potential.

Genom regionala utvecklingsgrupper i varje län har projektet arbetet sektorsövergripande med processhjälp, spridning och påverkan. Projektet har även bistått med resursstöd till specifika folkhögskolor i länen, som vill komma igång med boende- och studieverksamhet för målgruppen.

Så blev det

Projektet har nått syftet att göra det möjligt för ensamkommande ungdomar att studera och bo på folkhögskolor. Det har även bidragit till att ungdomarna har fått nya nätverk och att deras språkkunskaper i Svenska ökat väsentligt genom Folkhögskolan.

– Det har varit få avhopp vilket tyder på att det lyckats väl, säger Ulf Wallin, tidigare Nationell samordnare för Folkhögskolespåret. Många av ungdomarna har dessutom fått sommar- och extrajobb, fortsätter Ulf Wallin.

Målet var dock att fler ungdomar skulle delta i projektet. Ulf Wallin lyfter framför allt två utmaningar som påverkat utfallet av projektet. Den ena utmaningen har varit på strukturell nivå där olika lagstiftningar kommit i konflikt med varandra vilket försvårat för ungdomen att flytta till folkhögskola. Den andra utmaningen har varit att folkhögskolan som utbildningsform inte varit känd och därmed inte lyfts som alternativ.

Projektet har samtidigt lett till att rutinerna har förbättras i de kommuner och på folkhögskolor som deltagit. Skolorna själva har fått tänka om hur de ska integrera ungdomarna i olika grupper. Majoriteten av ungdomarna har bott på skolan och blivit placerade i existerande grupper vilket lyfts som positivt. Även om projektet har avslutats lever modellen för Folkhögskolespåret kvar på Folkhögskolorna.

För målgruppen nyanlända (15-24 år) startar 2019 projektet FAMN (Folkhögskolan som arena för metodutveckling med nyanlända) som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Till viss del är detta en fortsättning och fördjupning av Folkhögskolespåret till en vidare målgrupp med starkare anknytning till metod och arbetsmarknad, berättar Ulf Wallin.

Läs vidare

Kontakt

Ulf Wallin
Tidigare nationell samordnare
ulf.wallin@folkhogskolesparet.se








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot