Publicerad: 8 december 2017

En rättvis bostadsmarknad prioriteras i Båstads kommun

Båstads kommun har under det senaste året byggt upp en ny integrationsavdelning från grunden. Tidigare låg alla frågor som rörde nyanlända på socialtjänstens bord och kommunen saknade en strategisk plan för målgruppen, både för bostäder och integration.

Båstads kommun
Folkmängd: 14 614
Kommuntal 2016: 43 nyanlända
Kommuntal 2017: 49 nyanlända

Integrationsavdelningen leds av Filippa Swanstein, tidigare verksamhetsutvecklare på byrån Malmö mot diskriminering.

– Båstads kommun har inte tidigare arbetat med integrationsfrågor och under våren har ett stressmoment varit avsaknaden av befintliga strukturer att vila arbetet mot, säger Filippa Swanstein, chef för integrationsavdelningen.

Flera boendelösningar - för en rättvis bostadsmarknad

I dag finns en integrationsplan som har godkänts av kommunstyrelsen. I en bilaga till planen redogörs för hur ”långsiktiga och hållbara boendelösningar” ska skapas. Bosättningslagen leder i praktiken till särbehandling av nyanlända och kommunen har därför ett helhetsperspektiv på bostadsfrågan för att inte skapa undanträngningseffekter för andra målgrupper. Alla lediga bostäder som tillfaller kommunen fördelas via integrationsavdelningen, både till nyanlända och andra målgrupper från socialtjänsten.

– Vi arbetar med flera boendelösningar samtidigt för att möjliggöra en rättvis bostadsmarknad. Jag har tät kontakt med socialtjänsten och utarbetar just nu en prioriteringsordning kring hur vi ska förhålla oss till olika gruppers behov, säger Filippa Swanstein.

Ökat samarbete med det kommunala bostadsbolaget

Under 2016 sa Båstads kommunala bostadsbolag (Båstadhem) upp sitt avtal med Migrationsverket och åtta lägenheter frigjordes. Fyra av lägenheterna tilldelades nyanlända och fyra lägenheter bosattes av andra prioriterade målgrupper från socialtjänsten.

Integrationsavdelningen har därefter författat en skrivelse till Båstadhem om behovet av ett ökat samarbete. Styrelsen för Båstadhem har beslutat om ett formellt samarbete, men exakt hur samarbetet ska se ut är inte fastställt i skrivande stund.

Samarbetet med privata fastighetsägare har varit svårare. Inställningen till nyanlända som grupp upplevs som skeptisk med oro för ökat slitage och misskötsel av lägenheterna. De privata fastighetsägarna hänvisar generellt till den ordinarie bostadskön och godkänner inte etableringsersättningen som inkomst.

En betydande andel av de bostäder som har används för att klara 2016 års anvisningar kommer från det befintliga bostadsbeståndet. Båstads kommun har likt de flesta andra kommuner i Sverige brist på mindre hyresrätter med en lägre hyresnivå. Endast 13 procent av bostadsbeståndet utgörs av hyresrätter.

Uthyrning av privata villor och sommarhus

Det finns ett överskott på hus som endast används under sommarmånaderna. Kommunen har vänt sig till ägare av det befintliga bostadsbeståndet med förfrågan om ett möjligt samarbete.

Det har inte genomförts någon kampanj eller marknadsföring för att få privatpersoner att hyra ut sina bostäder, istället har informationen gått från mun till mun och det har fungerat bra. Bostäder har också sökts genom ideella organisationer och nätverk.

Det är framförallt nyanlända barnfamiljer som anvisas de villor och sommarhus kommunen hyr av privatpersoner, då det inte finns fler än ett fåtal större lägenheter i kommunen. Några villor används även som gemensamhetsboenden för ensamhushåll.

Nyanlända som hyr ett rum i en villa eller lägenhet är inte berättigade bostadsersättning och deras betalningsförmåga är begränsad till etableringsersättningen, 6 700 kronor per månad. Kommunen arbetar aktivt för att nyanlända inte ska bli beroende av kompletterande försörjningsstöd, men för nyanlända boende i gemensamhetsbostäder har det inte varit möjligt.

I dag har knappt 20 procent av målgruppen kompletterande försörjningsstöd, och det rör sig uteslutande om nyanlända som hyr rum i villor.

Arbetet med anvisningarna - pussel, logistik och att se helheter

– Då det råder brist på små hyreslägenheter är gemensamhetsboenden i villor en möjlig lösning, men det är en lösning som blir dyr för kommunen i slutänden, säger Filippa Swanstein.

Några av husen hyrs ut under tio månader, under sommaren tvingas kommunen pussla med kontrakten och komplettera med andra lösningar för att lösa de nyanländas boendesituation.

– Arbetet med anvisningarna är lika mycket logistik och helhetsperspektiv, som att ”finna” en bostad och utföra det praktiska kopplat till ett bostadsanskaffande. Att göra ”rätt” från början underlättar för alla, säger Filippa Swanstein.

16 procent av de nyanlända som anvisades till Båstads kommun under 2016 har flyttat vidare till andra kommuner, majoriteten har valt att flytta tillbaka till den ort där de bodde som asylsökande. 19 procent av de nyanlända har flyttat till egen bostad inom kommunen.

Kunskapsunderlag om privat uthyrning till nyanlända (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot