Publicerad: 8 december 2017

Gamla hus blir nya hem för nyanlända i Skellefteå kommun

Genom att inventera det befintliga bostadsbeståndet har Skellefteå kommun lokaliserat 2500 byggnader som ingen är folkbokförd på. Kommunen har använt sig av Geografiskt informationssystem (GIS) för att kartlägga potentiella bostäder för nyanlända.

Skellefteå kommun
Folkmängd: 72 266
Kommuntal 2016: 100 nyanlända
Kommuntal 2017: 170 nyanlända

Bristen på bostäder är stor i Skellefteå tätort, och bostäder har därför sökts på landsbygden. Nyanlända har framför allt anvisats till mindre byar som kämpar mot utflyttning.

Sex parametrar styr urvalet

De byggnader som har kartlagts genom GIS har valts ut efter sex parametrar:

  • Byggnad klassad som ”bostad” enligt Lantmäteriet
  • Byggnad som saknar folkbokförd person
  • Byggnad större än 50 kvm och mindre än 250 kvm
  • Byggnad inom buffertzon för samlad bebyggelse med max 200 meter mellan bostadshus och minst 20 invånare
  • Byggnad inom buffertzon för samlad bebyggelse med max 1 000 meter mellan bofasta och minst 50 invånare, samt
  • Byggnad inom buffertzon för kollektivtrafik med en radie om max 1 kilometer.

Alla 2 500 byggnader har inte varit relevanta att gå vidare med. Det uppges finnas många felaktigheter i Lantmäteriets klassificering, exempelvis är många garage klassade som ”bostad”.

Var tionde fastighetsägare är intresserad av att hyra ut

De byggnader som uppfyller alla sex parametrar och verkar relevanta åker kommunen ut och tittar närmare på. Därefter skickas ett brev till fastighetsägaren, som förklarar situationen utifrån bosättningslagen och behovet av bostäder för nyanlända. I utskicket bifogas ett svarsformulär där uppgifter om bostaden och närområdet kan lämnas.

Det är framför allt ärvda hus och sommarstugor som står tomma. Hittills har 237 utskick gjorts till fastighetsägare och ungefär 10 procent har anmält sitt intresse till projektet.

BISA-projektet (Boende, Integration, Stödja och Aktivera) har i uppgift att finna bostäder för alla nyanlända som anvisas kommunen. GIS var ett första verktyg för att bygga upp ett bestånd bostäder för målgruppen, men idag genomförs även traditionell marknadsföring av projektet, som riktar sig till både privatpersoner och privata fastighetsägare. Marknadsföringen syftar till att sprida positiva exempel på nyanländas bosättning.

Anställda med egen erfarenhet av att vara nyanländ är en tillgång i arbetet

Projektet har fyra anställda, en projektledare och tre integrationsassistenter. Två av integrationsassistenterna har själva upplevt hur det är att komma som nyanländ till Sverige.

– Det är en stor tillgång att integrationsassistenterna själva har varit nyanlända. Det hjälper oss att direkt bygga upp ett förtroende hos de nyanlända. Integrationsassistenterna kan även hjälpa till att tolka i många situationer, säger Håkan Holmqvist, projektledare BISA.

Kollektivtrafik - en utmaning

Projektet skapar underlag för en levande landsbygd, samtidigt som privatpersoner får möjligheten att hyra ut tomma hus, som många gånger är svåra att sälja.

En utmaning för projektet är att hitta bostäder med goda kollektivtrafiksförbindelser. Projektet för samtal med Skellefteåbuss om nya busslinjer, men det är både tidskrävande och åtgärden riskerar att bli kostsam. Kommunen har börjat tänka åt andra hållet och undersöker möjligheterna att erbjuda SFI genom fjärrundervisning i mindre byar.

Boende matchas efter individens betalningsförmåga

De nyanlända betalar en marknadsmässig hyra som presenteras av projektledaren. Hyran baseras på husets inköpspris och driftskostnader, ett mindre schablonbelopp läggs på för att kompensera för felräkningar och slitage.

Många av husen har ett marknadsvärde på 250 000-500 000 kronor, vilket ger en hyra på mellan 6 000 och 9 000 kronor. Projektet samarbetar med kommunens flyktingmottagning som fastställer de nyanländas betalningsförmåga. Bostäder matchas därefter så att de nyanlända ska kunna betala hyran utan kompletterande försörjningsstöd.

Kommunen är inte hyresvärd

Några av de ensamhushåll som har anvisats kommunen har fått boende i kommunala fastigheter, som tidigare har använts till annan verksamhet. Tre fastigheter blockhyrs och projektet har fått tillgång till ett 20-tal mindre ettor.

Skellefteå kommun är inte hyresvärd utan enbart förmedlare mellan hyresvärd och hyresgäst. BISA-projektet hjälper till med kontrakt mellan de båda parterna och bistår med stöd om lagar och regler kring uthyrning. Uppdelningen mellan privatpersoner som hyr ut bostäder och privata fastighetsägare uppges vara jämnt fördelat.

Kunskap ska höja säkerheten och minska oron för slitage och skador

Ett mindre antal hyresvärdar har varit oroliga över nyanländas betalningsförmåga. I de fallen har kommunen erbjudit den kommunala hyresgarantin.

Fler privata fastighetsägare uppges däremot vara oroliga över ökat slitage av bostäderna. Håkan Holmqvist menar att det har varit en problematik kopplad till asylsökande och egenbosatta, som inte har erbjudits stöd i sitt boende. Integrationsassistenterna genomför uppföljningsbesök hos alla nyanlända och de arbetar efter modellen ”säkert boende”.

Det handlar om att lära nyanlända hur olika saker i bostaden fungerar, som exempelvis spis, brandvarnare och säkringar. I de fall den nyanlända har problem i bostaden genomförs extra uppföljningsbesök.

För att övertyga privata fastighetsägare hänvisar projektet till att stöd erbjuds både hyresgästen och hyresvärden. Projektet undersöker även möjligheten att erbjuda fastighetsägarna en disposition, som kan användas vid eventuella skador.

Håkan Holmqvist är förhoppningsfull inför kommande års mottagande av nyanlända, men ser behov av ett samarbete med det kommunala bostadsbolaget. Projektet börjar få brist på bostäder som ligger intill större vägar med kollektivtrafiksförbindelser. 

Kunskapsunderlag om privat uthyrning till nyanlända (PDF, nytt fönster)

Fakta

En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunen. Syftet är att ge stöd till hushåll som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker bostad kan få ett förstahandskontrakt.

Hyresgarantin omfattar minst sex månaders hyra och garantin ska gälla under minst två år. Kommuner som lämnar en kommunal hyresgaranti erhåller ett statligt bidrag om 5 000 kronor per garanti. Läs mer på Boverket.se








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot