Publicerad: 8 december 2017

Lånelägenheter från allmännyttan i Umeå

Efter att bosättningslagen infördes har kommunen börjat arbeta med så kallade lånelägenheter. Det rör sig nästan uteslutande om lägenheter från det kommunala bostadsbolaget, som ”lånas ut” till en nyanländ under fyra år.

Umeå kommun
Folkmängd: 122 892
Kommuntal 2016: 315 nyanlända
Kommuntal 2017: 487 nyanlända

– Lånelägenheterna skapar ett enkelt, tydligt och rättvist system. I kommunikationen med media och andra verksamheter hänvisar vi till vårt uppdrag utifrån rådande lagstiftning och lösningens tillfälliga karaktär, säger Carina Lindberg, enhetschef för VIVA introduktion/integration.

Bostadsbristen är sedan länge kännbar i Umeå, med en bostadskö på upp till åtta år. Stadens unga och studenter efterfrågar små hyresrätter med lägre hyresnivå, en typ av bostad som numera även efterfrågas av nyanlända.

Avtal ska främja integration

I samband med att bosättningslagen infördes lyftes boendefrågan upp på politisk nivå i kommunen, och ett avtal tecknades med det kommunala bostadsbolaget. Under två år kommer 350 lägenheter från det kommunala bostadsbolaget att tilldelas nyanlända.

Avtalet omfattar lägenheter som blir lediga eller byggs i olika stadsdelar för att främja integration, utom de mest centrala delarna där konkurrensen om bostäder är som störst.

Avtalet innebär att kommunen måste tacka ja till alla lägenheter, även bostäder från det nyproducerade beståndet med en hög hyresnivå.

Håller isär målgrupperna

Socialtjänstens lägenheter, som hyrs ut genom så kallade sociala kontrakt, omfattar inte nyproduktion i kommunen och kostnaderna tros därför vara lägre för dessa kontrakt.

Men sociala kontrakt är inget alternativ för nyanlända, som inte per automatik tillhör målgruppen socialt utsatta hushåll. Carina Lindberg framhåller att målgrupperna inte bör blandas ihop, och att en framgångsfaktor bakom att kommunen lyckades ta emot alla anvisade nyanlända under 2016 är att frågan har placerats under avdelningen för tillväxt.

– Vi befinner oss helt rätt organisatoriskt bredvid avdelningen för mark och exploatering, Näringslivsservice och Övergripande planering. Boendefrågan går in på rätt dagordning direkt och snurrar inte runt på fel ställen, säger Carina Lindberg.

Hyra och kontrakt

Lånelägenheterna omfattas av andrahandskontrakt och kommunen bär det yttersta ansvaret för lägenheterna. En kommunjurist har fått i uppdrag att se över hur besittningsskyddet kan avtalas bort, utifrån bosättningslagen.

Kommunen arbetar för att alla lånelägenheterna ska erbjudas nyanlända under fyra år, då etableringen på arbets- och bostadsmarknaden förväntas ta längre tid än vad etableringsersättningen ger täckning för. Kommunen arbetar förutseende och vill undvika att socialtjänsten i slutändan står ensam med ansvaret i frågan.

Frågan återstår om hur hyrorna från det nyproducerade bostadsbeståndet ska subventioneras, men troligtvis kommer någon form av kompletterande försörjningsstöd att bli aktuellt.

Framtid

Kommunens politiker är tydliga med att bostadsbyggandet måste öka, med en ambitionsnivå om 2 000 bostäder per år. Det handlar om att kompensera för ett lågt byggande under tidigare år och att komma tillrätta med bostadsbristen. Flera verksamheter inom den kommunala samhällsbyggnadsprocessen har tilldelats extra resurser för att möjliggöra ökat bostadsbyggande, som främst kommer att bedrivas av privata aktörer.

I kommunens bostadsförsörjningsprogram föreslås att alla aktörer som bygger hyresrätter på kommunal mark alltid ska erbjuda kommunen möjlighet att hyra bostäder.

– I dag ser byggherrar ekonomi i att bygga hyresrätter och intresset kan inte jämföras med för fem-tio år sedan. Efterfrågan är stor, räntan är låg och att bygga hyresrätter ses som en säker investering, säger Helen Nilsson, affärsledare för bostäder på avdelningen mark och exploatering.

Kommunen arbetar aktivt för att möjliggöra flyttkedjor, som förhoppningsvis kommer att underlätta nyanländas omflyttning efter fyra år i en lånelägenhet. Det mesta som byggs i dag är kompletteringsområden, och bostäders storlekar och upplåtelseformer anpassas efter hur området ser ut i dagsläget för att skapa en större variation.

– Vår ambition är att det ska vara möjligt att göra bostadskarriär i alla områden och flyttkedjor ska stimuleras genom blandad bebyggelse. Vi ser även ett behov av att utöka möjligheterna för äldre att flytta till exempelvis trygghetsboenden och trivselboenden för att därmed frigöra bostäder för andra målgrupper, säger Helen Nilsson.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot