Publicerad: 8 december 2017

Luleå kommun vill bli nationell förebild i mottagandet av nyanlända

Den politiska ambitionen i Luleå är tydlig: kommunen ska arbeta för att bli nationell förebild i mottagande och inkludering av nyanlända.

Ambitionen ska förverkligas genom att arbeta med flera olika boendelösningar och genom samverkan mellan kommunala och privata aktörer. Bostadsfrågan för nyanlända finns med i en rad sammanhang, så som i markanvisningar, detaljplanerprocesser och i särskilda dialoger, allt för att skapa långsiktiga och hållbara boendelösningar.

Luleå kommun
Folkmängd: 76 770
Kommuntal 2016: 248 nyanlända
Kommuntal 2017: 371 nyanlända

Kommunens principer

Luleå kommuns arbete vilar på fem principer som ska möjliggöra ett bra mottagande och integration.

  • Nyanlända benämns som nya luleåbor, som är avgörande för tillväxt.
  • Blandade bostadsområden ska möjliggöra integration. Kommunen har idag inga områden som är etniskt segregerade och arbetar aktivt för att bibehålla den integrerade strukturen.
  • De nyanlända ska erbjudas förstahandskontrakt så snabbt som möjligt, vilket signalerar att de är just nya luleåbor och arbetet blir automatiskt långsiktigt.
  • De nyanlända ska erbjudas bostäder med normal standard. Bristen på bostäder innebär att genomgångsbostäder ibland blir nödvändiga, men de nyanlända erbjuds därefter permanenta bostäder i kommunen.
  • Kommunen har ett helhetsperspektiv på bostadsförsörjningen för att inte skapa motsättningar mellan grupper.

– Vi arbetar för att klara bosättningsuppdraget, men också för att göra det bra. En framgångsfaktor i arbetet är våra tydliga strategier, som finns representerade i översiktsplanen, och de tar fasta på kommunens gemensamma uppdrag för samutveckling.

Det har bidragit till att vi har kunnat undvika paniklösningar och tillåter oss att vara kreativa inom vettiga ramar. Vi styr dit vi tittar och vi har möjligheten att styra mot goda alternativ, säger Anna Lind Wikblad, biträdande kommundirektör. 

Helhetsperspektiv på bostadsförsörjningen

Luleå har valt att integrera bostadsförsörjningen för nyanlända med övriga målgrupper från socialtjänsten. Det är ett försök att skapa transparens mellan olika kommunala verksamheter. Bosättningsuppdraget riskerar att skapa spänningar mellan grupper och kommunen har därför beslutat om ett samlat åtagande i frågan.

Vid bosättningslagens införande bildades en styrgrupp för mottagandet och bostadsförsörjningen.

– Vi insåg snabbt att socialtjänsten behövde representeras i styrgruppen. Bosättningsuppdraget kan inte genomföras med skygglappar utan de kommunala verksamheterna måste se varandra och inte konkurrera om de sociala kontrakten. Dagens organisation tydliggör hur många sociala kontrakt som finns, hur behovet ser ut och hur de fördelas, säger Willy Sundling, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen. 

De sociala kontrakten, som tidigare hanterades av socialtjänsten har nu förts över till fastighetsavdelningen, som redan hanterar de nyanländas sociala kontrakt.

Fastighetsavdelningen har fått ett samordnande ansvar och arbetsmarknadsförvaltningen har fått i uppgift att organiserar boendestöd till alla hyresgäster. Fastighetsavdelningen fungerar även som ” en väg in” för samtliga fastighetsägare.

Vid problem eller störningar i lägenheterna vänder sig fastighetsägarna till fastighetsavdelningen, som går vidare med situationen och sköter det hyresrättsliga arbetet.

Genomgångsbostäder innan permanenta bostäder

Genomgångsbostäder och tillfälliga boendelösningar ses som ett misslyckande av kommunen, men bostadsbristen gör de omöjliga att undvika. Bostadskön i kommunen är minst nio år. Genomgångsbostäder verkar som en lösning innan permanenta bostäder är möjliga att erbjuda. Barnfamiljer prioriteras och kan i de flesta fall erbjudas permanenta bostäder direkt.   

De tillfälliga boendelösningarna utgörs av modulbostäder, vars lägenheter fördelas mellan nyanlända och studenter, förhyrning av ett hotell/vandrarhem samt ett före detta vård- och omsorgsboende. De nyanlända som bor på hotellet/vandrarhemmet erbjuds enskilda rum med eget badrum, men delar på kök och gemensamhetsytor.

För att skapa trivsel i gemensamhetsboendena anlitar hyresvärden en städfirma som underhåller kök och gemensamhetsytor. Det före detta vård- och omsorgsboendet planeras att byggas om till ett gemensamhetsboende inom kort. De nyanlända kommer att bo i enskilda rum med eget kök, men delar på badrum.

Allmännyttan är 80 procent av lösningen

Det allmännyttiga bostadsbolaget har fått ägardirektiv om att utgöra 80 procent av boendelösningarna för nyanlända. Ägardirektiven är dock reglerade till att max 25 procent av de lägenheter som blir lediga genom omsättning ska erbjudas nyanlända.

Det allmännyttiga bostadsbolaget har även fått i uppdrag att bygga små lägenheter med en hyresnivå så nära etableringsersättningen som möjligt. Det är en satsning som bland andra kommuniceras till invånarna när kommunens arbete ifrågasätts. Kommunens strategi går ut på att öka det totala utbudet bostäder, som hela befolkningen i slutändan kan dela på.

Kommunen har uppgifter på att nyanlända är mer skötsamma än den genomsnittliga hyresgästen och det kommunala bostadsbolaget erbjuder därför förstahandskontrakt direkt.

Samverkan med privata fastighetsägare

Luleå har vänt sig till de privata fastighetsägarna med ett öppet brev, där kommunen redogör för behovet av bostäder och samverkan. Det öppna brevet skrevs av ett kommunalråd, med hjälp av branschorganisationen Fastighetsägarna MittNord, som därefter skickade ut brevet till alla medlemmar. Gensvaret beskrivs som begränsat, men brevet grundade frågeställningen hos fastighetsägarna och därefter tog dialog och det uppsökande arbetet vid.

Kommunen kontaktar de privata fastighetsägarna med tre frågor/krav: om de kan erbjuda kommunen 25 procent av de bostäder som blir lediga genom omsättning, om de vill ansluta sig till den kommunala bostadskön, och vid markanvisningsavtal ställs krav om att 5 procent av nyproduktionen ska erbjudas kommunen, både hyresrätter och bostadsrätter.

Kommunen äger idag 60 bostadsrätter, men de erbjuds inte nyanlända. Bostadsrätterna används i första hand  för socialförvaltningens målgrupper.

I dagsläget för kommunen dialog med tio privata fastighetsägare och de upplevs positiva till samverkansavtal. De två största fastighetsägarna har sagt ja till att erbjuda kommunen 5 procent av sin nyproduktion och 25 procent av bostäderna som blir lediga genom omsättning. De är däremot inte positiva till att ansluta sig till den kommunala bostadskön och uppges inte vilja "lägga alla ägg i samma korg”.

I dialogen med fastighetsägarna pratar kommunen inte om enskilda gruppers behov utan det samlade kommunala behovet av bostäder. De privata fastighetsägarna uppges dela uppfattningen om att det är bra för Luleå om alla samhällsgrupper kan bo i alla bostadsområden. En fastighetsägare, som äger ett tidigare allmännyttigt bestånd bostäder är dock inte intresserad av sociala kontrakt och kommunen samverkar istället om servicebostäder.

De nyanlända erbjuds bostäder hos de privata fastighetsägarna med ett socialt kontrakt under det första året. Tidsgränsen för de sociala kontrakten kan förlängas om den nyanlända bedöms som oförmögen att ta över kontraktet. Kommunen är tydlig med att de sociala kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och att de nyanlända därmed ska påbörja sin boendekarriär i kommunen.

De nyanlända ges boendestöd under två år och kommunen hänvisar i dialogen med fastighetsägarna till 20 års erfarenhet av framgångsrikt arbete med boendestöd, som möjliggör för de flesta hyresgäster att ta över kontrakten. Fastighetsavdelningen för dialog med fastighetsägarna och försöker fastställa vilka kriterier som ska uppfyllas för att nyanlända ska kunna överta kontrakten.

Luleå använder den statliga byggbonusen för att subventionera hyran för nyanlända boende i det nyproducerade bostadsbeståndet.  

De nyanlända är bostadsmarknadens draglok

De nyanländas intåg på bostadsmarknaden beskrivs ha positiva effekter på nyproduktionstakten och för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden.

– Det har länge stått stilla i arbetet om bostadsförsörjning för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden, men idag är hela kommunen medveten om problematiken. Jag har arbetat med frågan i flera år, men det är först nu som insatserna har blivit verksamhetsövergripande. De nyanlända har kommit att fungera som draghjälp i frågan, säger Petra Wennberg, sektionschef Lokalplanering och juridik.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot