Publicerad: 8 december 2017

Palett av boendelösningar tryggar mottagandet på Lidingö

Lidingö kommun arbetar med flera olika lösningar parallellt för att klara bosättningsuppdraget. En betydande del av lösningen utgörs av ombyggnation av lokaler.

Lidingö kommun
Folkmängd: 46 853
Kommuntal 2016: 171 nyanlända
Kommuntal 2017: 242 nyanlända

Barnfamiljer erbjuds boende upp till sex år

Nyanlända barnfamiljer erbjuds boende i lägenheter från privata bostadsbolag och det kommunala bostadsbolaget Lidingöhem under inledningsvis två år. Men utifrån barnperspektivet, har det beslutats att familjer ska ges möjlighet att bo kvar upp till sex år.

Kommunen har sedan flera år goda relationer med ett av de största privata bostadsbolagen och får genom ett avtal 12 lägenheter per år. Lägenheterna är öronmärkta för socioekonomiskt utsatta grupper och har sedan bosättningslagens införande i stor utsträckning använts till nyanlända barnfamiljer. Kommunen har tidigare annonserat på hemsidan om önskan att få fler privata bostadsbolag att lämna ifrån sig lägenheter, men resultatet har enbart rört enstaka objekt.

Det finns en överenskommelse med Lidingöhem om att lediga lägenheter ska erbjudas kommunen, för att därefter erbjudas socioekonomiskt utsatta grupper. Under 2016 fick kommunen tillgång till 8 lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget har ett mindre bestånd lägenheter och efter en kommande utförsäljning kommer endast 200- 300 lägenheter att finnas kvar i bolagets ägo.

Bostadsrätter för nyanlända familjer används i mycket begränsad omfattning och hittills har kommunen köpt tre bostadsrätter för bosättningsuppdraget.

Lidingömodellen- ger kommunen lägenheter till socioekonomiskt utsatta grupper

Under 2016 fick kommunen tillgång till 6 hyresrätter genom Lidingömodellen, vilket är ett avtal där byggherrar förbinder sig att ge ett visst antal nyproducerade lägenheter till kommunen. Lägenheterna har tillsammans med bostäderna från Lidingöhem tryggat boendesituationen för målgrupper från socialtjänsten.

Efter bosättningslagens införande har behovet av bostäder för grupper med svag ställning på bostadsmarknaden ökat, samtidigt som nyproduktionen under de senaste åren har varit begränsad. Framförallt har det byggts få nya hyresrätter.

Tillfälliga lösningar för ensamhushåll

Under 2016 var 75 procent av de anvisade nyanlända ensamma män. Ensamhushåll erbjuds boende genom kommunens försorg under två år, och flera tillfälliga lösningar har använts parallellt för att möjliggöra mottagandet. Kommunens tjänstemän har drivit frågan om enskilda rum för ensamhushåll med framgång.

En av boendelösningarna är ett bostadshotell, som förvaltas av kommunen. Det är en åtgärd för personer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Bostadshotellet är en före detta hotelldel som har tillhört Missionsskolan, den har byggts om och som färdigställdes i april 2016. Hyresgästerna har tillgång till ett eget litet kök och dusch. Det finns utrymme för 40 hyresgäster och idag används 30 av rummen till nyanlända.

Under hösten 2015 när flyktingmottagandet var som störst uppförde kommunen ett evakueringsboende, som är en typ av transitboende för asylsökande. I slutet av april 2016, när flyktingmottagandet hade minskat kraftigt byggdes boendet om till bostäder för 48 nyanlända. Lägenheterna har kompletterats med gemensamma kök, som delas av fyra hushåll.

En tredje boendelösning har skapats i samband med ett renoveringsarbete av ett servicehus. Det blev då möjligt att friställa 10 lägenheter i en trappuppgång och använda dessa till nyanlända. De tio lägenheterna är både ettor och tvåor.

Ombyggnationer av fastigheter beskrivs som en kostsam lösning, alla boenden för ensamhushåll omfattas av tillfälliga bygglov på 10 år och avskrivningstiden blir därmed kort. Men ombyggnad beskrivs även som en genomförbar lösning. 

– När vi använder fastigheter som redan finns överklagas inte byggloven i samma utsträckning som vid nybyggnation. Fastigheterna är redan en del av stadsbilden, och ändrar vi dess användningsområden väcker inte det lika starka känslor som exempelvis planer på modulbostäder, som i och för sig även det är en kostsam lösning. Vi förde en dialog med Lidingöborna om modulbostäder, men mötte ett massivt motstånd, så de planerna har vi lagt på is. Vikten av dialog med befolkningen tidigt i processerna har blivit än mer tydlig efter bosättningslagens införande, säger Birgitta Sihver som är projektledare för integrationslyftet.

Stöd i boendet- för att kompensera för storskaliga lösningar

Kommunen har anställt en integrationspedagog för att framförallt styra upp boendesituationen i det tidigare evakueringsboendet med 48 rum för ensamhushåll. I de storskaliga bostadslösningarna finns en större risk för negativa effekter, men boendestöd i kombination med aktiviteter organiserade av kommunen anses överbrygga vissa av effekterna. Aktiviteterna fokuserar på samhällsinformation i kombination med sociala möten.

Det har skett ett skifte i hushållens sammansättning som anvisas kommunen. I år har framförallt barnfamiljer kommit på anvisning, vilket skapar andra bostadsbehov, men beskrivs ge bättre förutsättningar för integration.

Omflyttning

Det kommer inte att vara möjligt för ensamhushåll att bo kvar längre än två år i de av kommunen ordnade bostäderna. Men det är oklart hur omflyttningen ska möjliggöras och kommunen arbetar idag proaktivt genom boendestödjaren och Medborgarservice-kontoret. De ger nyanlända stöd att söka egen bostad och information om olika bostadsköer. Birgitta Sihver framhåller vikten av att nyanlända tidigt anmäler sig till olika bostadsköer och även ser på möjligheten att flytta vidare, från Stockholmsområdet, då det är oerhört svårt att få ett förstahandskontrakt samtidigt som hyresnivån för andrahandsmarknaden är väldigt hög.

Ekonomin kopplat till de nyanlända

Birgitta Sihver framhåller att det är önskvärt att hyresnivån anpassades efter de nyanländas betalningsförmåga, för att undvika kompletterande försörjningsstöd. Utbetalningen av kompletterande försörjningsstöd sänder ut fel signaler och leder till ökad arbetsbelastning för socialtjänsten, som handlägger varje enskilt ärenden om ekonomiskt bistånd var månad. En möjlig lösning beskrivs vara att använda stadsbidraget, som betalas ut under de två första åren, för att täcka upp för vissa kostnader som är förenat med boendet.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot