Publicerad: 10 maj 2017

Nya regler om uppehållstillstånd för studier

Den 1 juni 2017 träder nya regler i kraft om uppehållstillstånd för vissa ungdomar som studerar på gymnasienivå.

Det är Migrationsverket som kommer att pröva frågor om uppehållstillstånd enligt de nya reglerna. Men SKL får frågor kring reglernas innebörd och vilka konsekvenser de får för kommuner och landsting. Här gör vi ett försök att, utifrån lagtext och förarbeten, dels klargöra vilka som omfattas av de nya reglerna, dels svara på andra vanligt förekommande frågor.

Vad innebär de nya reglerna?

Reglerna innebär att vissa ungdomar kan få ett nytt eller längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasial nivå och sköter sina studier. Alla uppehållstillstånd är tidsbegränsade.

Att studera i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning är inte ensamt en grund för att få uppehållstillstånd. Generellt måste det finnas – eller ha funnits – något ytterligare skäl till att den unge ska få stanna i Sverige för att det ska vara möjligt att omfattas av de nya reglerna.

Ungdomar som är skyddsbehövande eller fått uppehållstillstånd pga. synnerligen/särskilt ömmande omständigheter kan få ett längre uppehållstillstånd än de annars skulle få om de studerar på gymnasial nivå. Om de inte kan få ett nytt uppehållstillstånd på grund av skydd eller ömmande omständigheter kan de få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.

Ensamkommande barn som inte har skyddsbehov, men som saknar ett ordnat mottagande i hemlandet, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier. Reglerna ser olika ut för ensamkommande barn beroende på om den unge sökt uppehållstillstånd senast den 24 november 2015 eller efter detta datum.

Översikt, uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå (PDF, nytt fönster)

Vad är syftet med det nya regelverket?

Regelverket syftar till att uppmuntra nyanlända att studera i gymnasieskolan och att ge dessa ungdomar trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är det positivt för såväl den enskilde som den svenska arbetsmarknaden att ungdomar fullföljer sin utbildning.

I förarbetena till den så kallade begränsningslagen aviserades att regeringen skulle återkomma med ett förslag om uppehållstillstånd för studier.

Vad menas med studier på gymnasial nivå?

Med studier på gymnasial nivå menas:

  • utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola
  • utbildning på gymnasial nivå vid kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux)
  • allmän kurs motsvarande gymnasieskola vid folkhögskola.

Det tionde året i grundskolan omfattas inte. Studier på introduktionsprogram omfattas även om utbildningen innehåller grundskoleämnen, då introduktionsprogram ingår i gymnasieskolan.

Finns det någon undre och övre åldersgräns?

Generellt omfattas personer mellan 17 och 25 år av regelverket.

Kan ungdomar som vistas i landet utan uppehållstillstånd omfattas av det nya regelverket?

De nya reglerna innebär inte att alla gymnasiestuderande som vistas i landet utan tillstånd har möjlighet att få ett uppehållstillstånd. Rent generellt gäller att de som inte har eller har haft någon annan grund för att få stanna i Sverige förutom gymnasiestudier, inte omfattas av de nya reglerna.

Vissa ungdomar som haft ett uppehållstillstånd som gått ut i tid eller fått ett avslag på asylansökan kan omfattas, SKL vill särskilt uppmärksamma följande grupper:

  • Ensamkommande unga som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet som gått ut kan få uppehållstillstånd för studier.
  • Ensamkommande unga som fått avslag på asylansökan och beslut om av- eller utvisning med så kallad uppskjuten verkställighet kan omfattas av de nya reglerna, om de sökte asyl senast den 24 november 2015. Detta gäller dock inte för ensamkommande ungdomar som sökte asyl efter den 24 november 2015 och har fått ett sådant avslagsbeslut.

Kan ensamkommande ungdomar som hinner fylla 18 år under tiden som asylansökan prövas få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå?

De ensamkommande unga som är i behov av skydd, dvs. är flyktingar och alternativt skyddsbehövande, kan söka och få ett längre uppehållstillstånd på grund av studier även om de fyller 18 år under Migrationsverkets handläggningstid.

De ensamkommande unga som inte är i behov av skydd och som fyller 18 år innan Migrationsverket hinner fatta beslut i frågan om asyl/uppehållstillstånd (första ansökan) omfattas, enligt SKL:s tolkning av bestämmelserna, inte av det nya regelverket. Detsamma gäller för den som skrivs upp i ålder till 18 år (om domstol inte ändrar beslutet).

Om den unge har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller fått ett avslag på ansökan med så kallad uppskjuten verkställighet kan den enskilde i vissa fall ha möjlighet att få ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier även efter 18 års ålder.

Hur långa kan uppehållstillstånden för studier vara?

Längden på de olika uppehållstillstånden som kan beviljas varierar från 13 månader till fyra år. Längden beror bland annat på om man studerar på introduktionsprogram eller på nationellt program.

Ungdomar som är skyddsbehövande (flyktingar eller alternativt skyddsbehövande) kan få uppehållstillstånd i 13 månader om de studerar på introduktionsprogram. Om den unge studerar på ett nationellt program eller på annan motsvarande utbildning kan uppehållstillståndets längd motsvara tiden som återstår av utbildningen enligt den individuella studieplanen + sex månader.

För ungdomar som studerar på folkhögskola utgår man från motsvarande planeringsdokument.

Ensamkommande barn som sökte asyl senast den 24 november 2015 och inte har skyddsbehov, men som inte kan återvända till hemlandet på grund av att det saknas ett ordnat mottagande kan få ett fyra år långt uppehållstillstånd. Detta gäller oavsett om den unge studerar på introduktionsprogram eller nationellt program. 

För ensamkommande barn som sökte asyl efter den 24 november 2015 och inte har skyddsbehov, men som inte kan återvända hem pga. att det saknas ett ordnat mottagande, gäller samma regler om längd som för ungdomar som är skyddsbehövande, se ovan.

Vad gäller om eleven inte hinner fullfölja introduktionsprogrammet inom 13 månader?

Om den unge fortfarande studerar på introduktionsprogram efter att det 13 månader långa uppehållstillståndet går ut i tid kan den unge få uppehållstillstånd för fortsatta studier i ytterligare 13 månader för studier på introduktionsprogram.

Vad gäller om eleven inte hinner fullfölja ett nationellt program inom tiden för uppehållstillståndet?

Det finns möjlighet att få ett uppehållstillstånd för fortsatta studier om den unge fortfarande studerar och aktivt har deltagit i utbildningen. Det nya tillståndet ska gälla under den tid som återstår av utbildningen enligt den individuella studieplanen + sex månader, dock längst 13 månader i taget.

Finns det några krav på att sköta sin utbildning?

Det finns krav i det nya regelverket på att den unge varje år ska redovisa för Migrationsverket att denne aktivt deltar i utbildningen.

Migrationsverket får återkalla ett uppehållstillstånd, bland annat om den unge inte längre studerar eller - trots påminnelse - inte uppfyller sin skyldighet att redovisa studieaktivitet eller inte aktivt deltar i utbildningen. 

Hur kan den unge redovisa aktivt deltagande i utbildningen?

I förarbetena anges att den studerande kan redovisa aktivt deltagande genom att lämna in ett utdrag ur betygskatalogen, om eleven hunnit avsluta kurser. Ett annat sätt kan vara att lämna in dokumentation som visar att den studerande närvarat vid undervisningen eller underlag som visar att den unge följer sin individuella studieplan eller något annat liknande planeringsdokument.

Det kommer att meddelas föreskrifter på vad som avses med att aktivt delta i en utbildning. Regeringen påtalar dock i förarbetena att utgångspunkten bör vara att det är sådan dokumentation som redan finns tillgänglig hos respektive utbildningsanordnare som ska användas när en studerande redovisar sin studieaktivitet. Lärare förväntas alltså inte tillhandahålla mer dokumentation än vad de gör idag.

SKL har i remissvaret till regeringen påtalat vikten av att föreskrifterna tas fram i samråd med berörda aktörer, bland annat kommuner.

Vad händer om eleven inte kan studera på heltid?

I vissa fall godtas deltidsstudier, då krävs det särskilda skäl. Migrationsverket ska pröva de särskilda skälen, det är inte skolans uppgift.

Vad gäller efter att eleven fullföljt utbildningen?

Den som fullföljer sin gymnasieutbildning kan få ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning som gäller i sex månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat.

Under denna tid har den enskilde möjlighet att söka arbete och kan då få ett permanent uppehållstillstånd om anställningen bland annat är varaktig och möjliggör försörjning.

Vad får reglerna för konsekvenser för lärare, annan skolpersonal och skolans verksamhet i övrigt?

SKL och ett antal andra remissinstanser har uttryckt oro över att regelverket riskerar att försätta lärare och annan skolpersonal i etiskt svåra situationer, eftersom de i praktiken kan få ett ansvar för frågan om den unge får stanna i Sverige.

Regeringen skriver i förarbetena att lärare ska följa skolans styrdokument och att de nya reglerna inte bör påverka lärares och skolledares bedömningar. Lärare bör följa gängse rutiner för att följa upp och dokumentera närvaro och prestationer. Migrationsverket är den myndighet som prövar frågan om uppehållstillstånd.

SKL har också påtalat risken för ökade kostnader med anledning av ökad efterfrågan på utbildning på gymnasial nivå. De ungdomar som omfattas av förslaget kan också behöva stödåtgärder, pedagogiska insatser och individanpassade lösningar i större omfattning för att kunna fullfölja studierna inom den tid som uppehållstillståndet gäller, vilket i sig innebär högre krav på skolverksamhet och ökade kostnader.

Regeringen medger att förslaget kan bidra till att fler unga deltar i gymnasieutbildning eller motsvarande, vilket medför något ökade kostnader. Enligt regeringen är det dock inte fråga om betydande kostnader för elevernas gymnasieutbildning eller utbildningsväsendet i stort.

För mer information kring regeringens resonemang kring kostnader hänvisas till prop. 2016/17:133 s. 75 ff.

Har kommuner rätt till statlig ersättning för mottagande av de personer som omfattas av de nya reglerna?

SKL har i remissvaret påtalat att landets kommuner och landsting måste få ersättning för mottagandet av dem som omfattas av de nya reglerna om uppehållstillstånd för studier.

Enligt regeringen finns det en avsikt att göra de förändringar som behövs för att statlig ersättning ska kunna utges för mottagandet av personer som omfattas av förslaget (prop. 2016/17:133 s. 76). SKL kommer att följa frågan.

Hur ska de ungdomar som studerar på gymnasial nivå försörja sig?

CSN har i remissförfarandet påtalat att ungdomar som omfattas av de nya reglerna inte har rätt till studiestöd med nuvarande regelverk.

Regeringen har dock föreslagit vissa lagändringar som kommer att innebära att merparten av de som föreslås få uppehållstillstånd för studier får en lagreglerad rätt till studiestöd. Dessa bestämmelser har föreslagits träda i kraft den 1 augusti 2017, se vidare prop. 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Ungdomar som studerar i gymnasieskolan eller vid motsvarande utbildning ska i första hand försörja sig genom studiestödssystemet, dvs. genom studiehjälp och studiemedel (lån och bidrag). Studerande kan dock i vissa fall ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

SKL har i remissvaret påtalat att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Regeringen bedömer dock att kostnadsökningen kommer att bli marginell.

Studerande komvux, folkhögskola, gymnasium, CSN

Har asylsökande ungdomar som fyller 18 år under asyltiden och flyttar till en annan kommun rätt att fortsätta på introduktionsprogram i den nya kommunen?

Skolverket bedömer att asylsökande elever som har fyllt 18 år har rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun. Utifrån de uppgifter som SKL fått från Migrationsverket kan statlig ersättning för utbildningskostnader beviljas till den ”nya” kommunen om övriga förutsättningar för sådan ersättning är uppfyllda.

Regeringen har i en lagrådsremiss den 6 april 2017 presenterat ett förslag om ändring i skollagen som innebär att det förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Ändringen ska enligt förslaget börja gälla den 1 november 2017.

Asylsökande ungdomar som uppnår behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan har dock inte rätt att påbörja sådan utbildning förrän de fått uppehållstillstånd och ska vara folkbokförda i landet.

Läs vidare

Läs vidare:

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot