Publicerad: 11 november 2016
Prenumerera på Barn och unga

Kompetensutveckling för den sociala barn- och ungdomsvården

Hög kvalitet inom den sociala barn- och ungdomsvården bygger bland annat på goda förutsättningar för socialsekreterare, arbetsledare och chefer.

SKL anser att det är ett gemensamt ansvar för staten, arbetsgivarna och lärosäten att bidra till goda förutsättningar, kompetens, stabilitet och nödvändig utveckling. Kunskapsstöd ska vara relevant utformat med tillgängligt kunskapsstöd och tillgång till grund- och vidareutbildning som motsvarar verksamheternas behov av kompetens.

Kompetensutveckling och personalförsörjning

Det pågår ett omfattande och gediget förbättrings- och utvecklingsarbete i landets kommuner baserat på SKL:s handlingsplan ”Stärkt skydd för barn och unga”. Den fråga som flertalet kommuner prioriterar är personalförsörjning och kompetensutveckling. Kommunerna är mycket engagerade i att utveckla en bra arbetsorganisation, och minska arbetslastning, exempelvis att definiera arbetsuppgifter som kan utföras av andra yrkesgrupper för att socialsekreterarna och arbetsledare ska kunna koncentrera sig på sina uppgifter inom myndighetsutövningen.

Handlingsplanen för den sociala barn- och ungdomsvården

SKL genomförde med anledning av flyktingsituationen och det stora mottagandet av ensamkommande barn, i december 2015, en nationell kartläggning för att få en bild av rekryteringsläget inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Resultatet visade på stora svårigheter att rekrytera socionomer, 98 procent av kommunerna hade svårt att rekrytera erfarna socionomer och 84 procent hade svårt rekrytera nyexaminerade socionomer. Den fråga som respondenterna främst ville ha stöd i var att göra arbetet inom myndighetsutövningen mer attraktivt. Både kommuner och högskolor behöver ta ett större ansvar för att marknadsföra arbete med myndighetsutövning.

Rapport om rekryteringsläget

Tydliga och enhetliga krav på behörighet

Sedan den 1 juli 2014 är det krav på socionomexamen eller annan relevant examen för dem som arbetar med att utreda, planera och följa upp beslutade insatser inom den sociala barn-och ungdomsvården. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter, men dessa behöver klargöras då det inte framgår vad som avses med ”annan relevant examen”. Vidare behöver det klargöras hur icke-behöriga enkelt kan komplettera sin utbildning och kraven behöver bli mer enhetliga över landet.

Socialstyrelsens rapport

Familjehemsutredningar och behörighetskravet

SKL har fått frågan från flera kommuner om familjehemsutredningar omfattas av socialtjänst-lagens krav på att vissa uppgifter ska utföras av handläggare med socionomexamen eller annan relevant examen, det s.k. behörighetskravet i 3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen (SoL).

En familjehemsutredning syftar till att utreda ett visst familje­hems lämplighet för uppgiften och inte till att utreda ett barns behov av insatser. Enligt SKL:s mening omfattas därmed denna arbetsuppgift inte av behörighets­kravet.

Om det finns ett visst barn i åtanke för placering ska nämnden bedöma om det tilltänkta hemmet har förutsättningar att tillgodose hans eller hennes specifika behov. Denna bedömning (s.k. matchning) utgår till skillnad från familjehems­utredningen från barnets behov av insats och torde därmed vara en sådan arbetsuppgift som omfattas av behörighets­kravet.

Kommunen kan således välja att organisera arbetet på så sätt att familjehems­utred­ningen utförs av personal utan socionomkompetens medan den s.k. matchningen utförs av handläggare med sådan kompetens.

Även om familjehemsutredningar inte omfattas av behörighetskravet innebär detta inte att det saknas krav på relevant kompetens hos den personal som ska utföra uppgiften. Arbets­upp­giften ska alltjämt utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. En familje­hems­utredning kan således exempelvis utföras av personal med psykologutbildning eller liknande.

PM Familjehemsutredningar och behörighetskrav (PDF, öppnas i nytt fönster)

Introduktionsprogram för nyanställda

Det behövs bra yrkesintroduktion för att överbrygga glappet mellan den kompetens som erhålls genom socionomutbildningen och den kompetens som krävs för att arbeta som socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Kommunerna får själva ta ansvaret för att överbrygga detta kompetensglapp. Socialstyrelsen har haft ett regeringsuppdrag att ge en bild av vad ett introduktionsprogram kan innehålla. Uppdraget har skett i samarbete med de regionala utvecklingsledarna. Det har resulterat i att hälften av länen har byggt upp länsgemensamma introduktionsprogram.
Kunskapsguiden Yrkesintroduktion

Vidareutbildningar för arbetsledare och socialsekreterare

Arbete inom den sociala barn-och ungdomsvården är grannlaga och kräver särskilda kunskaper om barn och unga. Det saknas idag en vidareutbildning på avancerad nivå för såväl socialsekreterare som arbetsledare, vilket behövs då socionomutbildningen är en grundutbildning som utbildar för olika yrken.

Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att ta fram uppdragsutbildningar á 7,5 hp för erfarna socialsekreterare respektive arbetsledare, Det är bra men det räcker inte, det som krävs är en gedigen vidareutbildning på avancerad nivå som ingår i den ordinarie utbildningsstrukturen.

Nationell högskolekurs för socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp

Nationell högskolekurs för ledare i socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO), 7,5 hp

Skrift Initiativ för att säkra kompetens och minska personalomsättningen - fem exempel

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot