Publicerad: 28 augusti 2019

Kommunens ansvar för ensamkommande barn

Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även ensamkommande barn.

Ankomstkommun

När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet, enligt socialtjänstlagen, ett tillfälligt boende i den kommun där barnet ger sig till känna för svensk myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner kan bli ankomstkommuner. Det gäller dock huvudsakligen i de kommuner där Migrationsverket har kontor.

Ankomstkommunen blir enligt socialtjänstlagen barnets vistelsekommun. Ansvaret för socialtjänsten i ankomstkommunen blir därmed att utreda barnets behov av stöd och skydd, och detta ansvar är inte beroende av om vistelsen i kommunen ska bli kortare eller längre. Omfattningen av det bistånd en ankomstkommun kan ha skyldighet att ge kan dock påverkas. I normalfallet anvisar Migrationsverket barnet vidare till en s.k. anvisningskommun inom något dygn.

Kommunen är enligt 11 kap. 4 § SoL skyldig att slutföra sin påbörjade utredning, även om barnet lämnar kommunen, men i praktiken när det gäller utredningar om ensamkommande barn, avslutar ankomstkommunen sin utredning i och med att barnet anvisas till en kommun, vilken i sin tur blir ansvarig kommun för barnet och inleder utredning enligt 11 kap. 1 § SoL.

Anvisningskommun

Den 1 januari 2014 ändrades lagen om mottagande av asylsökande, LMA, så att Migrationsverket kan anvisa alla kommuner att ta emot ensamkommande barn. Sedan 1 april 2016 anvisas ensamkommande barn enligt en anvisningsmodell som innebär att varje kommun tilldelas en viss andel av det totala antalet ensamkommande barn som anvisas under året. Anvisning görs till den kommun som vid tillfället har den lägsta måluppfyllelsen av sin fastställda andel, en s.k. utjämnande anvisning. I de fall som det föreligger stark anknytning till anhöriga eller närstående i en kommun kan Migrationsverket göra en anvisning till den kommun dit barnet har anknytning, en s.k. anknytningsanvisning.

Migrationsverket anvisar barnen till en kommun som ska ordna långvarigt boende och annat stöd. Det gäller både när barnet är asylsökande och när barnet har uppehållstillstånd.

Den kommun som Migrationsverket anvisat att ordna boende ska anses som barnets vistelsekommun enligt 2 kap. 2 § socialtjänstlagen (SoL). Detta gäller omgående från att Migrationsverket har registrerat och meddelat anvisningen, dvs. även innan barnet har anlänt till kommunen. Det gäller oavsett hur kommunen väljer att ordna barnets boende.

Om barnet tar sig till en annan kommun är den kommunens ansvar begränsat till akuta insatser (2 a kap. 2 § SoL). Anvisningskommunen ska se till att barnet kommer tillbaka till det boende han eller hon har lämnat.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten ska utreda de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Ensamkommande barns behov ska utredas, och insatser ska följas upp, som för andra barn. Socialnämnden har möjlighet att få ersättning från Migrationsverket för insatser upp till 21 år.

Socialtjänsten har ansvar för att ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet fått uppehållstillstånd.

Anknytningsanvisningar

Migrationsverket har beslutat om en ny standard för anvisning av ensamkommande barn. Ny standard gäller från 1 juli 2019.

Jämfört med tidigare rutin innebär standarden att så kallad utjämnande anvisning, det vill säga anvisning till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse, är huvudregeln. Anknytningsanvisning, det vill säga, när anvisningen görs till en kommun beroende på att barnet uppger att det finns en anknytningsperson, utgör undantag från denna huvudregel. I och med den nya standarden kommer anknytningsanvisning huvudsakligen endast att ske:

  • när barnet kommer med medsökande (söker asyl vid samma tillfälle) eller medföljande (anhörig som gör barnet sällskap vid ansökningstillfället).
  • när barnet har syskon i Sverige där syskonskapet går att verifiera, t.ex. genom familjekartläggningen i syskonets asylärende.

Om barnet kommer med medsökande eller medföljande kommer Migrationsverket efter den 1 juli 2019 att vända sig till ankomstkommunen med en ny förfrågan. Inom ramen för socialtjänstens uppdrag enligt 11 kap. 1a, 2 och 3 § socialtjänstlagen ( 2001:453) vill Migrationsverket ta del av socialtjänstens första bedömning av anknytningspersonens intresse, möjlighet och förmåga att vara delaktig i omvårdnaden av barnet som underlag inför beslut om anvisningen. Migrationsverket har som målsättning att fatta beslut om anvisning inom en till tre dagar.

I de fall då barnet i samband med asylansökan uppger att det har en vuxen anhörig i Sverige som inte är ett syskon, och som inte har möjlighet att följa med när barnet lämnar in sin asylansökan, kommer Migrationsverket efter 1 juli 2019 inte att göra någon anvisning på anknytning utan i stället göra en utjämnande anvisning. Socialtjänsten i anvisningskommunen ska då inom ramen för utredningen av barnets behov enligt socialtjänstlagen bedöma barnets relation till den uppgivna anknytningspersonen, och om så bedöms lämpligt skapa förutsättningar för umgänge med denne.

Statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn och unga, SKL

Kunskapscentrum för ensamkommande barn, Socialstyrelsen

Ensamkommande barn och unga, Kunskapsguiden

Skolans ansvar

Asylsökande barn har samma rätt till grundskoleutbildning som andra barn. De har bara rätt att läsa på nationellt program om utbildningen påbörjades före 18 års ålder.

Nyanländas utbildning, Skolverket

Ensamkommandes utbildning, Skolverket

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Ove Ledin
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot