Publicerad: 5 januari 2018

Frågor och svar, arvode- och omkostnadsersättningar

Frågor och svar om ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vid vårdnadsöverflyttningar för år 2018.

Rådgivningen syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör ersättning till familjehem.

Eftersom det är generella rekommenda­tioner bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. 

Kan familjehem bedrivas yrkesmässigt till skillnad från ett HVB hem?

Ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 § SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s.146).

Definitionen gäller även för så kallade konsulentstödda familjehem, det vill säga familjehem som förmedlas av en privat konsulentverksamhet och därifrån får stöd och handledning genom en konsulent.

Är det möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till ett familjehems näringsverksamhet?

Uppdraget som familjehem får inte bedrivas yrkesmässigt (se ovan) och arvodet ska beskattas som inkomst av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet och att familjehemmet själv betalar skatt och sociala avgifter.

Är arvodet sjukpenning- och pensionsgrundande?

Arvodet är såväl sjukpenning- som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension.

Vad grundar sig den rekommenderade arvodesersättningen på?

Genom arvodet ersätts familjehemmet för den tid som åtgår för uppdraget. En familjehemsförälders åtaganden är att fungera som förälder i vardagssituationen det vill säga gå på föräldramöten, delta i utvecklingssamtal i förskola och skola, besök hos tandläkare och läkare, ta emot företrädare för socialnämnden och delta i fortbildning och handledning.

Vilka förhållanden kan motivera en höjning av arvodet?

För varje barn fastställs ett bestämt arvode per månad. Vid en nyplacering kan det ibland vara svårt att bedöma den placerades behov av insatser och därmed vilken arbetsinsats som kommer att krävas av familjehemmet. Inledningsvis kan då arvodet bestämmas för en begränsad period, till exempel tre månader. Därefter bör det finnas bättre förutsättningar att fastställa nivån på det fortsatta arvodet.

Barn som placeras i familjehem kan ha sociala problem, funktionsnedsättning eller andra vårdbehov av varierande omfattning. Det kan även finnas ett skyddsbehov. De rekommendationer till arvodering som SKL lämnar har tagit hänsyn till detta.

Rekommendationerna gäller oavsett vilket lagrum som placeringen (SoL, LVU) eller insatsen (LSS) grundar sig på. Det kan förekomma att ett enskilt barn har så omfattande behov av vård och omsorg att det finns skäl att fastställa arvodet till en nivå som överstiger förbundets rekommendationer. Som exempel kan nämnas omfattande funktionsnedsättning eller sjukdomar som gör att familjehemsuppdraget inte går att kombinera med förvärvsarbete.

Vilka omständigheter kan reducera arvodet och omkostnadsersättningen?

Det förekommer att familjehem behöver avlastning i vården av barn som till följd av funktionsnedsättning, sjukdom eller liknande är särskilt vårdkrävande. Det är fråga om placeringar där barnet regelbundet kommer att vistas utanför familjehemmet. När nämnden vid en nyplacering fastställer ersättningen till familjehemmet är detta en omständighet att beakta och kan medföra att såväl arvode som omkost-nadsersättningen eller endera av dem bestäms till en lägre nivå än om barnet varit heltid i familjehemmet.

Frågan om reducering av ersättningarna kan även uppkomma under en pågående placering. Det blir då fråga om en överenskommelse om hur barnets frånvaro påverkar familjehemmets kostnader och arbetsinsats och därmed storleken på arvodet och omkostnadsersättningen. Frågan om förändringar i ersättningarna kan bli aktuell när ett familjehemsplacerat barn ska gå i skolan på annat håll och behöver bo där under skoltid samtidigt som placeringen i familjehemmet behöver kvarstå.

Kan frågan om förstärkt arvode bli aktuellt för ett familjehem om någon av familjehemsföräldrarna behöver vara tjänstledig under en tidsbegränsad period för att vara hemma med barnet?

Frågan om förstärkt arvode blir aktuell när nämnden rekryterar ett familjehem där familjehemsföräldrarna förvärvsarbetar och någon av dem behöver vara tjänstledig under en tidsbegränsad period för att vara hemma med barnet.

Vid alla placeringar är det rimligt att en vuxen avstår från förvärvsarbete och finns med barnet under en inskolningsperiod. Nämnden och familjehemmet ska ha kommit överens om detta i förväg och tidsbegränsat denna period.

Inskolningsperioden kan förlängas om det finns särskilda skäl. Nämnden föreslås kompensera familjehemsföräldern för dennas inkomstbortfall inklusive semesterersättning.

För samma tid utbetalas det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållande.

Ersättning för förstärkt arvode är ett arvode och är således sjukpenning- och pensionsgrundande men berättigar inte till tjänstepension.

Vad innebär höjningen av omkostnadsersättningen på 130 kronor per månad och uppdragstagare?

SKL har höjt omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 och framåt med 130 kronor per månad och uppdragstagare.

Omkostnadsersättningen ska kompensera uppdragstagaren för de faktiska omkostnader som uppdrag medför. Höjningen av omkostnadsersättningen på 130 kronor per månad och uppdragstagare ska läggas på den ordinarie omkostnadsersättningen, inte per uppdrag.

Utbetalas endast av en placerande socialnämnd i en kommun om familjehemmet har fler placeringar.

Ska omkostnadsersättningen höjas när barnet fyller 13 år?

Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år till nästa åldersintervall som är 13-19 år.

En individuell bedömning måste göras på vilken nivå den ska ligga i.

Är SKL:s rekommendationer för arvode och omkostnadsersättning tillämpbara för nätverkshem?

SKL:s rekommendationer är tillämpbara även för familjehem som består av anhöriga eller andra närstående och som fått sitt uppdrag av socialnämnden.

Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en kortare placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

Vilken ersättning utgår efter en vårdnadsöverflytt till den särskilt förordnade vårdnadshavaren?

En särskilt förordnad vårdnadshavare har ingen försörjningsskyldighet för barnet. Den socialnämnd, som ansökt om vårdnadsöverflyttningen, har därför fått rätt att fortsätta betala dem en skälig ersättning. Detta framgår av 6 kap. 11 § SoL och gäller oavsett om familjehemsplaceringen skett med stöd av SoL eller LVU. Inget hindrar att detta även tillämpas i det fall barnet varit placerat som en insats enligt 9 §8 LSS.

En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning det vill säga arvode och omkostnadsersättning. Denna ersättning ska reduceras med pengar som kommer från annat håll avseende vård och omkostnader till exempel underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner.

Vad ingår i grundkostnaden som beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt?

Grundkostnaden beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt. Den är lika för alla barn i åldersgruppen.

I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage.

Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen.

Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att placeringen inte medför högre bostadskostnad eller högre hyra. Hänsyn har tagits till att familjehemmet får kostnader för ökad förbrukning av el, vatten och normalt slitage.

Omkostnadsersättningen följer kostnadsutveckling genom koppling till prisbasbeloppet. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek.

Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar.

Kan barnets individuella behov medföra att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden?

Barnets individuella behov kan medföra att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden. Exempel på sådana kostnader är barn-/skolbarnomsorgsavgift, kostnader för umgängesresor till föräldrar eller andra närstående, specialkost, glasögon eller linser, kostsamma fritidsaktiviteter, semesterresor samt eventuella avgifter för färdtjänst.

Barn i familjehemsvård omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin, som familjens övriga barn.

Det är inte möjligt att ha generella rekommendationer när det gäller nivån på olika tilläggskostnader som kan bli aktuella. Det kan till exempel vara fråga om inköp av cykel, moped, mobiltelefon, surfplatta eller en dator. I det fall barnet har egna tillgångar, till exempel pengar på ett spärrat konto, bör kontakt tas med överförmyndaren för att få pengar till den extra utrustning som barnet behöver.

Behovet kan även tillgodoses genom att nämnden beviljar kostnaderna för sådana inköp. Denna extra utrustning tillhör barnet vid en eventuell flytt från familjehemmet.

Milersättning

Ett familjehem kan vara beläget så att allmänna kommunikationer saknas eller att barnet inte klarar att själv förflytta sig. Då kan milersättning utgå till familjehemmet som motsvarar högsta skattefria milersättningen, som årligen fastställs av Skatteverket, f.n. 18.50 kr/mil. Detta sker i samråd med ansvarig handläggare i ärendet.

Kostnader som är regelbundet återkommande kan schabloniseras och betalas som en fast tilläggskostnad per månad medan andra kostnader uppkommer mer sällan och prövas när det är aktuellt.

Vad ingår i en fast omkostnadsersättning för kontrakterade jourhem?

En så kallad rumsersättning för att de är beredda att ta emot ett barn.

Fast omkostnadsersättning utgår då inga barn finns placerade (med beredskap).

Rörlig omkostnads ersättning utgår då barn finns placerade enligt SKLs rekommendationer för omkostnadsersättningar för familjehem för respektive ålder.

När det gäller fast omkostnadsersättning för ett kontrakterat jourhem (avtal med en socialnämnd) så handlar det om att jourhemmet har ett rum i beredskap till ett barn och som är fullt möblerat för barn i den ålder de är godkända för. Viktigt att i en akut känslig situation inte behöva dela rum med andra utan att ha möjlighet till ett enskilt rum i bostaden. Man kan beskriva det som hyra för ett rum inklusive el, värme och möblemang.

Vilken arvode- och omkostnadsersättning utgår för förälder-/barnplaceringar?

Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

Vad är skillnaden mellan ett kontrakterat jourhem och ett familjehem som tillfälligt tar emot ett barn?

Ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran benämns jourhem i lagen. För dessa hem finns i 6 kap. 6 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) särskilda regler.

Jourhemmen är ofta kontrakterade av en eller flera kommuner för ett visst antal platser. Det förekommer även privat så kallad konsulentstödd jourhemsverksamhet, som förmedlar platser i jourhem och kan ge dessa handledning.

Ett enskilt hem som, efter beslut av socialnämnden, vid enstaka eller upprepade tillfällen tar hand om ett och samma barn är inte att anse som jourhem.

För att säkerställa att hemmet kan tillgodose de krav som ställs på kvalitet och säkerhet finns ett lagstadgat krav på att hemmet ska vara utrett i motsvarande omfattning som gäller för ett familjehem.

När ett barn placeras i familjehem, ska nämnden då göra en framställan till Försäkringskassan att barnbidraget ska utbetalas till en familjehemsförälder?

När ett barn placeras i familjehem ska nämnden enligt 16 kap. 18 § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) göra en framställan till Försäkringskassan om att barnbidraget ska utbetalas till en familjehemsförälder.

Barnbidraget eller studiebidraget reducerar nivån på den omkostnadsersättning som kommunen betalar. Familjehemmet får således genom barnbidrag/studiebidrag och kompletterande omkostnadsersättning sina merkostnader för uppdraget täckta.

Har familjehemsföräldrar rätt till föräldrapenning när de tar emot ett familjehemsplacerat barn?

Familjehemsföräldrar har inte rätt till föräldrapenning när de tar emot ett familjehemsplacerat barn. Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har däremot rätt till föräldrapenning.

Har familjehemmet rätt till tillfällig föräldrapenning vid barns sjukdom?

Det är inte ovanligt att barn blir sjuka och inte kan vara i förskolan eller skolan. En familjehemsförälder som stannar hemma har då rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn som inte fyllt 12 år.

Familjehemsföräldrarna bör informeras om rätten till tillfällig föräldrapenning. Kommunen behöver inte betala ersättning för mellanskillnaden mellan den tillfälliga föräldrapenningen och förvärvsinkomsten. För ett barn med hög sjukfrånvaro bör i stället kompensation ske genom nivån på det löpande arvodet.

Har familjehemsförälder/särskild vårdnadshavare rätt till vårdbidrag för ett placerat barn som till följd av sjukdom eller funktionshinder behöver särskild tillsyn?

En familjehemsförälder har inte rätt till vårdbidrag för ett placerat barn som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver särskild tillsyn eller har merkostnader. Det med anledning av att den vård barnet kan få i familjehemmet i de allra flesta fall avser samma hjälpbehov som legat till grund för bedömningen av rätten till vårdbidrag.

Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utges dels som ersättning för tillsynen och vården dels för uppkomna merkostnader.

Om den placerade har förorsakat skador, hur hanterar ett familjehem det?

Det är viktigt att enskilda personer och familjer (uppdragstagare) som engageras för samhälleliga vårduppgifter så långt som möjligt skyddas mot skador som den placerade eller den som får en insats kan förorsaka. Det kan bli fråga om skador på såväl personer som egendom. I vissa fall kan skadorna bli både omfattande och kostsamma. I en del fall kan det krävas höga ersättningar för att åtgärda och ersätta vad som skadats. Familjehemmet bör därför uppmanas att kontakta sitt försäkringsbolag för att kontrollera om försäkringen även omfattar den placerade och förutsättningarna för detta till exempel kan det krävas att barnet är folkbokfört i familjehemmet.

Om den placerade har förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen bör familjehemmet göra en skadeanmälan till sitt försäkringsbolag och även till socialnämnden. I de fall familjehemmet får ta egna försäkringar i anspråk bör socialnämnden ersätta dem för självrisken.

Viktigt att göra anmälan vid varje skadetillfälle

Det är viktigt att informera familjehemmet om att de ska göra anmälan vid varje skadetillfälle och inte samlar på hög för att återkomma i efterhand med krav på ersättning för sammanlagda kostnader för ett antal skador.

Kommunens ansvarsförsäkring

Ett viktigt komplement till familjehemmens hemförsäkring är den ansvarsförsäkring som de flesta kommuner tecknat för bland annat personer som placerats i familjehem.

Om kommunen saknar ansvarsförsäkring

Kommuner utan sådan försäkring tillämpar ett motsvarande ersättningssystem för skador som orsakats av den placerade. Försäkringsvillkoren och självrisken kan variera.

Kontrollera vad försäkring omfattar innan utlandsresa

Det är viktigt att kontrollera om försäkringen gäller utanför Sverige, till exempel vid en semesterresa eller behöver förstärkas vid en utlandsresa.

Anmäl omgående till Socialnämnden om skadan omfattas av ansvarsförsäkring

När det uppkommer en skada som kan omfattas av ansvarsförsäkringen bör familjehemmet omgående göra en anmälan till socialnämnden. Nämnden lämnar utan egen värdering anmälan vidare till sitt försäkringsbolag eller motsvarande. Det ska aldrig behöva uppstå en diskussion mellan nämnden och familjehemmet om huruvida det rör sig om ett försäkringsfall eller inte. Det är en diskussion som försäkringsbolaget får ta.

Försäkringsbolaget (motsvarande) tar kontakt med familjehemmet, utreder om det rör sig om ett försäkringsärende och reglerar i så fall detta.

Socialnämnden bör ha rutiner för hur och till vem försäkringsärenden ska anmälas. Kommunens ansvarsförsäkring omfattar även skador som kan gälla kontaktfamiljer och kontaktpersoner.

Barn som är i förskola, skolbarnsomsorg och skola är vanligtvis olycksfallsförsäkrade under tiden i verksamheten, men ibland även på sin fritid.

Uppdragstagare omfattas inte av försäkring för anställda

Uppdragstagare, t.ex. familjehem, omfattas inte i sitt uppdrag av sådana kollektiva olycksfalls- eller arbetsskadeförsäkringar som gäller för anställda. De får själva efter eget önskemål ordna med ett motsvarande försäkringsskydd. Socialnämnden kan ersätta dem för premien i en privat försäkring liknande den kollektiva olycksfalls- och arbetsskadeförsäkringen.

Har kommunen möjlighet att uppbära barnpension och andra pensionsförmåner?

Det finns ingen möjlighet för kommunerna att uppbära barnets pensionsförmåner.

Vem kan ansöka om barnpension?

Barnet har rätt till barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna.

Barnpensionen utgår enligt bestämmelser i det allmänna pensionssystemet och är tänkt att ersätta en del av den försörjning som den avlidne föräldern bidrog med. Det förekommer även att barnet har pension från annat håll till exempel privata pensionsförsäkringar.

Den av barnets föräldrar som lever ska ansöka om och uppbära sådan pension för barnets räkning. Barnets pensionsförmåner kommer att utbetalas till den efterlevande föräldern om inget annat bestäms.

Om båda föräldrarna är avlidna ska barnets vårdnadshavare ansöka om pensionerna. Om socialnämnden har anledning att misstänka att föräldrarna inte kommer att förvalta barnpensionen på ett betryggande sätt, i enlighet med barnets behov och nytta, är socialnämnden enligt 5 kap. 3 § p. 3 SoF skyldig att göra en anmäla till överförmyndaren.

Överförmyndaren kan då besluta om en medförmyndare som får i uppdrag att förvalta barnets tillgångar ensam eller tillsammans med barnets förälder, se 10 kap 8 § föräldrabalken (1946:381) (FB).

Det är inte möjligt att träffa frivilliga överenskommelser om att den efterlevande föräldern ska betala utöver vad kommunen lagligen har rätt att ta ut för barnets vård.

Vad bör ingå i ett avtal mellan socialnämnden och familjehemmet?

Socialnämnden är enligt 6 kap. 6 b § SoL skyldig att ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem.

Avtalet bör utgå från vårdplanen och genomförandeplanen (om en sådan har hunnit upprättas) och beskriva vad som ingår i nämndens respektive familjehemmets åtagande för att nå målen i dessa planer. Det ska exempelvis framgå vem som är ansvarig för att olika insatser kommer till stånd, såsom hälso- och sjukvårdsinsatser och stödinsatser i skolan.

En annan fråga som bör regleras är vad som ska gälla om familjehemmet vill ta emot ytterligare ett barn.

Av avtalet bör också framgå vad uppdraget omfattar, vilket stöd familjehemmet kan få, ersättningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader.

Uppsägningen bör ske skriftligen och i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag.

Vad är en privatplacering och utgår det en ersättning?

Privat placering med socialnämndens medgivande enligt 6 kap. 6 § SoL avser sådana fall då inte annan medverkan från socialnämnden behövs än att nämnden försäkrar sig om att förhållandena är tillfredsställande i det hem där barnet ska bo och att nämnden var sjätte månad enligt 6 kap. 8 § första stycket SoL överväger om privatplaceringen fortfarande behövs.

En privat placering bygger på en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning inte utgår från socialnämnden.

Vid socialnämndens utredning av hemmets lämplighet måste nämnden inhämta viss information om barnet och skälet till privatplaceringen; det kan inte uteslutas att situationen är sådan att det finns skäl för en regelrätt familjehemsplacering i stället.

Om det i samband med medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov, ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap. 1 § SoL.

Vilken ersättning utgår för ensamkommande barn placerade i familjehem?

SKL:s rekommendationer är tillämpbara för alla placerade barn inklusive de ensamkommande barnen.

Rekommendationerna gäller även för familjehem som består av anhöriga eller andra närstående (nätverkshem) och som fått sitt uppdrag av socialnämnden.

Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en kortare placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

Vilken ersättning utgår för nätverkshem?

SKL:s rekommendationer är tillämpbara för alla placerade barn inklusive de ensamkommande barnen.

Rekommendationerna gäller även för familjehem som består av anhöriga eller andra närstående (nätverkshem) och som fått sitt uppdrag av socialnämnden.

Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en kortare placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot