Publicerad: 23 februari 2018

Taligenkänning – resultaten av testpiloten klar

SKL har med hjälp av socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården testat om taligenkänning, en teknik som möjliggör digital diktering, kan hjälpa till att effektivisera dokumentationen i den sociala barnavården. Resultaten av testen är positiva och SKL planerar ge kommunerna stöd att upphandla tjänsten.

Projektets övergripande mål var att ta reda på om användningen av taligenkänning medförde att dokumentationen blev mer effektiv och tidsbesparande, samt mer transparent.

Resultat av utvärderingen

Utvärderingen har gjorts genom en utvärderingsenkät till testpersonerna efter avslutat test, före- och eftermätning av socialsekreterarnas arbetstid, samt en kvalitativ utvärdering av vad testpersonerna tyckte om att använda verktyget (svarsfrekvens 88 procent).

Projektets resultat redovisas i sin helhet i en slutrapport till Socialdepartementet senast september 2018.

Vad behöver göras för att Taligenkänning ska kunna användas inom den sociala barn och ungdomsvården?

Det var inga svårigheter att applicera taligenkänning på pilotkommunernas verksamhetssystem. Tjänsten kunde enkelt installeras och användas på ett smidigt sätt samt uppfyllde de krav på informationssäkerhet som ställs på verksamheterna.

Underlättar och minskar taligenkänning dokumentationen för socialsekreterarna?

69 procent var nöjda eller väldigt nöjda med taligenkänning, medan 14 procent inte var nöjda. De flesta tyckte att dokumentationen blivit roligare, gick snabbare och upplevdes inte lika betungande som tidigare. Testpersonerna upplevde att de kunde utnyttja arbetstiden effektivare eftersom de inte behövde lägga skrivarbetet på hög och hann klara av dokumentationen under korta stunder.

De positiva effekterna av taligenkänning rapporterades öka över tid, eftersom man kan utveckla användningen genom att till exempel lägga in kortkommandon, standardiserade texter, vilket förbättrar användarens profil som i sin tur optimerar kvaliteten på produkten.

Blir kvaliteten i journalanteckningarna/mötesreferat bättre?

38 procent upplevde att kvaliteten hade ökat, 41 procent att den var likvärdig och 21 procent att den hade blivit sämre.

Blir och känner sig barn och föräldrar mer delaktiga?

Under testperioden var det endast två socialsekreterare som testade att använda taligenkänning tillsammans med brukare. Testpersonerna var positivt inställda men menade att de hade behövt använda taligenkänning under en längre tid för att bli mer bekväma.

En oväntad positiv effekt med taligenkänning var att flera testpersoner som tidigare haft kroniska besvär av smärta i rygg- och nacke hade upplevt stor förbättring efter bara ett par veckors användande av taligenkänning.

83 procent ville fortsätta taligenkänning efter testperioden och den känslan förstärktes efter testets slut då testpersonerna blev tvungna att återgå till att dokumentera med tangentbordet.

Genomförandet av utvärderingen

Taligenkänning har testats i Linköping, Norrköping och Haninge. Tre olika kommuner med olika verksamhetssystem. Totalt 35 socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i den sociala barnavården har testat taligenkänning i sitt arbete. Projektet var indelat i tre faser:

  • förstudie – undersöka om taligenkänning är möjligt att använda i socialtjänsten (mars-aug 2017)
  • genomförandefas - själva testandet (september-december 2017)
  • utvärdering (2018).

Projektet har finansierats av Socialdepartementet och genomförts i samråd med Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Maskrosbarn

Bakgrund till arbetet

Bakgrunden till arbetet är kartläggningen som den tidigare nationella samordnaren Cecilia Grefve genomfört inom den sociala barnavården. Den visade att socialsekreterare har för lite tid för att träffa brukare då de lägger allt för stor del av sin tid på dokumentation och administration. En anledning till det är att den tekniska utvecklingen är eftersatt inom den sociala barnavården.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot