Publicerad: 17 december 2014

En höst präglad av politisk osäkerhet

Så fick vi efter åtta år regeringsskifte. På en arbetsplats som präglas av politik i så hög grad som SKL, fullkomligt sjuder det under valtider. För SKL:s del ligger fokus givetvis främst på de lokala valen. Men den nationella nivån har också mycket stor betydelse för de lokala förutsättningarna.

Frågorna var många när valresultatet stod klart. Vad vill den nya regeringen satsa på inom socialtjänsten? Blir det mer centralt styre, eller mindre?

Svaren fick vi den 23 oktober när budgeten presenterades

Ett långsiktigt åtagande

För socialtjänstens del handlade den mest dramatiska ändringen i den nationella politiken om beslutet att från statens sida finansiera en ökad bemanning i den kommunala äldreomsorgen. Ökningen skulle motsvara flera tusen personer under mandatperioden, utan säkrat långsiktigt åtagande. Därefter skulle finansieringen vara osäker.

Det är inte fel att öka bemanningen, men då behöver det vara ett långsiktigt åtagande. Den föreslagna satsningen leder till flera dilemman för den lokala nivån. Dels kan det komma att leda till minskad kontinuitet med tillfälliga anställningar, dels kan det leda till oönskade inlasningar för socialtjänsten.

En ny regering har i uppdrag att forma en ny politik, det vet och respekterar alla vi som arbetar i politiska organisationer. Men vi hade önskat ett fortsatt fokus på kunskapsutveckling, systematiskt förbättringsarbete och satsningar på ny teknik. Dessa behov är mer bestående, och det vore ett mer ansvarsfullt sätt att spendera statsbudgeten på eftersom det borgar för långsiktighet.

SKL anser också att om staten primärt önskar finansiera personal, så vore det vettigare att höja de generella statsbidragen och låta kommunerna själva ansvara för hur de riggar det. 

Drastiskt minskat stöd till regionalt utvecklingsarbete

En förändring som inte rörde miljarder, men som ändå är mycket viktig för socialtjänsten ur ett bredare perspektiv, var den mycket drastiska minskningen av stödet till regionalt utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för de regionala samverkans- och stödstrukturerna.

Dessa har tagit form de senaste fem åren och inkluderar flera av socialtjänstens verksamhetsområden. Det finns många belägg för att det är ett bra sätt att jobba tillsammans på, i syfte att uppnå högre kvalitet och ökad samverkan mellan huvudmännen.  

Det har inte varit tanken att staten skulle bekosta verksamheten i de regionala samverkans- och stödstrukturerna fullt ut. Om detta har staten och SKL varit eniga. Men att bygga stabila strukturer för långsiktig kunskapsutveckling inom socialtjänsten över huvudmannagränser låter sig inte göras i en handvändning. Detta har SKL påtalat vid flera tillfällen.

Den nya budgeten för denna satsning påverkar såklart dessa strukturer markant. Huvudmännen behöver nu på egen hand finansiera det fortsatta utvecklingsarbetet långt tidigare än vad som var planerat.

I våra kontakter med er på lokal och regional nivå ser vi dock styrkan i att jobba gemensamt på regional nivå. Trots dessa nya och sämre förutsättningar så är det ingen som ”packar ihop och går hem” utan man försöker se till att säkra det som har byggts upp.  Statens lappkast innebär dock att det har uppstått ett visst förtroendeglapp mellan statlig och lokal nivå som kommer att behöva repareras.

Fortsatt samverkan viktigt

Ni gör ett fantastiskt jobb runtom i landet Det är bra att ni inte packar ihop och går hem. Framöver kommer det att vara än viktigare att kommunerna samverkar i frågor som rör kunskapsstyrning och kunskapsutveckling. Trots de minskade resurserna till regional nivå i budgeten för 2015 så har begreppet regionala samverkans- och stödstrukturer aldrig förekommit så ofta i en budgetproposition tidigare.

Värdet av detta, liksom behovet av dialog mellan nationell och lokal nivå, påtalas framför allt i relation till statens nya organisation för kunskapsstyrning. Där framgår att statens kunskapsstyrning ska bygga på lokala behov och vara efterfrågad. Och för att det ska vara möjligt behövs det arenor där kommunerna kan företräda varandra och göra den lokala rösten starkare i det nationella samtalet än vad den är i dag.  

De regionala samverkans- och stödstrukturerna och den nystartade nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten är de naturliga arenorna att bygga denna dialog på.

Rödgrön regering och en alliansbudget – osäkerheten tilltar på nytt

Men för två veckor sedan ställdes allt på ände igen. Med en rödgrön regering och en alliansbudget för 2015 ser det ut som att vi kommer att få ta julledigt utan full klarhet i vad den nationella politiken kommer att innebära efter årsskiftet. Och med kommande extra val så kommer osäkerheten säkert att vara med oss en bra bit in på 2015.

Den 20 december ska statsbudgeten slutligen fastställas i finansutskottet, och Riksdagen kommer då att rösta om hur pengarna ska fördelas på respektive utgiftsområden. Det innebär att det finns riktade statsbidrag som kan förändras.

Skillnaden mellan regeringens och oppositionens budget är bara drygt två procent, men mycket av dessa pengar berör vår verksamhet. Vi vet var vi står

Viktigt visa SKL:s hållning socialtjänstpolitiken

Med denna politiska osäkerhet är det viktigt för SKL att visa var vi står. Oavsett vad den nationella nivån driver för socialtjänstpolitik så är SKL:s hållning att:

  • Socialtjänsten efterfrågar en fortsatt utveckling mot en evidensbaserad praktik och stöd till lokal kunskapsstyrning, och det har SKL för avsikt att fortsätta stötta på olika sätt. 
  • Ensam är inte stark. Vi kommer att fortsätta stötta och framföra värdet av de regionala samverkans- och stödstrukturerna, då vi tror att detta är vägen att gå för en samlad kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot