Publicerad: 4 juli 2019

Gemensam utveckling av kunskapsstyrning i socialtjänsten

Alla människor vill bli och förväntar sig att bli behandlade i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Kvalitetsregister och brukarenkäter ger kommunerna en unik möjlighet att säkra kunskap och lärandet i sina verksamheter.

Det råder en bred enighet om vikten av en kunskapsbaserad socialtjänst. Kommunerna, SKL och staten har därför under lång tid samverkat för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Till stora delar har arbetet finansierats inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas.

Statsbidragen till kommunerna har inte blivit mindre, men generella statsbidrag förutsätter att kommunerna aktivt prioriterar att avsätta medel till gemensam utveckling inom kunskapsstyrningsområdet, kvalitetsregister och brukarundersökningar.

Rekommendation om gemensam finansiering

SKL:s styrelse rekommenderar alla kommuner att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för att säkerställa att socialtjänstens verksamheter ska kunna följa upp och utveckla sina verksamheter och tydligare kunna prioritera resurser och insatser som gör skillnad för brukarna.

Rekommendationen innebär att kommunerna bidrar till den gemensamma finansieringen av kvalitetsregister som kommunerna använder, ett urval av brukarundersökningar och utveckling av systematisk uppföljning samt nationell samordning.

Den totala kostnaden för rekommendationen uppgår till högst 19,5 mkr årligen, vilket innebär 1,95 kr per invånare i kommunen årligen. Arbetet kommer att pågå under åren 2020-2023.

En stor majoritet av kommunerna har antagit rekommendationen

I början av juli har nästan 80 procent av kommunerna antagit rekommendationen. Endast sex procent har tackat nej till att delta och SKL inväntar fortfarande svar från övriga kommuner.

Senast den 25 augusti 2019 ska kommunerna meddela SKL sitt ställningstagande. SKL kommer under hösten 2019 att bedöma om det är tillräckligt många kommuner som har antagit rekommendationen för att det ska finnas resurser och möjlighet att bedriva arbetet med kvalitet.

Socialtjänstbloggen 4 juli: De flesta kommuner vill utveckla kunskapsstyrningen tillsammans

Karta med kommuner som antagit rekommendationen (Nytt fönster, png)

Frågor och svar

Här har vi samlat frågor och svar kring rekommendationen om finansiering av kunskapsstyrning i socialtjänsten

Vad är kunskapsstyrning och vad är målet med det?

Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. I kunskapsstyrningen ingår delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system.

Målet är att bästa tillgängliga kunskap ska finnas och omsättas i mötet mellan socialtjänstens personal och brukare. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning och lärande.

Vad är värdet för kommunerna med ett gemensamt arbete?

Alla kommuner har samma ansvar för att bedriva socialtjänst med kvalitet. Ett gemensamt arbete strävar mot att utjämna oönskade ojämlikheter mellan kommuner.

Kvalitetsregister och brukarundersökningar ger kommunerna en avgörande möjlighet att säkra kunskap och lärande i sina organisationer. Det finns större vinster med att gemensamt finansiera och utveckla detta tillsammans än att vidareutveckla motsvarande tjänster på egen hand.

Om inte finansieringen säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

SKL vet i dagsläget inte vad som händer med förvaltningen och fortlevnaden av kvalitetsregistren och brukarenkäterna om inte kommunerna är med och finansierar dessa.

Vad omfattar rekommendationen?

Tillgång till och möjlighet att påverka:

  • De kvalitetsregister som kommunerna använder - Senior alert, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, (BPSD), Svenska Palliativregistret, Rikssår och SveDem (beräknad kostnad årligen: 14,6 mkr).
  • Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet och övrigt stöd till utveckling av systematisk uppföljning (beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr).
  • Nationell samordning genom mötesplatser och dialog för gemensam utveckling av kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter (beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr).

Samlad kostnad för tilläggsfinansieringen = 19,5 mkr/årligen 2020-2023 varav de medel som avser kvalitetsregister betalas ut till respektive kvalitetsregister.

Kostnaden per kommun påverkas inte av hur många kommuner som väljer att anta rekommendationen.

Vad finns det för vinster för min kommun att anta rekommendationen?

Människor förväntar sig att bli behandlade i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Register- och enkätdata ger vägledning och underlag för förbättringsarbete och framtida forskning.

För kommunerna ger kvalitetsregister och brukarenkäter möjlighet till bättre beslutsfattande och dessutom möjligheter för kommuner att jämföra erfarenheter, arbetssätt och resultat och på det sättet lära av varandra.

Kvalitetsregister och brukarundersökningar ger möjligheter till utveckling och fördjupning inom ett arbetsfält där behovet av ytterligare forskning är stort.

Kvalitetsregister gör skillnad

Det finns flera konkreta och goda exempel av hur kvalitetsregister gjort skillnad i hur den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs.

  • Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar. En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett.
  • Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent.
  • Genom att mäta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) och arbeta strukturerat med att kartlägga förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD, ta reda på bakomliggande orsaker, sätta in lämpliga åtgärder för att minska BPSD och sedan utvärdera effekten av de insatta åtgärderna så minskar förekomsten av symptom över tid.

Brukarundersökningar ger förutsättningar till förbättringsarbete

Brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet har gett hälften av Sveriges kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca 25 000 brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter.

Nationell samordning genererar mervärde

Genom nationell samordning och nationella mötesplatser, och genom stöd från SKL, kan kommunerna tillsammans med SKL utveckla arbetet med systematisk uppföljning, verksamhetsutveckling och ett evidensbaserat arbetssätt. Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför stöd och gemensam utveckling.

Samordningen, stödet och utvecklingen innebär behov av både fysiska och digitala möten. Genom en gemensam finansiering kan kommunerna i samverkan långsiktigt delta i och säkerställa avgörande komponenter för ett nationellt gemensamt kunskapsstyrningsarbete inom socialtjänstområdet – med stöd av SKL.

Innebär detta en högre kostnad för kommunerna?

Till stora delar har det arbetet som rekommendationen omfattar bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL samt med tillfällig tilläggsfinansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av kortsiktig karaktär.

Statsbidragen till kommunerna har inte blivit mindre, men generella statsbidrag förutsätter att kommunerna aktivt prioriterar att avsätta medel till gemensam utveckling inom kunskapsstyrningsområdet, systematisk uppföljning, kvalitetsregister och brukarundersökningar.

I SKL:s grunduppdrag ingår intressebevakning, service och rådgivning samt viss verksamhetsutveckling. Det finns en avgiftspolicy för utökade tjänster. Tjänster och stöd inom kunskapsstyrningsområdet är, enligt SKL:s styrelse, av sådan karaktär och omfattning att de kräver tilläggsfinansiering på samma sätt som regioner i dag tilläggsfinansierar detta.

Om finansieringen av kvalitetsregister och brukarenkäter inte säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

Vem finansierar och förvaltar tjänsterna nu?

  • Olika landsting/regioner driver och förvaltar olika nationella kvalitetsregister. De nationella kvalitetsregistren har fram till 2018 finansieras helt av staten och av landsting/regioner. Under 2019 har två register som kommunerna använder (Senior Alert och BPSD) vänt sig direkt till kommunerna för att säkra finansiering för 2019. Även fortsättningsvis kommer staten och regionerna att bidra till finansiering av nationella kvalitetstregister, men även kommunerna kommer att behöva bidra till finansieringen av de register som kommunerna använder.
  • De brukarundersökningar och övrigt stöd till utveckling av systematisk uppföljning som omfattas av rekommendationen har tidigare finansierats genom överenskommelser med staten samt interna utvecklingsmedel från SKL. Arbetet bedrivs inom SKL:s kansli.
  • Den nationella samordningen har tidigare finansierats  genom överenskommelser med staten. Nu finanieras detta delvis av SKL:s medlemsavgift och delvis av temporär tilläggsfinansiering från kommunerna. Även fortsättningsvis kommer detta delvis finansieras av SKL:s medlemsavgift.

Varför kan inte dessa tjänster finansieras inom ramen för SKL:s ordinarie medlemsavgift?

I SKL:s grunduppdrag ingår intressebevakning, service och rådgivning samt viss verksamhetsutveckling. Det finns en avgiftspolicy för utökade tjänster. Tjänster och stöd inom kunskapsstyrningsområdet är, enligt SKL:s styrelse, av sådan karaktär och omfattning att de kräver tilläggsfinansiering på samma sätt som regioner tilläggsfinansierar detta.

Hur meddelar kommunen sitt ställningstagande?

Det är upp till varje kommun att hantera sin interna beslutsprocess avseende rekommendationen.

Sista svarsdatum har förlängts till 25 augusti 2019. Kommunen meddelar sitt ställningstagande till SKL via mejl till registrator@skl.se

Vad händer om många kommuner inte antar rekommendationen?

Kommunal finansiering är en förutsättning för att utveckling, förvaltning och fortlevnad av kvalitetsregistren och brukarundersökningar ska kunna säkras. Om finansieringen av kvalitetsregister och brukarenkäter inte säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

SKL kommer under hösten 2019 att bedöma om det är tillräckligt många kommuner som har antagit rekommendationen för att det ska finnas resurser och möjlighet att bedriva arbetet med kvalitet.

Kostnaden per kommun påverkas inte av hur många kommuner som väljer att anta rekommendationen. Men om det är för få kommer som antar rekommendationen kommer det gemensamma utvecklingsarbetet inte kunna bedrivas.

Kan kommunen välja att finansiera enskilda tjänster som ingår i rekommendationen?

Väljer man att anta rekommendationen så innebär det att man bidrar till alla de delar som rekommendationen omfattar.

Kommunen kan alltså inte välja att finansiera enbart kvalitetsregister, brukarundersökningar eller nationell samordning.

Finns det andra tjänster som kommunerna betalar SKL för men som inte omfattas av rekommendationen?

Det finns redan idag specifika tjänster som SKL tillhandahåller och som kommuner kan köpa. Detta gäller till exempel utbildningar och vissa digitala tjänster (t. ex. SammanSatt BasTjänst för Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK, och familjehemsverige.se).

Kommer kostnaderna för rekommendationen att öka framöver?

Det finns idag inte planer på att utvidga rekommendationen men om kommunerna själva på sikt ser ett värde av att samarbeta och gemensamt utveckla produkter och tjänster nationellt skulle det kunna bli aktuellt med en utvidgning inom området. Ett sådant område skulle kunna vara kompetensförsörjning.

SKL kommer att ta fram en indexuppräkning avseende kostnaden för den här rekommendationen som kan komma att tillämpas.

Kommer kommunerna kunna vara med och påverka?

Förslaget innebär såväl gemensam finansiering som kommunal medverkan i ledning och styrning av de tjänster som rekommendationen omfattar. Det finns en interimistisk styrgrupp, Stora AU, som säkrar kommunernas inflytande. Den utgörs av arbetsutskotten för SKL:s Socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL.

Den interimistiska styrgruppen har i uppdrag att föreslå en permanent styrgrupp som säkrar kommunernas inflytande. Kvalitetsregistren styrs i dagsläget gemensamt av stat och regioner och diskussion med dessa parter har inletts för att säkra inflytande från kommunerna.

Hur arbetar SKL för att även staten ska bidra till kommunernas kunskapsstyrning?

SKL för kontinuerligt dialoger och bedriver påverkansarbete om behovet av stöd även från staten för kommunernas arbete med kunskapsstyrning. Dialog sker både med Regeringskansliet och med utredningen ”Framtidens socialtjänst” (Dir 2017:39).

Nyttan med gemensam kunskapsstyrning - röster från Högsby och Jönköping

Med stöd av kvalitetsregister och brukarenkäter kan vi följa socialtjänstens resultat och utveckling och dessutom möjliggörs ett lärande och utbyte med andra jämförbara kommuner. Här berättar Högsby kommun och Jönköpings kommun hur de arbetar med dessa frågor.

Informationsansvarig

  • Anna Lilja Qvarlander
    Handläggare
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot