Publicerad: 27 september 2019

Så påverkar budgetförslaget för 2020 arbetsmarknadspolitiken

Den 18 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2020 till riksdagen.

Förslagen i budgetpropositionen för 2020 bygger på januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Viktigt att arbetsmarknadspolitiken även fungerar under omställningsperioden

Från 2018 till 2019 minskade både medlen för insatser till arbetssökande och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag rejält. Detta budgetförslag innehåller en fortsatt minskning i de delarna för 2020.

– Det är viktigt att den statliga arbetsmarknadspolitiken fungerar under omställningsperioden 2019-2021. Vi får till oss många signaler om att det inte fungerar i flera delar av landet just nu, vilket är allvarligt främst för de arbetslösa. I de fall där detta innebär en övervältring av arbetsuppgifter på kommuner och regioner behöver vi bli kompenserade ekonomiskt av staten, säger Leif Klingensjö, sektionschef på SKL.

Nedan följer en sammanfattning av förslag som berör området inom arbetsmarknad och arbetsliv.

  • Statens budget för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslås vara totalt 77,2 miljarder kronor 2020. Det innebär en ökning från 73,9 miljarder kronor 2019 där knappt 2,5 miljarder av ökningen består i att anslagsposten ”etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare” har flyttats från utgiftsområde 13 till utgiftsområdet för arbetsmarknad och arbetsliv.
  • Anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskar från 10,3 miljarder kronor 2019 till 8,9 miljarder kronor 2020.
  • Förvaltningskostnaderna för Arbetsförmedlingen minskas något från 7,6 miljarder kronor till 7,2 miljarder kronor.
  • Vikten av att ta tillvara kommunernas insatser inom arbetsmarknadsområdet understryks såväl som en fungerande samordning och samverkan samt att kommunernas roll i ett reformerat system analyseras vidare. SKL ser behov av att skyndsamt ta fram en fördjupad analys av kommunernas roll i ett reformerat system.
  • För att upprätthålla och utveckla samverkan tilldelas Delegationen för nyanlända och unga (DUA) medel för att fördela som statsbidrag till kommunerna 2020 om 52 miljoner kronor. SKL ser det som viktigt att överenskommen samverkan bibehålls och om möjligt utvecklas under reformeringen av arbetsmarknadspolitiken, inom DUA såväl som i ESF-projekt och FINSAM. DUA har spelat en positiv roll för samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen.
  • För extratjänster och introduktionsjobb anslås 427 miljoner kronor 2020 och 77 miljoner kronor per år 2021–2022.
  • För etableringsjobb avsätts 47 miljoner kronor för 2020, detta höjs till 75 miljoner kronor år 2022.
  • Ett ingångsavdrag föreslås som innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifter från 31 till 10 procent av lönekostnaden. Avdraget ska riktas mot individer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden.
  • Ett integrationsår ska införas som en del i en svensk nystart för att nyanlända ska komma snabbare in på arbetsmarknaden. Detta bör ske i form av ett intensivår inom ramen för etablerings-programmet. Intensivåret bör bestå av en kedja av språkintensiva och yrkesnära insatser som ges parallellt eller efter varandra under en relativt kort sammanhängande period. Syftet är att deltagarna efter intensivåret ska vara matchningsbara mot arbetsmarknaden och komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Till detta anslås 56 miljoner 2020 och 2021 sant 96 miljoner 2022.
  • En möjlighet till utvecklingstid ska införas i syfte att bidra till anställdas behov av att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens för att stärka sin fortsatta anställningsbarhet. Genom att anställda får möjlighet till utvecklingstid stärks deras position på arbetsmarknaden samtidigt som rörligheten främjas i en tid då kraven på omställning ökar. Utbildning bör vara fokus under utvecklingstid och ska bl.a. ge möjlighet och incitament för individer att utbilda sig till yrken inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Även start av näringsverksamhet bör vara möjligt. Ersättning bör lämnas till den som deltar i utvecklingstid. Regeringen avsätter 216 miljoner 2020, 589 samt 979 miljoner för 2021 respektive 2022.
  • För Arbetsmarknadsutbildningarna anslås 281 miljoner kronor 2020 och 177 respektive 226 miljoner kronor 2021 och 2022.
  • Medel avsätts för utvecklad stöd och matchning om 193 miljoner kronor 2020 och 348 respektive 427 miljoner kronor de följande två åren.

Behöver besked för att kunna bygga ett långsiktigt arbete

– Det är positivt att arbetet med extratjänster lyfts fram. Samtidigt som det är viktigt att det ges tydligare besked om vilka volymer dessa är tänkta att ha framöver, så att vi kan bygga ett mer långsiktigt arbete kring de som står längre från arbetsmarknaden. Det är även positivt att DUA får medel att fördela för att utveckla samverkan 2020. SKL vill också betona att ingångna avtal och samarbeten inom ESF, FINSAM och Dua gäller och måste hållas, säger Leif Klingensjö, sektionschef på SKL.

SKL:s arbete med omställningen av arbetsmarknadspolitiken

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Per Överberg
    Utredare
  • Oscar Svensson
    Utredare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot