Publicerad: 4 oktober 2018

Vuxenutbildning

Den kommunala vuxenutbildningen har en avgörande betydelse för många människors möjligheter att få ett arbete, att utvecklas och för att omskola sig i olika skeden av livet.

En väl fungerande vuxenutbildning behövs för att klara kompetensförsörjningen inom många yrken och har en central roll för nyanländas etablering i arbetslivet.

Kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi) utgör tillsammans vuxenutbildningens skolformer inom skolväsendet.

Komvux och särvux omfattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Vuxenutbildningens övergripande mål är att ge elever möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt främja sin personliga utveckling.

Antalet elever har varierat kraftigt över de senaste tjugo åren framför allt till följd av statliga satsningar som till exempel kunskapslyftet och den pågående satsningen på regional yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux). En viktig del i SKL:s arbete är att stödja våra medlemmar i det arbete de bedriver lokalt och regionalt.

Ökad efterfrågan på vuxenutbildning

Mycket talar för att fler personer kommer att studera inom vuxenutbildningen de kommande åren. En stor grupp nyanlända ungdomar och vuxna kan behöva vuxenutbildning, många unga vuxna behöver komplettera sin utbildning eller omskola sig och det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkesutbildade på gymnasial nivå.

En tydlig utveckling inom vuxenutbildningen som helhet är att allt fler av eleverna är utlandsfödda. En annan trend är att vuxenutbildningen går mot allt mer upphandlad verksamhet.

Ny målgrupp och ökade krav är nya utmaningar

Målgruppen för vuxenutbildningen är i dag både större och ser annorlunda ut än tidigare. I dag är det en högre andel personer utan svenska som modersmål, unga som i många fall har flera skolmisslyckanden bakom sig och fler personer i behov av särskilt stöd på olika sätt.

Inom ramen för det nya programmet för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet infördes även, den 1 januari 2018, en utbildningsplikt för nyanlända. De nya reglerna innebär bland annat att nyanlända med kort utbildning, som inte bedöms kunna matchas mot arbete, i huvudsak ska ta del av utbildningsinsatser i form av sfi, samhällsorientering och vuxenutbildning.

Det kommer att vara en utmaning att anpassa vuxenutbildningen mot ovanstående förändringar och krav. I synnerhet då det råder brist på lärare, skolledare och stödjande personal.

Det finns mycket som kommuner, landsting och regioner kan göra för att klara kompetensutmaningen.

Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden Rekryteringsrapport 2018

Skolans rekryteringsutmaningar

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi (PDF, nytt fönster)

Fler kvinnor än män och många utlandsfödda

Under 2016 gick ca 220 000 elever på komvux och ca 150 000 som deltog i sfi. Därutöver deltog knappt 3 900 elever i särvux. Under de senaste åren har antalet elever minskat i särvux medan antalet elever ökar på komvux och sfi. Antalet elever i sfi har ökat varje år under 2000-talet och sedan 2007 har antalet elever mer än fördubblats.

Det är fler kvinnor än män som studerande inom komvux, totalt utgör andelen kvinnor ca 62 procent. Kvinnodominansen finns både på grundläggande och på gymnasial nivå, men tendensen är att andelen män ökar.

På grundläggande nivå är 94 procent av eleverna utlandsfödda medan motsvarande andel på gymnasial nivå är 35 procent. För vuxenutbildningen totalt sett (både grundläggande och gymnasial nivå) var 46 procent födda utomlands. De utlandsföddas andel har ökat med tio procentenheter under den senaste tioårsperioden.

Olika sätt att bedriva utbildning för vuxna

En stor skillnad när det gäller vuxenutbildning och övriga skolväsendet är att det inte finns enskilda huvudmän. Det är främst kommunerna, och i några fall landstingen, som är huvudman för vuxenutbildningen. Kommunerna kan anordna vuxenutbildningen i egen regi eller lämna över uppgifter på entreprenad till en enskild utbildningssamordnare, till exempel privata utbildningsföretag, studieförbund eller folkhögskolor.

Andelen kursdeltagare som läser hos en annan anordnare har nästan fördubblats under de senaste tio åren och uppgick år 2016 till 45 procent. Variationen mellan olika regioner i landet är dock stor.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Kristina Cunningham
    Utredare
  • Helena Wintgren
    Utredare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot