Publicerad: 4 juni 2018

Fråga och svar

Gallring respektive radering - vad gäller?

Fråga

Vad gäller GDPR nämns radering och gallring väldigt ofta. En vanlig uppfattning är att man efter 25 maj kan radera sina personuppgifter. Vad gäller?

Svar

Det är två olika frågor, dels när den personuppgiftsansvariga myndigheten ska radera och gallra uppgifter ur systemen på eget initiativ, dels när en registrerad ber om att uppgifterna ska raderas. GDPR har regler om att personuppgifter inte ska bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till behandlingsändamålen. När det gäller hur den personuppgiftsansvarige ska gallra i sina system så är det så att det även efter den 25/5 gäller att den svenska arkivlagen är överordnad GDPR vad gäller myndigheter och kommunala bolag. Kommuner och landsting ska ha gallringsbeslut och arkivföreskrifter som styr när och hur gallring ska ske, det gäller ju allmänna handlingar generellt inte bara personuppgifter. Den andra frågan om den registrerade har rätt att begära att dennes personuppgifter ska raderas. Det finns en sådan rätt i GDPR men undantagen är många och för myndigheter och kommunala bolag är huvudregeln att det inte finns någon sådan rätt till radering eftersom arkivlagstiftningen är överordnad. Om behandlingen grundas endast på samtycke, och den registrerade återkallar samtycket så blir konsekvensen att uppgifterna får inte behandlas för det ändamål för vilket de samlades in, t ex webbpublicering, däremot kan de få de finnas kvar för arkivändamål.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Sidfot