Publicerad: 7 mars 2017

E-legitimation

Alla medborgare behöver e-legitimation för att säkert kunna utbyta känslig information i kontakt med vården, skolan, äldreomsorgen, samt med statliga myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, CSN med flera.

De flesta invånare använder en e-legitimation som utfärdats av BankID, Nordea eller Telia för att kunna använda e-tjänster på nätet. Kommuner och landsting som vill erbjuda e-tjänster har avtal med någon eller flera av de tre leverantörerna av e-legitimation.

Tidigare ramavtal för e-legitimationer har idag upphört att gälla. E-legitimationsnämnden jobbar nu vidare på att ta fram en ny försörjningsmodell men idag kan e-legitimationer antingen upphandlas eller avropas från Kammarkollegiets ramavtal.

Kommarkollegiets ramavtal

Vid avrop från Kammarkollegiets ramavtal, Programvaror och tjänster 2014, är det området Informationsförsörjning som ska användas. Detta ramavtalsområde har ersatt de tidigare EID2008 och EFSST2010. Bland annat kan följande avropas:

  • E-tjänster med stöd för SAML2
  • Identifiering med e-legitimation exempelvis Bank-id, mobilt Bank-id och Telia
  • Elektroniska underskrifter med e-legitimation exempelvis Bank-id, mobilt Bank-id, Telia samt SAML2
  • Integration mellan funktionerna ovan och utfärdare av e-legitimationer exempelvis genom idP och SAML2

De som har behov av att göra avrop har möjlighet att teckna sig på en kontaktlista för att få information och stöd på snabbast och mest effektiva sätt. För att komma på denna lista skickas e-post till följande adress: jan.lundh@kammarkollegiet.se. I ärendemeningen skrivs: Avropsstöd E-legitimation. I texten skrivs namn på organisation, personliga kontaktuppgifter och lite om behovet.

Vägledning för e-legitimering och e-underskrifter

”Juridisk vägledning för införande av e-legitimering och e-underskrifter” har tagits fram av eSams juridiska expertgrupp i samarbete med E-legitimationsnämnden och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Även banksidan har bidragit i arbetet.

Vägledningen vänder sig främst till offentlig sektor men även privat sektor berörs.

Den är skriven för jurister i första hand, men även för alla andra yrkesgrupper som är involverade, som t.ex. IT-arkitekter, verksamhetsutvecklare, upphandlare, IT-säkerhetsexperter, kommunikatörer med flera.

eSams vägledning

Utländska E-legitimationer eIDAS

Den 29 september 2018 blir det enligt lag obligatoriskt med utländska e-legitimationer i svenska offentliga digitala tjänster. Lagen och införandet kallas eIDAS och är en beslutad EU-förordning (nr 910/2014) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.

eIDAS, SKL

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING, EU

SKL tycker

Svensk e-legitimation ska vara säker och tillgänglig för alla medborgare så att de kan få tillgång till e-tjänster som underlättar i vardagen.

Den nuvarande inriktningen för Svensk e-legitimation gäller enbart för offentliga e-tjänster. SKL anser att Svensk e-legitimation även ska omfatta privata sektorn, eftersom gränsen mellan offentligt och privat är otydlig. Exempelvis blir det allt vanligare med privata utförare i offentligt finansierad service.

SKL anser också att det ska vara möjligt att få statligt utfärdade certifikat, för dem som inte vill välja en specifik privat utfärdare.

SKL:s förslag till regeringen, 2014-12-12 (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot