Publicerad: 29 juni 2018

Därför behöver välfärden automatiseras

Befolkningen i Sverige ökar snabbt. Det innebär krav på kommuner och landsting att tillhandahålla ett ökande utbud av sjukvård, skola, äldreomsorg, bostäder, kollektivtrafik, individ- och familjeomsorg, vatten, vägar med mera – det som ibland brukar benämnas välfärd.

Alla verksamheter påverkas, tittar vi framåt ökar antalet unga och äldre kraftigt. Antal invånare som är 80 år eller äldre beräknas öka med cirka 230 000 de kommande 10 åren (2017–2027) vilket motsvarar en ökning på 44 procent. Antalet barn i skolåldern beräknas öka med cirka 240 000, vilket motsvarar 11 procent.

Ökade svårigheter med kompetensförsörjning

Sammanvägt beräknas behovet av välfärdstjänster öka med drygt en procent årligen under kommande tioårsperiod. Om vi fortsätter att arbeta på samma sätt som idag innebär det att också antalet anställda skulle behöva öka med drygt en procent per år. Det motsvarar en genomsnittlig ökning av antalet anställda i den kommunalt finansierade sektorn med cirka 15 000 per år.

Samtidigt väntas sysselsättningen i riket öka med endast en halv procent per år, motsvarande 25 000 per år. Kommunsektorns svårigheter idag att klara kompetensförsörjningen kan därför förväntas öka i framtiden.

Behoven av välfärd ökar mer än intäkterna

En annan konsekvens av den demografiska utvecklingen är att kommunsektorns intäkter kommer att öka långsammare än behoven av välfärd vid nuvarande nivå på skattesatser och statliga bidrag. Om kostnaderna framöver enbart skulle öka i takt med den demografiska utvecklingen uppstår ett finansiellt gap som ökar med 5–10 miljarder kronor per år. Kostnaderna har dock ökat betydligt snabbare än de demografiska behoven, framförallt på grund av ambitionshöjningar, men också på grund av andra faktorer, som är svårare att påverka.

Rekryteringsutmaningen ökar

Sammantaget innebär detta att det finns en stor risk att kvaliteten i välfärden inte kommer kunna upprätthållas med nuvarande arbetssätt. En rad åtgärder måste till för att kommuner och landsting ska klara de ökade volymer som väntar utan att kvaliteten försämras. Högt prioriterat är att klara kompetensförsörjningen.

SKL pekar i en rapport på en rad åtgärder som behöver vidtas. Å ena sidan måste kommuner och landsting uppfattas som attraktiva arbetsgivare, för att underlätta nyrekrytering och för att behålla befintlig kompetens. Å andra sidan måste behovet av rekryteringar minskas.

SKL har formulerat nio strategier för att uppnå dessa båda mål, med bland annat förlängt arbetsliv och ökad medelarbetstid, möjligheter till löne- och karriärutveckling över tid samt god arbetsmiljö. Därutöver krävs förändringar i arbetssätt och arbetsorganisation samt ökat utnyttjande av ny teknik.

Medvetenhet krävs för att ändra arbetssätt

En förutsättning för att ändra dagens arbetssätt är att det finns en medvetenhet om att förändringar är nödvändiga. Det är inte rimligt att tro att vi ska klara att bygga ut välfärden på samma sätt som tidigare, genom olika reformer som förutsätter samma eller till och med ökad personaltäthet. Däremot finns en potential att höja kvaliteten i välfärden med hjälp av ny teknik och med nya arbetssätt som kräver lägre grad av bemanning.

Under perioden 2017–2027 förväntas dessutom cirka 300 000 personer gå i pension. De flesta kommer att behöva ersättas, men samtidigt möjliggör detta en successiv förskjutning mot nya kompetenser och nya arbetssätt.

Modernare arbetssätt och teknik förväntas

Samtidigt som den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar ställer välfärdens mottagare, det vill säga elever, patienter, omsorgsbehövande, företagare, pendlare med flera krav på ökad tillgänglighet och kvalitet i de offentliga tjänsterna. Även de anställda förväntar sig att arbetsgivarna använder moderna arbetssätt och modern teknik. För unga människor som är uppväxta i en digital miljö kan detta vara tungt vägande skäl inför framtida yrkesval.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot