Publicerad: 21 mars 2017

Frågor och svar Inera AB

Frågor och svar om SKL:s förvärv av Inera AB.

Bakgrunden till förvärvet av Inera AB

Varför förvärvar SKL Inera AB?

Syftet är att enklare kunna utveckla gemensamma lösningar som bidrar till att effektivisera verksamheterna i både kommuner, landsting och regioner. Inera blir en plattform för utveckling och förvaltning av gemensamma digitala lösningar även för kommunerna. Genom förvärvet kan utvecklings- och förvaltningskostnaderna sänkas, och utvecklingstakten höjas genom ett mer samordnat arbete.

Syftet är också att kunna återanvända det som Inera tidigare utvecklat för landsting och regioner i form av tjänster, infrastruktur och säkerhetslösningar, för de verksamhetsområden som kommunerna ansvarar för, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad.

Vad är SKL Företag?

SKL bedriver verksamhet dels inom förbundet, dels i aktiebolag. SKL Företag AB är moderbolag för ett antal dotter- och intresseföretag i SKL Företag-koncernen.

Vad är Inera?

Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna, på uppdrag av samtliga landsting och regioner. Genom samverkan och med uppdrag från landsting och regioner har Inera utvecklat gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och andra stöd för digitalisering. Idag ansvarar Inera för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt, bland annat 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagningen på nätet) och Journal via nätet. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor och ungefär 200 anställda. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare i vård och omsorg.

År 2007 förvärvades bolaget Carelink (grundat av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster). Då hade Infomedica bytt namn till Sjukvårdsrådgivningen SVR AB och 2010 bytte bolaget åter namn, till Inera AB.

Ineras årsredovisning för 2016 (PDF, nytt fönster)

Vad är SKL Kommentus?

SKL Kommentus ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt en majoritet av Sveriges kommuner, som också är de huvudsakliga kunderna. Kommentus uppdrag är att göra största möjliga nytta för kunderna genom att erbjuda två strategiska områden för offentlig sektor: inköp och HR-området.

Inom inköpsområdet finns dels en nationell inköpscentral (SKL Kommentus Inköpscentral), dels en konsultverksamhet (AffärsConcept). Inköpscentralen erbjuder en bred portfölj av ramavtal som kan förenkla försörjningen av varor och tjänster till kommuner, landsting och regioner. Konsultverksamheten erbjuder kvalificerat stöd och utbildningar inom inköp och upphandlingsområdet.

Digitaliseringen drivs av utbud och efterfrågan och SKL Kommentus kan med sin organisation och kunskap vara länken mellan marknad och kund. Redan idag så driver och förvaltar SKL Kommentus Inköpscentral ett antal ramavtal som stödjer digitaliseringen i samhället; e-arkiv och Trygghetslarm är bara två sådana exempel. SKL Kommentus Inköpscentral deltar även aktivt i det pågående projektet Bidrag och Bokningssystem tillsammans med SKL och Inera. Kopplat till SKL Kommentus finns även bolaget Affärsconcept som med stor kunskap och erfarenhet inom offentlig Upphandling stöttar SKL:s medlemmar vid behov. SKL Kommentus har således resurser att både stödja, utveckla, samordna och förvalta digitaliseringsprojekt tillsammans med Inera, SKL och dess medlemmar.

Så går affären till

Hur går affären till?

Förvärvet sker genom att landsting och regioner sålt majoriteten av aktierna till SKL Företag AB, som tog över ägarskapet den 16 mars 2017. Därefter erbjöds samtliga kommuner i Sverige att köpa aktier i Inera AB och därmed också bli delägare. De erbjöds att köpa fem aktier vardera, för en köpeskilling av 42 500 kronor. Det är ingen skillnad på om det är en stor eller liten kommun, alla betalar lika mycket. Det finns idag ingen bortre tidsgräns för när kommunerna behöver ha tagit beslut.

Alla kommuner har fått ett beslutsunderlag från SKL, inför beslut i kommunfullmäktige.

Erbjudandet till kommunerna

Vart går utskicket till kommunerna?

Den information som kommunerna fått med erbjudandet om att köpa aktier i Inera skickades både till respektive kommuns officiella brevlåda (diariet) och till kommundirektörerna, som fortlöpande informerats om planerna på ett gemensamt ägt bolag. Erbjudandet skickades ut den 24 mars 2017.

Måste alla kommuner köpa aktier i Inera AB?

Kommunerna kan välja att köpa aktier eller låta bli. Ett köp måste beslutas av fullmäktige, fem aktier kostar 42 500 kronor. Det är bara de kommuner som väljer att bli delägare i Inera AB som kommer att kunna delta i processerna för behov och prioriteringar av vilka insatser som ska göras för kommunerna, och som kommer att kallas till ägarråd och bolagsstämma.

Vad händer med Gotland, som är både en region och en kommun?

Region Gotland innehar idag fem aktier, precis som alla övriga landsting och regioner. Därmed har Gotlands kommun inte erbjudits att köpa aktier i Inera.

Finns det en tidsgräns för när kommunerna måste ha köpt aktier?

Erbjudandet om att köpa aktier fick kommunerna i mars 2017 och de ska sedan besluta i respektive kommunfullmäktige. Det finns ingen bortre tidsgräns för när ett sådant beslut ska vara fattat hos kommunerna, och kommunernas ägarskap registreras efterhand som köpen blir klara. När delägarskapet är registrerat, kallas kommunen till ägarråd och bolagsstämma.

Hur går det till när kommunen vill utveckla nya tjänster eller veta mer om att köpa tjänster från Inera?

För att kunna köpa tjänster från Inera AB måste kommunen vara delägare. Varje kommun erbjöds i mars 2017 att bli delägare (erbjudandet gick dels till den officiella kommunadressen, dels till kommundirektören). För landsting och regioner har Inera idag processer för hur utvecklingsidéer, önskemål och behov samlas in och bereds. Dessa processer behövs för att ta reda på hur omfattande behoven är, hur många som är intresserade, hur finansieringen ska ske och hur tjänsten/lösningen ska förvaltas.

I augusti kommer Ineras styrelse att fastställa ett nytt ramverk för hur bolaget ska styras och förankras hos ägarna. I ramverket ingår hur kommunerna representeras i beredande och styrande grupperingar. Det går också bra att vända sig till Ineras kundtjänst med frågor.

Ineras kundtjänst

Vilken nytta kan Inera göra för SKL?

Genom att åstadkomma en bredare verksamhetsbas för Inera AB, är det fler inom SKL än de som jobbar med hälso- och sjukvård som berörs av de fördelar bolaget medför. I det stöd som SKL ger till kommunerna i deras utveckling med hjälp av digitalisering, kan alltså Inera AB komma att spela en roll framöver. Detta ställer dock krav på en ökad kompetens när det gäller digitalisering inom SKL:s olika avdelningar, och även en ökad kompetens hos Ineras personal när det gäller kommunernas ansvarsområden.

Hur blir kommunernas behov tydliga?

Det finns flera olika vägar för kommunerna att beskriva sina behov. Bland annat finns många olika nätverk, kopplade till SKL, och även webbplatsen Dela Digitalt kan användas. På webbplatsen samlas idéer, genomförda projekt och önskemål om gemensam utveckling.

Dela digitalt

Under 2017 besöker också SKL, Inera och SKL Kommentus flera orter för dialog med kommunföreträdare. Hittills genomförda och planerade är Skellefteå (29 mars), Lund (15 maj) och Göteborg (20 september). Det går också bra att vända sig till Ineras kundtjänst med frågor.

Ineras kundtjänst

Vilken roll spelar SKL Kommentus?

Tanken är att behov av gemensamma digitala tjänster kan tillhandahålla på olika sätt. Om det visar sig vara lämpligast att göra gemensamma upphandlingar och tillhandahålla lösningar genom att teckna ramavtal på dessa, så kommer SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) att vara en samarbetspart och ta ansvar för såväl upphandling som förvaltning av ramavtal.

Finns det några bra exempel på hur digitalisering gör nytta i kommunal verksamhet?

Det bästa befintliga exemplet är nog det digitala verktyget för handläggning av ekonomiskt bistånd i socialtjänsten, SSBTEK, som idag används av ungefär 250 kommuner. Genom verktyget kan handläggaren digitalt få in uppgifter om den sökande från en rad olika myndigheter, istället för att manuellt skaffa in uppgifter om sådant som studiestöd, taxeringsvärde eller bostadstillägg. Detta sparar miljardbelopp för kommunerna, och SKL:s styrelse beslutade nyligen att sänka kommunernas kostnad för att använda verktyget, från en krona till 80 öre per invånare.

Trelleborgs kommun belönades 2017 med utmärkelsen Guldlänken för sitt arbete där de tog hjälp av artificiell intelligens för att ytterligare utveckla SSBTEK och kraftigt sänka handläggningstiderna för försörjningsstöd.

Guldlänken 2017

Ett annat exempel är det pågående arbetet för att hitta digitala lösningar för bokningar och bidrag inom kultur- och fritidssektorerna. Här kom initiativet från tre kommuner men efter att ha frågat runt i landet visade det sig finnas ett stort intresse från andra kommuner. Tillsammans med 200 av landets kommuner och SKL Kommentus Inköpscentral upphandlar nu SKL en gemensam lösning.

Kan även kommunförbund eller kommunala aktiebolag bli delägare i Inera AB?

Inera AB är ett samverkansprojekt mellan SKL och landets kommuner, landsting och regioner, med avsikten att kunna öka digitaliseringstakten i offentlig sektor. Konstruktionen bygger på alla landsting, regioner och kommuner avser att bli delägare i bolaget, förutom SKL genom SKL Företag AB. Genom aktieägaravtalet säkerställs att delägande landsting, regioner och kommuner har ett avgörande inflytande över beslut som fattas i bolaget. Det är inte möjligt att inom dessa ramar medge delägarskap i bolaget för t.ex. kommunala bolag eller kommunalförbund. Det skulle kräva att hela ägarkonstruktionen för bolaget måste ses över. Det kan tilläggas att medlemskap i SKL på motsvarande sätt är begränsat till kommuner, landsting och regioner.

Kan ett kommunalförbund eller ett kommunalt aktiebolag köpa tjänster av Inera AB?

Detta är möjligt i de fall direktupphandling tillåts. En direktupphandling enligt LOU är möjlig att göra bl.a. i det fall värdet av kontraktet uppgår till högst 534 890 kronor, inklusive värdet av eventuella options- och förlängningsklausuler. Vid bedömningen ska hänsyn tas till direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret.

Hjälpregler för beräkning av kontraktsvärdet vid direktupphandlingar av samma slag

Vi bedömer däremot att Teckalundantaget inte är tillämpligt om kommunalförbund eller kommunala aktiebolag köper tjänster av Inera AB. Det undantag i LOU (3 kap. 15 §) som rör förhållandet mellan ”systerföretag”, förutsätter att ”moderföretaget” (den kontrollerande personen) är den enda kontrollerande myndigheten. Det framgår också tydligt av förarbetena till LOU att i de fall kontrollen över ett dotterföretag (den upphandlande myndigheten) eller systerföretaget (motparten) utövas av moderföretaget tillsammans med andra myndigheter, undantas avtalet inte från lagens tillämpning (prop. 2015/16:195 s. 963). Eftersom Inera AB kommer att ägas av många upphandlande myndigheter, är bestämmelsen i 3 kap. 15 § LOU helt enkelt inte tillämplig.

Kan en gemensam nämnd (för flera kommuner) köpa tjänster av Inera AB?

En gemensam nämnd är ingen egen juridisk person och kan därmed inte vara aktieägare i Inera AB. Om de samverkande kommunerna är delägare i Inera AB, är vår bedömning att den gemensamma nämnden kan köpa tjänster av Inera AB, på motsvarande sätt som en ”vanlig” nämnd kan göra det sedan kommunen blivit delägare i Inera AB.

Däremot är det inte givet att en gemensam nämnd kan tillhandahålla eller leverera det som ”köpts in” från Inera AB till andra samverkande kommuner än värdkommunen. Av 3 kap. 11§ LOU framgår att organisationsformen gemensam nämnd inte ska behandlas på något annat sätt än en juridisk person vid tillämpningen av bestämmelserna om intern upphandling. I förhållande till andra kommuner än värdkommunen, anses det därför att nämnden är fristående eftersom den ingår i den juridiska person som värdkommunen utgör. I vad mån bestämmelserna om interna köp är tillämpliga på relationen mellan den gemensamma nämnden och andra samverkande kommuner än värdkommunen, får därför bedömas från fall till fall.

Organisation och styrning

Hur ser styrningen över bolaget ut?

Vid bolagsstämman den 7 juni utsågs den nya styrelsen. Bolagets styrelse består av 15 ledamöter, varav sex som representerar kommuner, sex som representerar landsting/kommuner. Tre ledamöter representerar SKL Företag AB

Ineras styrelse

Hur får ägarna inflytande?

Kommuner, landsting och regioner styr bolaget genom aktieägaravtal, ägarråd och bolagsstämma. I ägarrådet har samtliga delägare varsin plats. Varje landsting, region eller kommun har en röst. Styrelsen för bolaget består av 15 ledamöter – sex utses av landsting och regioner, sex av kommunerna och tre utses av SKL Företag.

Ineras styrelse

Ägarna utöver också inflytande genom olika samverkansgrupper inom Inera. Hur detta ramverk kommer att se ut, fastställs av Ineras styrelse i augusti 2017.

Vad gör ägarrådet?

Ägarrådet är Ineras högsta beslutande organ. Ägarrådet möts en gång per år och tar då beslut kring strategiska, ekonomiska och viktiga övergripande frågor för bolaget. Vid ägarrådet ska alla ägare representeras, dock kan detta ske via ombud.

Vad ska Inera arbeta med när kommunerna också är ägare?

Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet (e-hälsa), men genom förvärvet ska företaget på sikt kunna främja och stödja utvecklingen av digitala tjänster successivt inom fler verksamhetsområden, som idag är kommunernas ansvar. Det handlar om tjänster och lösningar som underlättar för invånare, företag, förtroendevalda och tjänstemän i både kommuner, landsting och regioner.

Hur får Inera sina uppdrag?

Ärenden och uppdragsförslag kommer till Inera från olika håll, dels från ägarna men även från regering, andra organisationer eller myndigheter. Inera har en process för att välja ut och prioritera ny funktionalitet och nya initiativ. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterade funktioner och tjänster som ska ingå i den gemensamma portföljen.

Förankring med landsting och regioner sker idag genom Ineras Programråd, där alla ägare finns representerade. I augusti fastställer Ineras styrelse ett nytt ramverk för samverkan, som även beskriver hur kommunernas representation och inflytande ser ut.

Kommer Ineras nuvarande processer för uppdrag finnas kvar

Nuvarande förankringsprocess för landsting och regioner med programråd och programkontor är fortsatt viktig. Metoder för samarbete, förankring och delaktighet med kommunerna ska utvecklas över tid, och i augusti tar Ineras styrelse beslut om ett nytt ramverk för samverkan, där det slås fast hur kommunernas medverkan i olika berednings- och beslutsgrupperingar ser ut.

Kommer privata aktörer inte längre att kunna leverera tjänster inom infrastruktur och e-tjänster till kommuner, landsting och regioner?

Inera AB kommer att fungera precis som tidigare, dvs. använda sig att marknadens leverantörer för att ta fram de lösningar som krävs. I aktieägaravtalet står det bland annat att ”Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden”.

Vad innebär det att Inera är ett intressebolag (inte ett dotterbolag)?

Samägda företag där två eller fler företag bildar ett företag i vilket de äger lika stora andelar, så kallade 50/50-företag, räknas inte som dotterföretag utan anses vara intresseföretag. Om alla kommuner blir delägare, kommer SKL Företag ändå att ha strax över 50 procent av aktierna och vara majoritetsägare, men eftersom övriga ägare – totalt 312 om alla kommuner bestämmer sig för att köpa en andel – har ett betydande inflytande blir bolagsformen intressebolag.

SKL Företag har även KPA och SOS Alarm som intresseföretag i koncernen.

Vilka ekonomiska krav ställer SKL Företag på Inera AB?

Syftet med innehavet är inte att bereda vinst åt SKL Företag AB. Någon utdelning kommer inte heller att lämnas från Inera. För att säkra Ineras långsiktiga finansiering har landstingen förbundit sig att under en treårsperiod fortsätta att köpa tjänster från Inera till samma belopp som före förvärvet. I ägardirektivet finns också krav på soliditet och avkastning. Avkastningskravet är 3 procent eftersom Inera behöver bygga upp ett eget kapital och på längre sikt stärka soliditeten. Soliditetskravet är minst 15 procent.

SKL Företags styrelse tog i juni 2017 beslut om ett extra tillskott till Inera AB, med 10 miljoner per år i fem år. Beslutet är villkorat och det kommer att tas årliga beslut om tillskottet. Tillskottet ska användas för att bygga upp kompetens och infrastruktur kopplat till kommunsektorns tjänsteutbud och på så sätt snabbare kunna möta verksamheternas behov.

Hur kan det komma sig att Inera får leverera tjänster till kommuner, landsting och regioner utan upphandling?

Detta är möjligt genom ett undantag i den svenska upphandlingslagstiftningen, där tjänsten räknas som ett internt köp, även om enheten formellt sett är fristående från den upphandlande myndigheten, i det här fallet en kommun, ett landsting eller en region. En förutsättning är att organisationen äger den verksamhet som levererar tjänsten. För att undantaget från upphandlingsskyldighet ska gälla, måste följande två förutsättningar vara uppfyllda samtidigt:

  1. Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning.
  2. Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär.

När både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet är uppfyllt är ett avtal mellan den upphandlande myndigheten och leverantören undantaget från begreppet upphandlingskontrakt i lagen om offentlig upphandling (LOU). Sådana inköp behöver därmed inte upphandlas. (Kontroll- och verksamhetskriterierna brukar även kallas för Teckal-kriterierna, efter namnet på en av parterna i det rättsfall där EU-domstolen för första gången slog fast möjligheten till detta undantag från skyldigheten att upphandla.)

Undantaget finns i 2 kap. 10a §, Lagen om offentlig upphandling.

Vad händer vid en eventuell framtida konkurs för bolaget?

Till att börja med är det ytterst osannolikt att delägarna skulle låta bolaget gå i konkurs, även om verksamheten börjar gå dåligt av något skäl. En konkurs skulle medföra att bolaget som juridisk person upphör att gälla, men ett sådant scenario skulle inte hindra delägarna från att bilda ett nytt bolag, i syfte att ta över (förvärva) verksamheten och fortsätta där det gamla bolaget slutade. Fordringsägarna skulle i en konkurs bara få betalt så långt de realiserade tillgångarna räcker till.

Rent juridiskt finns inga ekonomiska risker för delägarna – aktieägarna i ett aktiebolag har inga särskilda förpliktelser mot bolaget, mer än vad de skjutit till i form av aktiekapital (för kommunerna 42 500 kronor). I grunden är det SKL Företag AB som tar den ekonomiska risken. Som en del i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr, och landsting och regioner har åtagit sig att som en övergång garantera köp för minst den summa de köpt för i genomsnitt under åren 2013-15. I övrigt gör ingen av delägarna några särskilda ekonomiska åtaganden. Projekten inom Inera kommer även i fortsättningen att vara självfinansierade.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot