Publicerad: 27 augusti 2018

Statistik om besöksnäringen

Turismen är idag en av Sveriges basnäringar. Det finns ett ökat behov av statistik som ger en bild av besöksnäringen och dess effekter för samhället.

Statistiken gör det möjligt att kunna följa upp uppsatta mål och att fatta strategiska beslut för framtiden. Men att statistiskt mäta ekonomiska utfall av en näring med många olika branscher där delar av företagens omsättning kan härledas till turism är svårt.

SKL vill på olika sätt bidra till att medlemmarna får verktyg för att beställa och värdera olika statistiska produkter för att utifrån sina behov kunna följa upp sin egen verksamhet och näringens utveckling.

Ny undersökning av svenskars resande

Eftersom det som ekonomiskt ska härledas till turism bestäms av vem som konsumerar en vara eller tjänst är konsumentundersökningen Svenskars resande en nyckelundersökning för att göra ekonomiska analyser av turismens ekonomiska effekter.

Tillväxtverket genomför tillsammans med SCB från och med år 2017 en årlig undersökning om svenska befolkningens resor i Sverige och utomlands. I undersökningen ställs frågor månadsvis till 5 000 nya slumpvis utvalda personer om sina resor. Totalt 60 000 individer får enkäten. Svarsfrekvensen avgör mätningens antal svar och 2017 var svarsfrekvensen drygt 40 procent.

Resultaten från 2017 års undersökning publiceras i SCB:s statistikdatabas under mars/april 2018. Det kommer vara möjligt att beställa särskilda statistikuttag från SCB. Tillväxtverket kommer att tillhandahålla undersökningsresultat till andra aktörer för vidarebearbetning av datamaterialet, exempelvis för modellskattningar av turismens omsättning i landets regioner och kommuner. Mer information om den nya mätningen presenteras på Tillväxtverkets hemsida.

Besöksnäringens betydelse för utvecklingen i kommunerna

Besöksnäringen har ökat som andel av ekonomin, både i städer och på landsbygder. Detta innebär emellertid inte att utvecklingen har sett likadan ut i alla kommuner. SKL gav Lina Bjerke och Sara Johansson, forskare vid Center of Entrepreneurship and Spatial Economics vid Jönköping International Business School uppdrag att undersöka hur besöksnäringens utveckling skiljer sig mellan olika typer av kommuner och studera orsaken till dessa skillnader.

Denna rapport kartlägger kunskapsläget kring besöksnäringens betydelse för lokal/regional utveckling och ger en översiktlig bild av besöksnäringens omfattning och tillväxtmönster i olika typer av kommuner i Sverige. Rapporten pekar på områden där kunskapsläget är svagt och ger förslag på studier som kan bidra till att fylla dessa kunskapsluckor.

Rapporten: Besöksnäringen i städer och på landsbygd, webbutik

SKL gjorde 2016 en sammanställning över besöksnäringens effekter för kommuner utifrån kommungruppsindelningen från 2011 (ny kommungruppsindelning från 2017). Den visar att kommuner som satsar inom besöksnäring ser positiva effekter på ökad sysselsättning, större serviceutbud inom flera branscher, högre nyföretagande och bättre dagligvaruhandel.

Nyckeltalen har sammanställts från olika källor, bland annat SCB av Sweco på uppdrag av SKL.

Sammanställning av besöksnäringskommuners nyckeltal (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Linda Ahlford
    Utredare
  • Anders Gunnarsson
    Handläggare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot