Publicerad: 19 december 2017

Lokaler för vård och annat omhändertagande

Frågor till SKL gällande taxan för vårdboende. Det finns olika typer av boende och det beroende på hur pass mycket hjälp de boende behöver i sin vardag.

  1. Var går gränsen för vårdlokal? Vi undrar över definitionsfrågan för vårdboende för vår tillsyn?
  2. Hur är det tänkt att man ska göra med de vårdlokaler färre än fem?
  3. Är det , enligt taxan , skillnad på gruppbostad eller äldreboende där båda hyr sina bostäder inom verksamheten?
  4. Vad är det som ingår i grund tillsynen för vårdboende?
    extra riskpoäng ges för blöjbyten för vårdboende, vilket det inte gör på förskolan där ingår risken i grundavgiften. Vad är skillnaden?
    Exempelvis så sker det oftast blöjbyten på samma skötbord på förskolan men på äldreboende sker det i deras egna lägenhet, är det verkligen större risk på vårdboende eller borde det ingå i grundrisken. Vi har ju inte tillsyn i deras egna boende.
  5. En del verksamheter är väldigt små totalt 8 boenden på 2 avdelningar. Är det rimligt att vi ska riskklassa dem som 200.40-1 AK4? 
    Om vi räknar med att det inte finns några riskpoäng på två verksamheter och det ena boendet har totalt 8 boenden (2 avd.) och det andra har totalt 34 (3 avd.). Det känns som att boendet med få boenden, men ändå tillräckligt för att klassas inom koden 200.40-1 med >5 boenden, ändå får väldigt mycket tid för tillsyn. Det mindre boendet har kanske delat gemensamt utrymme för de båda avdelningarna medan på det större kan det vara ett gemensamhetsutrymme på varje avdelning. Tillsynstiden blir orättvis med tid per avdelning.
  6. Samma namn på boendet, tre avdelningar och tre chefer inom en och samma fastighet, samma organisationsnummer, hur ska man riskklassa denna?
    Hur tänker man sig gränsdragning för ett boende, tex om vi har en verksamhet som totalt har 10 avdelningar med både somatiskt och demensboende – är det fortfarande en verksamhet även om de har olika chefer? Om det är ett kommunalt boende - är det byggnad, typ av avdelning eller chef som avgör hur vi drar gränsen för vad som är ett boende och ingår i riskklassningen?
  7. Var tycker SKL att man ska klassa serviceboende och gruppboende är det som vårdlokal ? eller finns det en annan kod man kan använda?
    Eftersom service och gruppbostäder som oftast har 5 boende knutna till gemensamhetsutrymmet har samma taxa som ett äldreboende med 4 avdelningar och på varje avdelning är det 11-15 boenden (44-60 boenden) och 4 gemensamma utrymmen.
  8. Om dem har gjort iordning en liten hörna i samlingslokalen med redskap osv för aktivitet-gym ska vi ta ut en riskpoäng för gymlokal? Och vad ingår då i den riskpoängen?
    Om det är en gymlokal men inga redskap utan man spelar boule eller annan aktivitet ska det vara en riskpoäng och vad ingår i den riskpoängstillsynen?
  9. Är det tänkt att man ska riskklassa om objekten fram och tillbaka efter varje tillsynsbesök som det står i taxan, vi kommer att se över premiering och att riskklassningen stämmer efter varje tillsynsbesök. Det gör att vi kommer att lägga mycket tid på administration för att hantera riskklassningen och dess erfarenhetsbedömning. Det medför att fokus inte längre ligger på tillsynen utan hur de ska premieras eller inte och nya beslut skrivs. Har man tänkt på hur hanterbart det är för kommunerna? Alla kommunerna har inte tillräckliga resurser för att hantera det administrativa kring dessa beslut.

Svar från SKL

Det finns olika typer av boende och det beroende på hur pass mycket hjälp de boende behöver i sin vardag.

  1. Var går gränsen för vårdlokal? Vi undrar över definitionsfrågan för vårdboende för vår tillsyn? och
  2. Hur är det tänkt att man ska göra med de vårdlokaler färre än fem boende?
    Flertalet av frågorna bör i första hand ställas till tillsynsvägledande myndighet (Folkhälsomyndigheten). SKL bedömer att det ibland är svårt med gränsdragningen mellan vårdlokaler och bostäder enligt § 45 pkt 1 och 2, Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vår tolkning är att om lokalen har mindre än fem boende har den mer karaktären av eget boende. Den är dessutom att betrakta som en väldigt liten verksamhet och därmed bör den inte ha fast årlig avgift utan timavgift (Underlag för taxa inom miljöbalkens område s172).

    Det finns även viss vägledning i Socialstyrelsens (numer Folkhälsomyndighetens) vägledningsskrift ”Ansvarsfördelning för tillsyn av vårdlokaler 2013-1-15”. Där står bl.a. att läsa (s 19) ” Det är vad som görs i lokalen och av vem som avgör om den räknas som en lokal för vård enligt HSL, TL eller SoL eller enbart som bostad med viss service.” Det innebär att myndigheten måste fråga verksamhetsutövaren om detta innan klassning vilket har försvårats delvis efter förändringarna i anmälningsplikten 2008.
  3. Är det enligt taxan, skillnad på gruppbostad eller äldreboende där båda hyr sina bostäder inom verksamheten?

    Det kan det vara men det väsentliga är om det bedrivs vård i lokalen. Sker vård i lokalen är det att betrakta som vårdlokal den kan dock vara klassad som väldigt liten verksamhet och därmed sker debitering med timavgift.
  4. Vad är det som ingår i grund tillsynen för vårdboende?

    EXTRA RISKPOÄNG GES FÖR BLÖJBYTEN FÖR VÅRDBOENDE, VILKET DET INTE GÖR PÅ FÖRSKOLAN DÄR INGÅR RISKEN I GRUNDAVGIFTEN. VAD ÄR SKILLNADEN?

    EXEMPELVIS SÅ SKER DET OFTAST BLÖJBYTEN PÅ SAMMA SKÖTBORD PÅ FÖRSKOLAN MEN PÅ ÄLDREBOENDE SKER DET I DERAS EGEN LÄGENHET, ÄR DET VERKLIGEN STÖRRE RISK PÅ VÅRDBOENDE ELLER BORDE DET INGÅ I GRUNDRISKEN. VI HAR JU INTE TILLSYN I DERAS EGNA BOENDE.

    Systemet med riskpoäng finns till i de fall myndigheten bedömer att extra tillsynstid behövs för att kontrollera verksamheten. Den ska inte ses som obligatorisk. Bedömer myndigheten att det inte föreligger något extra behov så ska extra tid inte tilldelas. När det gäller frågan om blöjbyten finns ökade risker för smittspridning i vissa åldersgrupper (äldre, nedsatt immunförsvar mm) det kan därför vara extra viktigt att kontrollera verksamhetsutövarens egenkontroll om riskerna beaktas.
  5. En del verksamheter är väldigt små totalt 8 boenden på 2 avdelningar. Är det rimligt att vi ska riskklassa dem som 200.40-1 AK4?

    OM VI RÄKNAR MED ATT DET INTE FINNS NÅGRA RISKPOÄNG PÅ TVÅ VERKSAMHETER OCH DET ENA BOENDET HAR TOTALT 8 BOENDEN (2 AVD.) OCH DET ANDRA HAR TOTALT 34 (3 AVD.). DET KÄNNS SOM ATT BOENDET MED FÅ BOENDEN, MEN ÄNDÅ TILLRÄCKLIGT FÖR ATT KLASSAS INOM KODEN 200.40-1 MED >5 BOENDEN, ÄNDÅ FÅR VÄLDIGT MYCKET TID FÖR TILLSYN. DET MINDRE BOENDET HAR KANSKE DELAT GEMENSAMT UTRYMME FÖR DE BÅDA AVDELNINGARNA MEDAN PÅ DET STÖRRE KAN DET VARA ETT GEMENSAMHETSUTRYMME PÅ VARJE AVDELNING. TILLSYNSTIDEN BLIR ORÄTTVIS MED TID PER AVDELNING.

    Frågeställningen är något otydlig men bedömer myndigheten att tillsynstiden är ”orättvis” eller orimlig finns möjlighet, enligt § 23 Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, att sätta ned avgiften (s 66-70, Underlag för taxa inom miljöbalkens område). Myndigheten bör även bedöma om fast årlig avgift för boendet är lämpligt. Detta bör bestämmas i behovsutredning så att verksamheter med liknande tillsynsbehov bedöms på samma sätt, d.v.s. hur man bedömer en lämplig tillsynsfrekvens för verksamheten i förhållande till de risker som finns.
  6. Samma namn på boendet, tre avdelningar och tre chefer inom en och samma fastighet, samma organisationsnummer, hur ska man riskklassa denna?

    HUR TÄNKER MAN SIG GRÄNSDRAGNING FÖR ETT BOENDE, TEX OM VI HAR EN VERKSAMHET SOM TOTALT HAR 10 AVDELNINGAR MED BÅDE SOMATISKT OCH DEMENSBOENDE – ÄR DET FORTFARANDE EN VERKSAMHET ÄVEN OM DE HAR OLIKA CHEFER? OM DET ÄR ETT KOMMUNALT BOENDE - ÄR DET BYGGNAD, TYP AV AVDELNING ELLER CHEF SOM AVGÖR HUR VI DRAR GRÄNSEN FÖR VAD SOM ÄR ETT BOENDE OCH INGÅR I RISKKLASSNINGEN?

    Det första myndigheten ska bedöma är om tillsynsbehov föreligger. Är verksamheten/erna vårdlokaler? Bedömer man att så är fallet går man vidare med att bedöma ansvarsförhållande. För att göra det så enkelt som möjligt så bör man kontakta verksamhetsutövaren. Har cheferna olika budgetansvar? Betraktar de sig själva som olika verksamheter? Skiljer sig riskbedömningen mellan de olika verksamheterna åt? Bedömer man att verksamheterna kan slås ihop blir nästa steg att bedöma tillsynstiden. Vilka delar är gemensamma (inomhusmiljö, radon mm)? Och vilka delar skiljer sig åt (egenkontroll)? Hur ofta bör verksamheterna besökas?

    Det är inte verksamhetsutövarens organisation som avgör om den omfattas av miljöbalken. Det är lagstiftningen.

    ”Kontraktsformen är inte det väsentliga utan om det bedrivs vård i lokalen. Tillsynen ska också vara oberoende av vem som är vårdgivare eller verksamhetsutövare.” (Ansvarsfördelning för tillsyn av vårdlokaler 2013-1-15)
  7. Var tycker SKL att man ska klassa serviceboende och gruppboende är det som vårdlokal? eller finns det en annan kod man kan använda?

    EFTERSOM SERVICE OCH GRUPPBOSTÄDER SOM OFTAST HAR 5 BOENDE KNUTNA TILL GEMENSAMHETSUTRYMMET HAR SAMMA TAXA SOM ETT ÄLDREBOENDE MED 4 AVDELNINGAR OCH PÅ VARJE AVDELNING ÄR DET 11-15 BOENDEN (44-60 BOENDEN) OCH 4 GEMENSAMMA UTRYMMEN.

    Det är en bedömning om det sker sådan vård hos verksamheten att man klassar den som vårdlokal. Det kan exempelvis ske vård i hemmet(lägenheten) och då kan man som myndighet bedöma att lokalen mer har karaktären av bostad. Vid bostadstillsyn utgår sällan fast avgift. Lokaler för omhändertagande omfattar vårdcentraler, kriminalvård, häkten och eventuellt gruppboenden. Generellt så kanske det räcker med fasta avgifter på vårdlokaler och på stora lokaler för omhändertagande och att myndigheten agerar på klagomål och i samband med vissa projekt för övriga verksamheter.

    Det kan finnas skäl till att i samband med vår planerade översyn av fasta avgifter diskutera om det behövs en differentiering av vårdlokaler d.v.s. fler underbranscher. Denna diskussion bör dock ske i samarbete med Folkhälsomyndigheten.
  8. Om de har gjort iordning en liten hörna i samlingslokalen med redskap osv för aktivitet-gym ska vi ta ut en riskpoäng för gymlokal? Och vad ingår då i den riskpoängen?

    OM DET ÄR EN GYMLOKAL MEN INGA REDSKAP UTAN MAN SPELAR BOULE ELLER ANNAN AKTIVITET SKA DET VARA EN RISKPOÄNG OCH VAD INGÅR I DEN RISKPOÄNGSTILLSYNEN?

    Nej vi bedömer inte att det automatiskt utgår extra riskpoäng för aktivitets-gym. Det är en sammantagen bedömning över gymmets omfattning (ventilation, ljudnivå, hygien mm) som ska göras. Erfarenhetsmässigt brukar inte gymlokaler utan redskap kräva särskild tillsyn det brukar räcka med samma bedömning som sker vid granskning av samlingslokaler.
  9. Är det tänkt att man ska riskklassa om objekten fram och tillbaka efter varje tillsynsbesök som det står i taxan, vi kommer att se över premiering och att riskklassningen stämmer efter varje tillsynsbesök. Det gör att vi kommer att lägga mycket tid på administration för att hantera riskklassningen och dess erfarenhetsbedömning. Det medför att fokus inte längre ligger på tillsynen utan hur de ska premieras eller inte och nya beslut skrivs. Har man tänkt på hur hanterbart det är för kommunerna? Alla kommunerna har inte tillräckliga resurser för att hantera det administrativa kring dessa beslut.

    Nej. Premiering och erfarenhetsbedömning ska ske efter ordinarie tillsynsbesök och enligt kommunens egna fastställda plan. Det är en samlad bedömning över hur verksamheten fungerat under ett år som är intressant. Däremot bör information från varje ordinarie inspektionstillfälle sammanställas för att den sammanvägningen ska kunna ske. Ett sätt att göra en sådan bedömning skulle kunna vara genom att visualisera varje inspektion med exempelvis plus och minus för att få en snabb indikation om hur trenden ser ut. Om samtliga inspektioner har ett plus så är det troligen så att företaget bör premieras. Därefter går man in och gör den särskilda processen enligt rutinen.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?



    Tack för att du hjälper oss!

    Sidfot