Publicerad: 19 december 2017

Slakteri

Jag har ett företag som idag styckar kött (50-60 ton/år) vilket får kod 15.5001 och AK 6. De tänker att de sen ska utöka sin verksamhet till att slakta djuren själva vilket ger kod 15.30 (C-verksamhet) och AK 4. De går alltså upp från att vara U verksamhet till att bli en C-anläggning och de kommer att få mer avfall etc. Hur är det då tänkt att jag ska lägga mindre tid på dem? Eller ska de sen få bägge klassningskoderna? Men förklara gärna hur slakteri ger mindre tid än styckning. Själv tänker jag att det borde vara tvärtom men jag kanske har missat att tänka på något.

Svar från SKL

Klassning miljöfarlig verksamhet (slakteri och styckning)

Miljöprövningsförordning (2013:251) ändrad t.o.m. SFS 2016:1188
anger att 6 § Anmälningsplikt C och verksamhetskod 15.50 gäller för anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 50 ton men högst 2 000 ton per kalenderår. I SKL:s taxa MB version 2017-05-19 har denna kod (15.5001, U) justerats till avgiftsklass 3.

I SKL äldre taxa MB version 2012-05-30 anges 15.5001, U. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av högst 400 ton produkter per kalenderår, xxxxxxxxxxx. Avgiftsklass 6.

Bedömningen är att i och med uppdateringen i miljöprövningsförordningen har gränserna ändrats och därför har föreslagen AK också förändrats. Ett annat sätt att se på det är att staten bedömer behovet för tillsynen av styckningsanläggningar annorlunda nu än 2012.

När det gäller frågan om tiden för tillsyn av slakt respektive styckning så verkar inte staten anse att det finns en skillnad i totaltiden eftersom den anger samma belopp för slakterier och styckningsanläggningar.

SKL:s bedömning är att det inte är särskilt stor skillnad i hur tillsynen bedrivs mellan stora styckningsanläggningar och slakterier, men att inriktningen är annorlunda. Troligen krävs mer fokus på avloppsanläggningar för slakterier eftersom det är en större del av utsläppen till omgivningen. Det kan t.om. vara så att tillägget för avloppsanläggningen (25 % -regeln) är så pass stort att det blir en skillnad i totaltid.

Värt att påpeka är att ABP-tillsynen för slakterier utförs av Livsmedelsverket och det finns beröringspunkter gentemot den tillsyn som kommunen utför.
Slutligen är det alltid så att tiden för tillsynen beror på behovet och om kommunen är osäker på vad tillsynen ska omfatta bör man kontakta Naturvårdsverket.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Sidfot