Publicerad: 15 augusti 2016

Kostnad för inrättande av vattenskyddsområden kan minskas

Kostnaden för att inrätta vattenskyddsområden för samtliga allmänna vattenverk begränsar kommunernas möjlighet att göra andra investeringar. En bättre statlig styrning och vägledning kan effektivisera hanteringen och därmed minska kostnaderna.

SKL har låtit WSP ta fram en rapport som tittat på hur mycket det kostat för tre olika kommuner att inrätta vattenskyddsområden.

Rapportens resultat återges i dricksvattenutredningens slutbetänkande SOU 2016:32 som är på remiss hösten 2016.

Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde, rapport (PDF, nytt fönster)

SKL:s inspel till Dricksvattensutredningen (PDF, nytt fönster)

SKL:s slutsatser

  • Samhällets kostnader för inrättande av vattenskyddsområden är stora särskilt mot beaktande att det ska inrättas för samtliga kommunala vattenverk som finns i Sverige. Kostnaderna för inrättande av vattenskyddsområden påverkar andra investeringar som kommunen har för tillverkning av säkert dricksvatten.
  • Kostnaderna för inrättande av vattenskyddsområden beror mer på processen än på storleken av vattenverket.
  • Erfarenheter visar att arbetet med processen för inrättande av vattenskydds­områden förlängs i onödan eftersom det saknas styrning och vägledning för hur en sådan process ska bedrivas.

Så kan kostnaderna minska

SKL ser följande behov för att effektivisera inrättandet av vattenskyddsområden:

  • Staten behöver ta fram en riskklassningsmodell för inrättande av vattenskydds­områden.
  • Kommunerna måste bedöma om inrättande av vattenskyddsområde är samhällsekonomiskt lönsamt.
  • Staten behöver fastställa en process för hur inrättande av vattenskyddsområden ska gå till.
  • Staten måste ta fram en vägledning för processen.
  • Oklarheter i VA-lagstiftning och miljöbalken om hur kommunen ska kunna fördela kostnader som uppstår behöver klargöras.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot