Publicerad: 17 januari 2017

Göteborg arbetar strategiskt för att bygga säkert i osäkra områden

Göteborg har alltid tampats med översvämningsproblem. Klimatförändringarna förvärrar problemen. För att säkra och kunna utveckla staden kommer man att höja kajkanterna och bygga vallar. Dessutom finns en plan B för att avleda vattnet.

Översvämning av Bananpiren i Göteborg. Foto: Anna Karlsson, Göteborgs stad.

Foto: Anna Karlsson, Göteborgs stad

Göteborg planerar för omfattande bebyggelse i områden som riskerar att översvämmas. För att möjliggöra denna stadsutveckling arbetar staden strategiskt med att förebygga översvämningar, med höjda kajkanter och vallar och – som en plan B - att vattnet ska ha någonstans att ta vägen vid översvämning. Stadsdelen Frihamnen kommer att bli den första stadsdelen i Sverige som klimatsäkras.

Viktiga planeringsunderlag är modellberäkningar och funktionsmål samt diskussioner om rimlig skyddsnivå.

Samtidigt planerar Göteborg för att utveckla staden i lågt liggande områden längs båda sidor av Götaälv. I Älvstaden pågår bygget av 25 000 bostäder och 45 000 arbetsplatser fram till år 2035, där bland annat stadsdelen Frihamnen byggs på översvämningshotad mark.

Strategi för att möta en förändrar översvämningssituation

Göteborg arbetar strategiskt för att möta en förändrad översvämningssituation och den nya stadsdelen i Frihamnen i Älvstaden kommer att bli den första klimatanpassade stadsdelen i Sverige. Den primära strategin är höjdsättningen så att tillgängligheten fungerar även vid eventuella högvatten.

Klimatanpassningsstrategi, Göteborgs stad.

Planering av Älvstaden tar höjd från ett scenario från FN;s klimatpanel (IPCC), där medelvattenytan beräknas öka 1 meter global havshöjning (landhöjning från 1 meter är fråndragen) till år 2100. För normalt byggande gäller höjden 1 meter över högsta högvatten och för samhällsviktiga funktioner har man lagt på ytterligare en meter.

Det handlar i första hand om att förhindra att vattnet rinner in, med höjda kajkanter och olika vallar. Men det är också viktigt att planera att vattnet ska ha någonstans att ta vägen, om det blir en översvämning. I Frihamnen planeras för att tillgänglighet säkras via höjdsättning mitt på pirarna och byggnader som ligger lägre vid vattnet har tät konstruktion. Dessutom ges plats för skyfall i multifunktionella ytor på gårdaroch gator, och nyskapade lågzonsområden, säger Ulf Moback, landskapsarkitekt och ansvarig för klimatanpassningsfrågan i Göteborgs stad.

Attack, försvar och reträtt

Tre olika koncept för klimatanpassning studerats för att bredda perspektiven och diskutera alternativa skyddsåtgärder; attack, försvar och reträtt:

  • Attack innebär att bygga ut över vattnet antingen på tillräckligt höga pelare eller flytande konstruktioner.
  • I försvar bygger man skyddsanordningar, och
  • i reträtt nyttjas områden som ligger lågt med tillfällig enklare markanvändning för att när översvämningarna kommer allt oftare överge dem.

Modellberäkningar visar behov av åtgärder

Ett viktigt underlag för planering är modellberäkningar. Göteborg arbetar med både skyfallsmodelleringar och en hydromodellering. Med skyfallsmodelleringar kan man identifiera de naturliga flödesvägarna ovan mark och undersöka nya möjligheter att styra och magasineravattnet optimalt. Göteborg har analyserat effekter av 100 och 500 års regn och påvisat stor påverkan på befintliga miljöer och samhällsfunktioner.

I hydromodellen studeras samverkan hav, vattendrag, ledningsnät och regn och det görs simuleringar av framtida vattennivåer, nederbörd och flöden. Modelleringar är av vikt både som beräkningsverktyg och för visualisering av klimateffekter. Resultatet kan användas för att bedöma kostnader kopplat till skador inom trafik, fastigheter, försäkringar etc.

Ett konstaterande utifrån modellberäkningar är att det behöver göras klimatanpassningsåtgärder uppströms för att uppnå en effektiv skyddsnivå i Älvstaden. Det finns därför ett behov av strategier och åtgärdsprogram som tar ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet som planeringsunderlag för en detaljplan.

Till vilken nivå ska staden skyddas?

En viktig fråga är till vilken nivå som det är rimligt att översvämningssäkra en stad. Vilka riskhänsyn som är rimliga? Vilka avbrott kan accepteras? Vilka tidsperspektiv? Risknivå utifrån kostnad-nytta eller samhällsrisk? Enligt stadens förslag till målbild ska frågan hanteras inom fysisk planering så att grundläggande samhällsfunktioner kan upprätthållas vid både dagens och framtidens översvämningar.

Det är spännande att få ta del av Göteborgs ambition att göra rätt från början i planering av Älvstaden och hur staden arbetar strategiskt för att bygga säkert i osäkra områden, säger Bijan Zainali, ordförande i programberedningen för klimat vid SKL.

Göteborg arbetar med funktionsmål för hur grundläggande samhällsfunktioner kan upprätthållas vid översvämningar utifrån en samlad bedömning av risker under 50 år. Exempel på grundläggande samhällsfunktioner är framkomlighet till och från byggnad, samhällsviktiga transporter och kommunikationer, samhällsviktiga anläggningar (vatten, el värme), byggnadsfunktioner, och ekonomisk skada eller hälsoeffekter av skada.

Utmaningar i klimatanpassningen

Den totala kostnaden för att klimatanpassa Älvstaden beräknas till cirka 20 miljarder kronor.

Några utmaningar i det fortsatta arbetet är:

  • Principer för val av risknivå vid åtgärder och planering, vilken nivå ska vi välja? 200 år?
  • Möjliggöra att åtgärder kan vidtas först när de behövs, till exempel vallar. Det är en samhällsekonomisk förlust att bygga åtgärder innan risken finns, särskilt med tanke på underhållskostnader.
  • Säkerställa likartade krav för alla samhällsaktörer, balanserad riskbild. Trafikverket har i nuläget ingen översvämningsplan för vägar vilket försvårar för kommunen.
  • Principer/investeringar för att hantera den befintliga staden

Fakta

Göteborg har till följd av sitt utsatta läge alltid tampats med översvämningsproblem. Idag är stora delar av centrala Göteborg hotat av översvämningar. Det handlar om höga vattennivåer från Västerhavet, höga flöden från Göta älv och skyfall. Flera stora översvämningar har inträffat de senaste åren framförallt i samband med storm. Därtill är stora delar av Göteborg utfyllnadsområden med stabilitetsproblem och marksättningar. Med klimatförändringarna förväntas än större problem till följd av höjd medelvattennivå och mer frekvent förekommande skyfall.

Artikeln är en del av en summering från två studieresor som SKL:s programberedningen för klimat gjorde i början av 2016. Den 20-21 januari besöktes Karlstad kommun och Göteborgs stad och dem 8-10 mars besöktes Kristianstad kommun, VA Syd samt kommunförbundet i Danmark.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot