Publicerad: 17 januari 2017

Sverige har mycket att lära av ansvarsfördelningen i Danmark

Skyfallen 2011 blev en vändpunkt. Sedan dess har Danmark skärpt sin klimatanpassningspolitik med nya lagar och krav, och tydliggjort ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och fastighetsägare. Köpenhamn arbetar med att förebygga skador, bland annat genom att planera för att vattnet ska ha någonstans att ta vägen.

Skyfallen möjliggjorde ändringar i dansk klimatanpassningspolitik med nya lagar och krav som följd. Det ställdes krav på kommuner att ta fram klimatanpassningsstrategier och det gjordes ett arbete för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och fastighetsägare för den långsiktiga planeringen, vilken skiljer beroende på klimateffekt.

Vi kan lära av Danmark när det gäller hur finansieringen av förebyggande åtgärder kan fördelas mellan stat, kommun, fastighetsägare. Här behöver staten tydligt ta ansvar, säger Bijan Zainali, ordförande i programberedningen för klimat vid SKL.

I Danmark har kommunerna har ett stort ansvar för skyfall, översvämningar från havet och från vattendrag och för kusterosion. Fastighetsägarna har främst ansvar för översvämningar från vattendrag och kusterosion samt ett mindre ansvar för skyfall och översvämningar från havet. Statens ansvar är översvämningar från havet och kusterosion. Man har ännu inte klarat ut ansvarsbiten för grundvattenhöjningar.

Investeringsstöd till dagvattenåtgärder

Enligt den danska vattenlagen så kan kommunen få ett investeringsbidrag för åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten från huvudmännen för vatten och avlopp. Detta är ett frivilligt åtagande från huvudmännen och det är attraktiv eftersom det är billigare att betala för lokal lösning än att betala för att få ner det i rören.

I Sverige råder oklarheter kring om huvudmännen för vatten och avlopp kan använda VA-taxan till att finansiera åtgärder som inte är direkt i rör- och ledningsnätet, även om det är samhällsekonomiskt klokt.

Köpenhamn rustar för klimatförändringarna

För Köpenhamns del innebar skyfallen ett startskott för en implementeringsplan med 300 projekt till en kostnad av 11 miljarder DKK. En utgångspunkt var de vattenplaner som togs fram för olika områden i Köpenhamn och Frederiksberg efter skyfallet.

På 20-30 års sikt kommer Köpenhamn även ha problem med havsnivåhöjningarna och detta är man medveten om nu när man planerar nya stadsdelar och stadsutvecklingsprojekt.

Framgångsfaktorer och utmaningar

  • En framgångsfaktor var att få med politiken tidigt för det är ett stort beslut som kommer att förändra staden på många sätt. Inspiration för projekten hämtades från bland annat Tyskland, Nederländerna, Seoul och New Orleans men helhetskonceptet/planen är egen. Köpenhamn jobbar med flera andra organisationer och kommuner runt Köpenhamn, VA-förbund, Naturskyddsföreningen och andra NGO:s.
  • En av de största utmaningarna var att få ingenjörer, arkitekter, ekonomer, juridik, miljöfokus och andra grupper att prata med varandra. Mycket tid lades på att få förvaltningarna att jobba tillsammans och inte parallellt. Den stora målkonflikten var inte mellan bostäder och grönytor utan snarare mellan trafiken och grönytor. Kommer det kosta parkeringsplatser eller framkomlighet?
  • En viktig fråga att ta ställning till är på vilken nivå staden ska skyddas från skyfall. Där har man enats om 100 års regn. En högre nivå medför att åtgärdskostnaderna kan bli svåra att räknas hem.
  • Att utveckla en infrastruktur där vatten som tas omhand i stadsmiljön istället för i avloppsystemen är av vikt. Här jobbar Köpenhamn med en infrastruktur med blå linjer som är skyfallsvägar och gröna linjer som är fördröjningsvägar. Därtill byggs översvämningsområden som får översvämmas, men som har andra funktioner i normalläget, till exempel parker som bevarar det gröna i städer och bidrar till rekreativa värden för invånarna.

Fakta

Skyfallen i Köpenhamn 2011 är det man oftast förknippar med Danmark när det gäller klimatanpassning. Under skyfallet kom 150 millimeter regn på två timmar (motsvarar 1 000 års regn) med omfattande översvämningar som följd. Översvämningen kostade kommunen ca 250 miljoner DKK i direkta kostnader plus 7 miljarder DKK i försäkringskostnader. Därtill finns stora kostnader som är svåra att beräkna.

Skyfallet visade med oönskad tydlighet stadens sårbarhet och effekter på kritisk infrastruktur och fick till följd att klimatanpassning klev upp på den danska agendan.

Artikeln är en del av en summering från två studieresor som SKL:s programberedning för klimat gjorde i början av 2016. Den 20-21 januari besöktes Karlstad kommun och Göteborgs stad och dem 8-10 mars besöktes Kristianstad kommun, VA Syd samt kommunförbundet i Danmark. 

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot