Publicerad: 28 januari 2019

Universitet och högskolors betydelse för regional utveckling

I början på februari kommer utredningen om högskolans styrning och resurstilldelning lämna sitt slutbetänkande. En ny styrmodell behöver i större utsträckning än idag ta hänsyn till samhällets samlade kompetensbehov.

Under 1990-talet ändrades den näringslivspolitiska inriktningen från att vara kompenserande och intervenerande. Reformen följdes upp med en liknande ändring inom regionalpolitiken i början av 2000-talet, där fokus lades på att skapa förutsättningar för tillväxt utifrån lokala och regionala förutsättningar. Den nya politiska inriktningen gav lärosäten en central roll, med utgångspunkt i samverkan mellan privat och offentlig sektor. Den naturliga samverkansytan för den nya näringspolitiken blev den regionala nivån, där regionala innovationssystem sedermera växte fram. De regionala innovationssystemen är fundamentala för den regionala utvecklingen och bidrar till att nya innovationer och idéer kommersialiseras och utvecklas runt om i landet.

I en allt hårdare global konkurrens blir tillgång till, och samverkan med, lärosäten en viktig komponent för att stärka näringslivets utveckling och befästa den regionala särprägeln.

Strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen

Samverkan mellan lärosäten och övriga samhället, såsom näringsliv, regioner och andra myndigheter är väl utvecklad sett till innovation och forskning, men samverkan kopplat till kompetensförsörjning och utbildning är på många sätt eftersatt. Det är idag upp till varje enskilt lärosäte att planera och dimensionera den utbildning som bedrivs och generellt sett får de flesta som examineras också jobb.

Katrien Vanhaverbeke

Katrien Vanhaverbeke.

Samtidigt står den svenska arbetsmarknaden inför en situation med stora kompetensbrister inom såväl offentlig som privat sektor. Kompetenskraven blir både högre generellt sett, men även mer komplexa och specialiserade. Här spelar högskolesektorn en fundamental roll för att förbereda morgondagens kompetenser och samtidigt bidra till att ställa om och kompetensutveckla redan existerande arbetskraft. För att bidra till en bättre kompetensförsörjning på arbetsmarknaden krävs en tätare dialog mellan lärosäten, näringsliv och offentlig sektor som möjliggör bättre utbildningsplanering och mer precisa insatser för redan sysselsatta. Vi måste arbeta tillsammans, inte bara för att fler ska komma i arbete, utan för att fler ska hitta ett relevant arbete sett till den utbildning man genomgått.

Kommande forskningsprogram förutsätter samverkan för att lösa samhällsutmaningar

EU:s medlemsstater, och särskilt Sverige, är i framkant inom excellent grundforskning men i ett globalt sammanhang betydligt sämre än USA och många asiatiska länder på att få forskningsresultaten att komma till nytta. Vi behöver bli snabbare på att innovera och få nya forskningsbaserade tjänster, produkter och processer att bli använda i samhället, om vi ska kunna bygga en långsiktigt hållbar tillväxt och konkurrera med med de internationella forskningsfronterna.

EU:s kommande forskningsprogram Horisont Europa bygger på denna utgångspunkt, och det kommer att vara av avgörande betydelse att universitet samverkar med kommuner och regioner som jämbördiga parter för att nå framgång i programmet. Forskningen kommer att organiseras runt att lösa konkreta samhällsutmaningar, samt förväntas ge ett mervärde och ha genomslag långt utanför forskarsamhället.

STRUT-utredningens förslag handlar inte bara om hur finansieringen av den högre utbildningen ska se ut, utan också om forskningsfinansieringen, och styrningen av universiteten. På ett mer övergripande plan handlar det också om vilken roll universitet och högskolor ska ha, i relation till samhället i stort. SKL har när tidigare utredningar behandlat dessa frågor poängterat att det är mycket viktigt att det finns representanter för kommuner och regioner i högskolornas styrelser som kan tillvarata allmänintressen och driva på akademins samverkan med det omgivande samhället.

Svenska universitet och högskolor har sedan 1990-talets slut haft ett krav på sig att samverka, men som många utredningar, granskande myndigheter, fristående forskare, och inte minst SKL som följt denna samverkan kunnat konstatera, går utvecklingen av den långsamt. Ofta har det i stället förts en diskussion om universitetens resurser räcker till för sådan samverkan, eller om det verkligen ska vara en del av uppdraget.

Lärosäten har en central roll i den regionala utvecklingspolitiken, för att kompetensförsörja den regionala arbetsmarknaden och för att genom forskning och innovation möjliggöra nya och bättre produkter och tjänster som för samhället framåt. Förhoppningsvis kommer STRUT med konkreta förslag som kan stärka samverkan mellan SKL:S medlemmar och universitet och högskolor, inte minst eftersom en sådan kommer att vara en grundförutsättning för hållbar tillväxt och samhällsutveckling – inte bara i Sverige, utan i hela EU.

Katrien Vanhaverbeke
chef för sektionen för lokal och regional utveckling, SKL

Informationsansvarig

  • Katrien Vanhaverbeke
    Sektionschef

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot