Publicerad: 6 september 2017

Bakgrund och fakta om större och färre regioner

Regioner och landsting behöver hitta olika former av lösningar för att kunna hantera både dagens och framtidens utmaningar.

SKL anser att en regionreform behövs för att ge bättre förutsättningar för en:

  • Regional och balanserad utveckling i hela landet
  • Ökad utvecklingskraft inom hälso- och sjukvården
  • Tydlig statlig regional närvaro

Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén juni 2017

Indelningskommitténs uppdrag utgår. Kommittén ska inte heller utreda länsstyrelsernas organisation eller lämna förslag till hur det regionala utvecklingsansvaret ska tilldelas landstingen. Kommittén behåller ändå uppdragen i fråga om beteckningen för kommuner på regional nivå och statliga myndigheters regionala indelning.

När det gäller det regionala utvecklingsansvaret behåller kommittén uppdraget om finansiering av förvaltningsutgifter.

  • Kommitténs uppdrag i fråga om statliga myndigheters regionala indelning förtydligas.
  • Kommittén ska föreslå en samordnad regional indelning för de statliga myndigheter för vilka en geografisk samordning är relevant för staten som helhet samt för kommuner och landsting.
  • Vidare får kommittén i uppdrag att föreslå en reglering i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen 1979:411) om vilken hänsyn som ska tas till berörda landstings och kommuners samt befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen.
  • Kommittén får också i uppdrag att kartlägga landstingens samverkan och redogöra för hur landstingen ser på den framtida utvecklingen när det gäller samverkan.

Uppdraget ska i sin helhet slutredovisas senast den 28 februari 2018.

Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Dir. 2017:72), Regeringen

Lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

Så fungerar de stora regionerna i Skåne och Västra Götaland

Region Skåne och Västra Götalandsregionen utvecklades till större regioner redan för över 15 år sedan. Regionerna blev permanenta år 2010. Kraftsamlingen har i båda regionerna gett ökade möjligheter för regionalt agerande.

Region Skåne

I Skåne bildades regionen genom en sammanläggning av landstingen i Malmöhus län och Kristianstads län. Regionen tog även över ansvaret för hälso- och sjukvården från Malmö stad och det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. I regionen finns 33 kommuner.

Utveckling Skåne

Region Skåne har bland annat upplevt att:

  • Kollektivtrafiken har knutit samman regionen och underlättat resor för både arbete och studier.
  • Många små arbetsmarknadsregioner har utvecklats till två stora.
  • Kraftsamling har möjliggjort etableringen av två världsledande forskningsanläggningar inom
    partikelfysiken, som bidrar till utveckling i hela regionen.
  • Samverkan har kunnat öka mellan kommuner och Region Skåne samt att möjligheterna till politisk dialog förbättrats.
  • Kopplingen mellan utvecklingsfrågor och infrastruktur-/kollektivtrafiksatsningar samt beslutskraft och finansieringsförmåga har ökat.
  • Det regionala nätverksbyggandet mellan näringsliv – samhälle – FoU har ökat.

Västra Götalandsregionen

I Västra Götaland bildades regionen genom en sammanläggning av Bohuslandstinget, landstinget i Skaraborg och Älvsborgs län. Regionen tog även över ansvaret för hälso- och sjukvården och viss kulturverksamhet från Göteborgs stad och det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. I regionen finns 49 kommuner.

Regionfrågan idag – Västra Götaland

Västra Götalandsregionen har bland annat upplevt att:

  • Sammanslagningen har möjliggjort investering i utbyggnad av kollektivtrafik.
  • Man har kunnat enas kring vilka infrastrukturinvesteringar som bör prioriteras.
  • Näringslivets konkurrenskraft har kunnat stärkas inom bland annat fordonsindustrin och bredda inriktningen på hållbara transporter, logistik och energi och miljö.
  • Samverkan i strategiska utvecklingsfrågor har fått en tydlig struktur.
  • Samverkan blir bredare och mer kraftfull då fler aktörer arbetar mot ett gemensamt mål.
  • Kommuner som tidigare inte har samverkat på grund av tidigare administrativa gränser gör det numera.

Indelningskommittén förslog 2016 en ny regionindelning

I juli 2015 tillsatte regeringen Indelningskommittén med uppdrag att senast i augusti 2017 föreslå en ny indelning av Sverige i väsentligt färre län och landsting. Den nya regionala samhällsorganisationen skulle även följas av en gemensam indelning av statens regionala organisation, länsstyrelsen och det regionala självstyret.

30 juni 2016 presenterade Indelningskommittén sitt delbetänkande till en ny läns- och landstingsindelning. Kommitténs inriktning var att dagens 21 olika stora län skulle indelas i sex jämnstarka regioner senast efter valet 2022.

Kommittén föreslog vidare att följande tolv län skulle indelas i tre nya län redan år
2018:

  • Norrlands län (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten)
  • Svealands  län (Gävleborg, Dalarna, Örebro län, Västmanland, Uppland och Sörmland)
  • Västra Götalands län (Värmland och Västra Götaland)

Kommitténs förslag till ny indelning utgick ifrån:

  • att skapa jämnstarka län och landsting
  • att det skulle finnas kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling
  • förmågan att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården
  • befintliga samverkansmönster

Majoriteten av landsting, regioner och berörda kommuner gav Indelningskommitténs förslag ett starkt och brett stöd. I november 2016 meddelade civilministern Ardalan Shekarabi att stödet som krävs inte finns från riksdagspartierna för att kunna gå vidare med regionreformen.

Indelningskommitténs betänkande (SOU 2016:48)

Samrådsgrupp för regionindelning 2015-2016

Landsting och regioner hade politiska företrädare som kontaktpersoner under indelningskommitténs arbete med ny regional indelning. Deras uppgifter var att ta ansvar för att samordna diskussionerna i länet, företräda länet vid nationella överläggningar och i direkta kontakter med indelningskommittén.

Önskar du tillgång till mötesdokumentationen samt övrig information om samrådsgruppen kontakta: Lisbet.Mellgren@skl.se

Ansvarskommittén föreslog 2007 en ny regionindelning

2007 föreslog Ansvarskommittén att staten skulle samordnas på regional nivå i en enhetlig indelning i sex till nio län och att landstingen skulle ersättas med sex till nio regionkommuner med ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Det skulle innebära att de statliga myndigheterna också skulle indelas i samma geografi för en gemensam
regional indelning

Kommittén föreslog att varje regionkommun skulle ha:

  • 1-2 miljoner invånare och bara i speciella fall mindre än en halv miljon invånare
  • ett eget regionsjukhus
  • minst ett universitet med betydande forskningsresurser

Grunden för de nya regionerna skulle vara de lokala arbetsmarknadsregionerna så som de
förväntades se ut år 2030 och avgränsas så att invånarna skulle kunna känna anknytning till sin regionkommun.

Förslaget fick ett mycket starkt stöd i remissvaren – särskilt från kommuner och landsting. Regeringen ställde sig inte bakom förslaget utan framhöll vikten av att regioner växer fram underifrån utan aktiv medverkan från regeringen.

År 2009 beslutade regeringspartierna i en kompromiss att:

  • det ska finnas en regional politisk nivå med beskattningsrätt,
  • försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland skulle permanentas,
  • samtidigt bildades Region Gotland och Region Halland, samt att
  • regioner ska ansvara för regional utveckling och kultur.

Ansvarskommitténs slutbetänkande (SOU 2007:10)

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot