Publicerad: 13 oktober 2017

Översyn av kommunal belysning på statlig väg

SKL och Trafikverket har tillsammans arbetat fram en gemensam inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.

Forskning har tillfört ny kunskap som innebär ett förändrat synsätt på behovet av belysning. Många belysningsanläggningar, framför allt i glesbygd, uppfyller idag inte moderna krav på trafiksäkerhet och miljö.

Under de närmaste tio åren kommer Trafikverket att i samarbete med kommunerna se över äldre belysningsanläggningar längs statliga vägar så att de uppfyller kraven. Efter översynen kommer Trafikverket att ta över ägande och förvaltning. Processen för övertagandet beräknas ske under en tioårsperiod. Cirka 30 till 50 procent av kommunal belysning berörs.

Syftet är att få ett enhetligt ägande så att bättre standard när det gäller både underhåll, säkerhet och klimatpåverkan kan uppnås.

Frågor och svar

Vad är bakgrunden till ägarskiftet?

Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar på det statliga vägnätet är idag komplicerade. Många av dagens belysningsanläggningar har sitt ursprung i att man från kommunalt håll var angelägen om att ordna belysning för sina medborgare. Under mitten på 1990-talet genomfördes en omfattande övertagandeprocess mellan kommuner och dåvarande Vägverket, bl.a. utifrån förändrad lagstiftning. Nu förenklas ägarförhållanden i och med att Trafikverket tar ett större ansvar.

Varför måste belysningen bytas ut?

Belysningen behöver bytas ut både av underhålls-, säkerhets- och miljömässiga orsaker. De flesta belysningsanläggningarna byggdes när belysning för bilismen var i fokus. Idag är det de oskyddade trafikanterna, kollektivt resande, tillgänglighet och minskad klimatpåverkan som prioriteras, vilket medför att behoven förändrats. Forskning inom området tillför också ny kunskap om hur belysning fungerar. En del belysningsanläggningar gör mer skada än nytta. Vissa äldre anläggningar är placerade på ett felaktigt sätt och försämrar trafiksäkerheten för såväl bilister som oskyddade trafikanter då ögat inte har någon möjlighet att hinna anpassa mellan ljus och mörker. Detta gör att vi luras och tror att vi ser bättre än vi gör, vilket försämrar trafiksäkerheten.

Mörk väg med dålig belysning.

Många lyktstolpar är placerade med dålig jämnhet och skapar mörka partier i vägbanan.

Hur stor andel av vägbelysningen kommer Trafikverket att ta över?

Bedömningen är att Trafikverket kommer att ta över 30–50 procent av belysningsanläggningarna från kommunerna. Belysning som är i dåligt skick eller försämrar trafiksäkerheten kommer avlägsnas.

Vilka berörs?

Alla kommuner berörs, men den övervägande delen av kommunal belysning längs statliga vägar ägs av små kommuner i landsbygd. Till exempel har glesbygdskommuner ca 40 % av sina ljuspunkter på statlig väg, medan större städer endast har 4 %.

Varför är belysningsanläggningar en miljöbelastning?

En belysningsanläggning är oavsett ålder en miljöbelastning. Belastningen utgörs till mellan 80 och 90 % av elförbrukningen. Det gör att det finns en stor besparingspotential vid förnyelse av befintlig belysning. Många armaturer är gamla och i dåligt skick vilket gör att det snabbt är lönsamt att byta hela armaturen. Energibesparingen är så stor att investeringen betalar sig på några år. Den största besparingen avseende såväl klimat och miljö som energi är att släcka anläggningar som inte längre behövs.

  • Alla armaturer som har kvicksilverbestyckning ska bytas till LED.
  • Trästolpsanläggningar byts om inte hela anläggningen nyligen upprustats till godtagbar standard.

Vem avgör om en belysning ska bytas ut?

Det är kommunerna som avgör om belysningsanläggningar tas ner om de inte lever upp till de gemensamma kriterierna. För att Trafikverket ska ta över belysningsanläggningen ska den ha minst halva den tekniska livslängden kvar.

Hur lång tid kommer överlåtandet att ta?

Processen med överlåtelse av anläggningar bedöms ta 5–10 år att genomföra. Den övervägande delen av kommunal belysning längs statliga vägar ägs av små kommuner i landsbygd. Se längre ner om hur processen ska gå till.

När ska det finnas belysning på statlig väg på landsbygden, vilka är kriterierna?

Följande kriterier ska gälla för när en statlig väg på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning:

  • Vägen går genom en tätort (enligt gällande SCB-definition).
  • Det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafik.
  • Det förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, t.ex. skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknande.
  • Det förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen.
  • Det förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt.
  • Gällande ÅDT-krav (årsdygnstrafik) i VGU är uppfyllt.

Hur kommer ägarskiftet att ske?

Trafikverket tar över belysning som uppfyller de krav som kriterierna ovan anger. Övertagandet sker allteftersom standarden blir godtagbar, en eller två gånger per år, under förslagsvis en tioårsperiod.

Vem bekostar upprustningen?

Kommunerna bekostar upprustning av belysningsanläggningarna som faller inom de nya riktlinjerna till en standard motsvarande minst halva livslängden. För att Trafikverket ska ta över belysningsanläggningen ska den ha minst halva den tekniska livslängden kvar. Trafikverket tar inte över dåliga eller fallfärdiga anläggningar. Kostnaderna för upprustning av belysningsanläggningarna bedöms ligga på 7 000–10 000 SEK per övertagen stolpe.

Vad händer med den belysning som inte uppfyller kraven?

De anläggningar som inte uppfyller en acceptabel kontinuitet och jämnhet i sin placering och belysning kommer att tas bort. Även belysning som påverkar trafiksäkerheten rivs. Undermålig belysning med en livslängd kortare än 50 procent, som kommunen väljer att inte rusta upp, kommer också att tas bort.

Upplyst väg men helt mörk tunnel.

Belysning ska finnas där den behövs. Många belysningspunkter är direkt felplacerade och behöver bytas ut.

Hur ser processen för kommunen ut?

År 1

Dokumentation av befintliga anläggningar, plan för övertagande, upprustning och demontering tas fram gemensamt mellan Trafikverket och kommunen. Omfattar även anläggningar ägda av samfällighetsföreningar och liknande.

År 1–10

Trafikverket tar över de anläggningar som uppfyller de tekniska kraven. Kommunen svarar för upprustningskostnaderna. Trafikverket svarar därefter för ägandet och kommande kostnader för bl.a. drift och underhåll.

År 2–8

Kommun/nätägare rustar upp de anläggningar som ska vara kvar i kommunal ägo. Kommunen svarar för upprustningskostnaderna och framtida drift och underhåll.

År 2–10

De anläggningar som inte ska vara kvar, rivs. Kommunen ansvarar för att anläggning rivs och för kostnaderna. Rivning ska ske i samband med att övertagande görs, så att man blir klar med hela processen inom samma område samtidigt. Detta för att undvika att stolpar blir kvar som sedan riskerar att inte bli borttagna.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot