Publicerad: 15 juni 2016
Prenumerera på Trafik, infrastruktur

Risker i förhandlingen om höghastighetsjärnväg

Det finns risker i förhandlingen om en ny höghastighetsjärnväg som kommuner, landsting och regioner behöver uppmärksamma. SKL listar riskerna. I några fall ges förslag på avtalsformuleringar som kan användas för att minska riskerna.

Kostnaderna för järnvägen är mycket stora

Risken är att kommuner måste använda skattemedel för att medfinansiera järnvägen. Det kan innebära att pengar behöver tas från välfärdens verksamheter. Till en början bedömdes järnvägen kosta drygt 150 miljarder kronor. Men nya olika bedömningar pekar kostnader mellan hela 190-320 miljarder kronor.

Kommuner har endast en intäktskälla: ökade värden på mark

Kommunen får intäkten när den säljer mark eller skriver avtal om exploatering med privata aktörer som ska bygga på sin mark. Det är dock mycket osäkert hur stora överskott kommuner kan göra på exploateringar och markförsäljningar, speciellt utanför storstadsområdena. Det visar en studie från SKL (se länk nedan).

Sverigeförhandlingen föreslår följande skrivning i avtal: X kommun ska bidra med (Beloppet bestäms senare, underlaget är i nuläget ofullständigt) kronor i medfinansiering för utbyggnaden av xxxxxx. Kostnaden för grundutförande, utöver det som X kommun bidrar med, tillskjuts av staten.

En alternativ skrivning är: X kommun åtar sig att bidra med xxx kr i medfinansiering för utbyggnaden av xxxxx under förutsättning av kommunen genom avtal med fastighetsägare och byggherrar får del av den värdestegring som utbyggnaden skapar. Samtliga kostnader utöver vad som täcks av lokal och regional medfinansiering svarar staten för.

Avtalen är inte bindande för samtliga parter

Det har hänt vid tidigare projekt att staten ändrat förutsättningarna efter att ett avtal om medfinansiering har slutits. Två exempel är när det byggdes broar i Motala och Sundsvall för ett antal år sedan. Då frångick staten principerna om användandet av broavgifter. SKL driver att ingångna avtal ska vara bindande för samtliga parter.

Regional trafik kan få lägre prioritet

Sverigeförhandlingen har föreslagit att trafik som går direkt mellan ändstationerna ska prioriteras när tidtabeller fastställs. Men det är den regionala trafiken som skapar störst nytta för flest resenärer och för kommuner, landsting och regioner – bland annat eftersom den regionala tågtrafiken ger fler möjlighet att arbetspendla längre sträckor. SKL arbetar för att den regionala trafiken ska prioriteras på järnvägen.

Tågen stannar kanske inte vid stationen

Staten kan inte garantera tågstopp – företagen som kör tågen avgör själva var de stannar. Risken är därför att man betalar för en station utan tåg. SKL arbetar för att regeringen ska förändra Järnvägslagen så att medfinansiering garanterat ger tågstopp.

Lagändringar är ännu inte beslutade

Sverigeförhandlingen har överlämnat ett författningsförslag om värdeåterföring till regeringen. Innan en lagändring genomförts är det vanskligt för alla kommuner som deltar i Sverigeförhandlingen att avtala om medfinansiering eftersom kommunerna som regel räknar med att via lokala genomförandeavtal få del av den värdestegring som nationella, regionala och lokala satsningar leder till.

Oklart vem som förvaltar avtalen

Det är oklart vilken statlig organisation som ska förvalta avtalen när de har träffats. Sverigeförhandlingen har ett tidsbegränsat uppdrag. Frågan är till exempel vem som är den statliga motparten om avtal inte följs eller om avtal ska omförhandlas.

Oklart hur kommunerna ska åta sig att bygga bostäder

Sverigeförhandlingen vill att kommunerna, i avtalen som skrivs, åtar sig att bygga bostäder. Det betyder att det inte räcker med möjliggörande av bostadsbyggande genom exempelvis planberedskap. I buden som kommit finns villkor kopplat till bostadsbyggandet och förskottering i fråga om när pengar betalas tillbaka.

Sverigeförhandlingen föreslår följande skrivning i avtal: X kommun åtar sig att själv eller genom annan markägare/exploatör att utanför Projektmedel och på egen bekostnad (i förhållandetill övriga Parter) till senast 2035 uppföra x tusen bostäder. Antalet gäller färdigställda bostäder (vars detaljplaner anats från och med år 2015)

En alternativ skrivning är: X kommun åtar sig att medverka till att x tusen bostäder byggs till 2035 i kommunen, under förutsättning att det finns en lokal efterfrågan på nya bostäder och att kommunen genom detaljplanering och exploateringsavtal kan knyta byggherrar till projekt som gör att överenskommelsen kan genomföras. Kommunen åtar sig att med utgångspunkt från årsskiftet 2015/16 svara för att detaljplaner antas och genomförandeavtal sluts som möjliggör ett överenskommet bostadsbyggande till 2035.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot