Publicerad: 10 januari 2017

Arbetet med stadsmiljöavtal kan effektiviseras visar ny rapport

SKL har i en studie belyst kommuners och landsting/regioners erfarenheter av stadsmiljöavtalen. En slutsats är att den administrativa bördan för de sökande är rimlig, men att ansöknings- och uppföljningsprocessen kan utvecklas.

SKL:s studie belyser bland annat vilka som får stadsmiljöavtal och vilken typ av insatser som beviljas. Studien visar också att de sökande i genomsnitt lägger drygt 8 arbetsdagar på arbetet med ansökan, vilket anses rimligt i förhållande till de belopp ansökningarna gäller.

Ladda ner rapporten: Utvärdering av stadsmiljöavtalen (PDF, nytt fönster)

Tydligare kriterier kan spara tid

Den kritik som framför allt framförs från kommuner och landsting/regioner rör främst otydliga kriterier och ansökningsformulär samt tidspress. Otydligheten i kriterier har lett till att mindre kommuner har lagt ner tid och kraft på ansökningar som på förhand inte haft förutsättningar att bli beviljade.

Tidspressen har inneburit att det i praktiken varit svårt att hinna med den politiska förankringen i ansökningsförfarandet. Detta är viktiga medskick för det fortsatta arbetet med stadsmiljöavtal.

En fråga som lyfts i studien är att det kan finnas en förbättringspotential i att knyta stadsmiljöavtalen närmare den ordinarie infrastrukturplaneringen.

Om stadsmiljöavtalen

Regeringens satsning på stadsmiljöavtal syftar till att främja hållbara stadsmiljöer, vilket i korthet innebär satsningar på kollektivtrafiken i städer. Stödet kan sökas av kommuner och landsting och en beviljad ansökan innebär att insatser medfinansieras med högst 50 procent. Stödet uppgår till två miljarder kronor under perioden 2015-2018 och eftersom regeringen utannonserat en förlängning har SKL bedömt det som intressant att studera om och hur arbetsformen kan utvecklas.

Rapporten presenteras på VTI Transportforum i Linköping tisdagen den 10 januari.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot