Publicerad: 14 oktober 2015
Prenumerera på Trafik, infrastruktur

Övergångsställen, gångpassager

Herr Gårman överraskar i ny forskningsstudie. De flesta fotgängare känner sig trygga när de går över gatan på ett vanligt övergångsställe. Däremot råder stor osäkerhet vid så kallade upphöjda gångpassager där nästan hälften av fotgängarna felaktigt tror att bilisten har väjningsplikt.

Lunds tekniska högskola har gjort studien på uppdrag av SKL. Bakgrunden till studien är att det i dag är oklart hur ett övergångsställe eller en gångpassage ska utformas på säkrast möjliga sätt. Studien har fokuserat på hur fotgängare uppfattar fyra olika typer av övergångsställen eller gångpassager samt hur de ser på eventuell väjningsplikt.

Rapporten i sin helhet: Övergångställen och gångpassager – en studie av utformning och trafiksäkerhet

Vinnaren - det traditionella övergångsstället

Resultatet av studien pekar på att det traditionella övergångsstället med Herr Gårman-skylten var det som skapade mest trygghet hos fotgängarna och det var också där flest bilar (87 procent) stannade för att släppa över gående. Detta förvånade forskarna, då tidigare studier indikerat en förhöjd olycksrisk vid övergångsställen. Dessa studier gjordes dock innan lagen om väjningsplikt infördes år 2000.

Även vid den så kallade genomgående gångbanan fungerade samspelet mellan fotgängare och fordonsförare bra. 81 procent av bilarna väjde och majoriteten av fotgängarna ansåg att de skulle göra det.

Vid gångpassagen, som inte var upphöjd, var fotgängare och fordonsförare också överens. Få fordon väjde (8 procent), eftersom det inte fanns någon väjningsplikt, och få fotgängare ansåg att de skulle väja. Studien konstaterar dock att denna utformning utgör en trafiksäkerhetsrisk då hastigheten inte kan säkras.

Störst osäkerhet och förvirring skapade den upphöjda gångpassagen. Där trodde 40 procent av de tillfrågade felaktigt att fordonsföraren hade väjningsplikt. Hälften av fordonen lämnade också företräde till fotgängarna, trots att de inte hade väjningsplikt.

Småstadsgata olycksdrabbad

Forskningsgruppen analyserade också olycksstatistik som rör dödsolyckor och svåra skador på fotgängare. Statistiken hämtades från den nationella databasen Strada, som bygger på rapporter från polis och sjukvård.

Fotgängare som korsar en gata har enligt statistiken störst risk att förolyckas på en ”typisk huvudgata i en mindre tätort”. Enligt rapporten är det mycket som pekar på att de flesta dödsolyckor inträffar i utkanten av staden där det finns få fotgängare och där fordonsföraren därför inte är beredd att ta hänsyn till gående. Hälften av dessa olyckor inträffade på ett bevakat eller markerat övergångsställe.

Det framgår dock inte av statistiken hur övergångsställena eller passagerna varit utformade.

Ökad risk för äldre personer

Mer än hälften av alla dödade fotgängare i Sverige är 65 år eller äldre, en kraftig överrepresentation sett till hur denna grupp rör sig i trafiken. Tidigare forskning visar att äldre personer ofta tittar ner i marken när de korsar gatan eftersom de är oroliga att snubbla om underlaget är ojämnt. Balansproblem, nedsatt hörsel och sämre reaktionsförmåga gör denna grupp extra utsatt i trafiken.

Statistiken visar också att den förolyckade personen många gånger har ett sämre allmäntillstånd. Detta gör att det inte alltid är skadorna från olyckan som dödar utan i stället chocken som kroppen utsätts för.

När det gäller allvarliga skador på fotgängare som korsar en gata är det framförallt två situationer som sticker ut. Den ena är när bilförare kör mot rött, den andra när en bil stannar för att släppa över den gående, medan en bil i andra körfältet kör förbi och på.

Behåll Herr Gårman

Denna förstudie pekar på att det finns ett stort behov av mer kunskap och fortsatt forskning inom området. Men forskarna drar några slutsatser, bland annat att de så kallade flerfältsvägarna bör undersökas närmare. Enligt olycksstatistiken utgör de ett stort problem.

Forskarna rekommenderar inte att övergångställen byts mot gångpassager i någon form. Den upphöjda gångpassagen räcker inte till för att erbjuda en säker passage för fotgängarna.

Det vanliga, markerade övergångsstället med Herr Gårman gav i studien ”överraskande goda väjningsbeteenden”. Övergångställena bör dock hastighetssäkras för att minska olycksrisken.

Mer omfattande studier behövs nu, enligt forskarna, för att kunna utvärdera hur de säkraste övergångställena eller gångpassagerna ska utformas i framtiden. 

Bakgrund

Studien har genomförts av Lunds tekniska högskola på uppdrag av SKL. Den inleddes med ett seminarium om övergångsställen och gångpassager. Förutom forskarna deltog trafikplanerare från ett tiotal kommuner, representanter från SKL, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Trafikplanerare efterfrågar stöd

På seminariet framkom att det saknas kunskap inom området. Trafikplanerarna önskade bättre stöd i kommunikationen med politiker och medborgare. De efterfrågade också, som ett konkret exempel, att det blir tydligare vad som är skillnaden mellan ett övergångsställe och en gångpassage.

Tidigare forskning pekar på att låga hastigheter minskar olycksrisken, något som det visat sig vara svårt att få gehör för i trafikplaneringen. Många kommuner ville också införa de gamla övergångsställena, vilket inte reglerna tillåter.

Fyra olika övergångsställen i fokus

För att få en indikation på hur samspelet mellan fotgängare och fordonsförare ser ut gjorde forskarna fältstudier på fyra olika passager i Malmö under år 2014. I studierna undersöktes följande:

  • Antal fotgängare och fordon som passerade
  • Fordonens snitthastighet
  • Vem väjde, fotgängare eller fordon?
  • Fotgängarnas uppfattning om vem som har väjningsplikt samt om de kände sig säkra att passera gatan.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Meny

Sidfot