Publicerad: 18 december 2015

Foto som bevis i parkeringsmål

Högsta domstolen (HD) avkunnade 2013 en dom som innebär att ett foto taget av parkeraren är ett starkare bevis än parkeringsvaktens vittnesmål. 

Vi presenterar här fallet från 2013 och kommenterar Högsta domstolens dom i målet.

Om målet

Målet gäller en p-anmärkning utfärdad därför att ett fordon parkerats på avgiftsbelagd plats utan att giltig biljett funnits i framrutan, fullt läsbar utifrån. 

Enligt Trafikförordningens 3 kap 49a § andra stycket ska en parkeringsbiljett placeras framtill i, eller om detta inte är möjligt, på fordonet. Tidsangivelser eller andra uppgifter om att villkoren för parkeringen är uppfyllda ska vara väl synliga och läsbara utifrån.

Händelseförlopp

I det aktuella fallet bestred fordonsägaren och gjorde gällande att hon hade placerat en parkeringsbiljett väl synlig och läsbar utifrån. Hennes pojkvän har bekräftat detta förhållande. Hon har också åberopat fotografier tagna av bilens framruta där det framgår att en parkeringsbiljett låg innanför framrutan på förarsidan och att p-anmärkningen var fäst vid vindrutetorkaren på den sidan.

Innanför framrutan på passagerarsidan låg ett antal parkeringsbiljetter ovanpå varandra och överst låg en giltig biljett. Denna biljett var enligt fotona väl synlig om man stod vid bilens passagerarsida.

Högsta domstolens dom

Enligt HD lämnar detta ett visst utrymme för att p-vakten kan ha förbisett högen med p-biljetter på passagerarsidan och endast kontrollerat biljetten på förarsidan. HD kommer fram till att vid en ”samlad bevisvärdering” bör det kunna vägas in att den som utfärdat p-anmärkningen för egen del inte säkrat bevisning genom foto.

Man säger att det finns anledning att i vissa fall inte fästa avgörande vikt vid vad som framgår av p-anmärkningen. Vad en p-vakt har antecknat i samband med att en p-anmärkning har meddelats ska i grunden tillmätas ett starkt bevisvärde men inte i detta fall.

Kommentar

Inledningsvis ska konstateras att HD på intet sätt frångår principen att ”parkeringsvaktens utsago ska väga tungt”, men att det kan finnas skäl till annan bedömning när stark bevisning finns.

HD kan i domen uppfattas lovorda teknikutvecklingen som gjort att ”det numera är en rutin hos vissa parkeringsövervakningsföretag att fotodokumentera förhållandena vid en felparkering”. Om man i HD var medvetna om en tidigare dom i Stockholms tingsrätt eller inte är okänt. I det fallet gällde det ett p-bolag som tagit en bild av en del av framrutan men inte där det enligt Tingsrätten låg en biljett.

Den drabbade fordonsägaren hade själv tagit ett foto som gjorde att domstolen kunde fria honom. Detta visar på att det inte är givet att bevisvärdet höjs bara därför att man fotodokumenterar. Man kommer snart i ett läge där det blir en diskussion om ur vilken vinkel bilderna är tagna och om man medvetet eller omedvetet utelämnat något på bilden osv.

Tidigare erfarenheter

Vid ett rättsligt avgörande finns ofta flera faktorer som ska sammanvägas och det är inte första gången en domstol – som vid den bevisvärdering som görs – anser att parkerarens bevis måste tillmätas större tilltro än annan bevisning.

För något år sedan gällde det ett mål där det fanns 2-3 vittnen som stödde fordonsägarens uppgifter. I kommunerna diskuterades då om en lösning kunde vara att ha dubbla vakter för att förbättra bevisläget.

När nyheten lagt sig insåg man att en hög rättssäkerhet på offentlig plats alltid kommer innebära att vissa domar går på klagandens linje. På samma sätt är det denna gången, HD har i detta fall accepterat fotobevisning men enligt vår bedömning innebär detta inte att kommunerna vid offentligrättslig övervakning generellt sett ska börja fotodokumentera.

Fotodokumentering

Erfarenheter från England där man använt fotodokumentering under många år är förskräckande. Krav på fler och fler foton vid varje rapporterad felparkering innebär att man där ska ta en bild snett framifrån så att man ser registreringsnumret, framruta och sidorutorna mot trottoaren, närbild på parkeringsskylten och bild på hela framrutan.

Sedan i valfri ordning alla andra rutor, med närbild på allt som exempelvis biljetter, tillstånd, handskrivna lappar och skattemärke. På minst ett foto måste både bilens registreringsnummer och parkeringsskylten vara väl synliga. Sista bilden ska visa bilen bakifrån med registreringsnummer synligt. 

Vår bedömning är att foto i något fall även fortsättningsvis kan vara ett komplement till parkeringsvaktens noteringar på anmärkningen när ett sådant kan anses tillföra rapporteringen något väsentligt, men detta bör inte användas som en rutinåtgärd.

Vad innebär ”väl synligt”

En fråga som är relevant i den här domen men som inte togs upp, eftersom rapportering skedde på ”utan att visa att avgift är betald” är om en parkeringsbiljett faktiskt kan sägas vara väl synlig när den ligger tillsammans med en massa andra biljetter.

Enligt vår bedömning skulle det vara av intresse att få prövat i en domstol – gärna till högsta instans – vad ”väl synligt” innebär. Är detta villkor uppfyllt när flera biljetter med olika tider och datum är "väl synliga och läsbara utifrån”?

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot