Publicerad: 15 augusti 2019

Regionernas krisberedskap

Regionerna har viktiga uppgifter inom svensk krisberedskap, då de ansvarar för verksamheter som hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

SKL tycker

  • Staten bör ta ett helhetsgrepp kring stödet till regionernas krisberedskap. Under 2012 avvecklades en stor del av det statliga stödet till regionernas krisberedskap.
  • Statens ersättning till regionerna för arbetet med krisberedskap i LEH är kraftigt underdimensionerad. Idag omfattar ersättningen totalt 30 mnkr, men den borde vara minst 100 mnkr för att täcka regionernas kostnader.
  • Staten bör återuppta de nationella utbildningarna i katastrofmedicin som avvecklades 2012. Utbildningarna avsåg instruktörer och specialister inom katastrofmedicin, och bidrog till regionernas förmåga att samverka vid en allvarlig händelse.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör återuppta stödet till sjukhusens funktionssäkerhet. Stödet bör avse både rådgivning och bidragsgivning, utifrån konceptet Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK).

Lagen om extraordinära händelser (LEH)

I lagen om (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (LEH) anges ett antal uppgifter för landstingen. Landstingen ska bland annat:

  • genomföra risk- och sårbarhetsanalyser
  • ha en plan för hantering av extraordinära händelser
  • ha en krisledningsnämnd
  • utbilda och öva förtroendevalda och anställd personal
  • rapportera till staten.

Av 5 kap. LEH framgår att kommuner och landsting ska få ersättning av staten för de förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap LEH.

Överenskommelse med MSB

SKL och MSB har tecknat en överenskommelse för perioden 2018-2020 om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Överenskommelsen reglerar statlig ersättning och stöd utifrån de uppgifter som finns i Lagen om extraordinära händelser (LEH).

Regeringen har anslagit en ersättning till regionerna om totalt 30 miljoner kronor per år, vilket är en ökning från tidigare 10 miljoner kronor. Ersättningen är dock betydligt lägre än de kostnader som regionerna har för arbetet med krisberedskap utifrån uppgifterna i LEH. Mot bakgrund av detta har staten sänkt kraven på rapportering av regionernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2018-2020.

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar (PDF, nytt fönster)

Föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap

Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Tillsynsmyndighet för föreskrifterna är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Föreskrifterna utgår från begreppet särskild händelse.

Enligt föreskrifterna ska det i landstingen bland annat finnas:

  • en katastrofmedicinsk beredskapsplan
  • en tjänsteman i beredskap (TiB)
  • en särskild sjukvårdsledning som aktiveras vid särskilda händelser
  • planering för hur behovet av robusta och säkra lokaler ska tillgodoses
  • krisstöd till dem som har drabbats av eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa som en följd av en allvarlig händelse.

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Markus Planmo
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot