Publicerad: 6 oktober 2015
Prenumerera på Trygghet, säkerhet

Landstingens krisberedskap

Landstingen ansvarar för huvuddelen av hälso- och sjukvården och har därför en mycket viktig roll i Sveriges krisberedskap. Det är också vanligt att landstingen ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Flera landsting har ombildats till regionkommuner och har i och med det fått ett större ansvar för regional utveckling. Även här finns viktiga utmaningar för krisberedskapen.

SKL tycker

  • Staten bör ta ett helhetsgrepp kring stödet till landstingens krisberedskap. På kort tid har huvuddelen av det statliga stödet till verksamheten avvecklats.
  • Staten bör återuppta de nationella utbildningarna i katastrofmedicin som avvecklades 2012. Utbildningarna avsåg instruktörer och specialister inom katastrofmedicin, och bidrog till landstingens förmåga att samverka vid en allvarlig händelse.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör återuppta stödet till akutsjukhusens försörjningssäkerhet, enligt konceptet Det robusta sjukhuset.

Lagen om extraordinära händelser (LEH)

I lagen om (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (LEH) anges ett antal uppgifter för landstingen. Landstingen ska bland annat:

  • genomföra risk- och sårbarhetsanalyser
  • ha en plan för hantering av extraordinära händelser
  • ha en krisledningsnämnd
  • utbilda och öva förtroendevalda och anställd personal
  • rapportera till staten

Avsiktsförklaring

Landstingens uppgifter och ersättning preciseras i en avsiktsförklaring från 2007 mellan SKL och dåvarande Krisberedskapsmyndigheten. Ersättningen omfattar totalt endast 10 miljoner kr, som 21 landsting ska dela på.

Avsiktsförklaring ekonomisk ersättning (PDF, nytt fönster)

Föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap

Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Tillsynsmyndighet för föreskrifterna är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Föreskrifterna utgår från begreppet allvarlig händelse.

Enligt föreskrifterna ska det i landstingen bland annat finnas:

  • en katastrofmedicinsk beredskapsplan
  • en tjänsteman i beredskap (TiB)
  • en särskild sjukvårdsledning som aktiveras vid allvarliga händelser
  • planering för hur behovet av robusta och säkra lokaler ska tillgodoses
  • krisstöd till dem som har drabbats av eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa som en följd av en allvarlig händelse

Publikationer

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot